SOLUPPGÅNGENS LAND – TIDNINGEN ARBETAREN OCH SIONISMEN

Denna sida innehåller FORMALIA, metodologin och käll- och litteraturförteckning, för framställningen Soluppgångens land – tidningen Arbetaren och sionismen.

Formalia krävs för att göra anspråk på att vara en vetenskaplig framställning, vilket jag gör, samtidigt som det inte berör varje läsare. Bara de som har intresse av att sätta sig in i källorna samt kontrollera att jag har återgivit materialet korrekt. Vilket jag gjort.

Finns det några oklarheter eller källor som saknas, tveka inte att kontakta författaren via denna hemsida: info@pilum.nu

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning

1. Bakgrund

2. Syfte och mål

3. Frågeställning

4. Metod och material

5. Forskningsläge

1. INLEDNING

1. Bakgrund

Tidsignal är en svensk, socialistisk tidskrift inom områdena politik, kultur och samhällsdebatt[1]. 2005 hade den ett temanummer kallat ”Antisemitism och sionism från vänster”; i den stod följande

”Syndikalisterna och deras tidning Arbetaren var tidtals närmast kampanjorgan för Israelsolidaritet”[2].

I den nämnda tidningen Arbetaren hade Syndikalistiska ungdomsförbundet i Stockholm, som även talade för hela ungdomsförbundet, ett par år tidigare, en annan uppfattning om begreppet ”Israelsolidaritet” än vad som ”tidtals” var rådande.[3]

SUF-Stockholm förklarar att sionism är rasism och nationalism vilket inte är kompatibelt med deras värderingar; den är en ”motbjudande” lära; den är antisocialism, en konkurrent och ”klassförräderi”. Sionism visar sin ”djupt rasistiska och odemokratiska karaktär” och står för ”Kolonialism. Etnisk rensning”, fördrivning, ockupation, massakrer och ”den israeliska arméns orgie i mördande”[4]. Ett längre utdrag ur texten i Arbetaren: (återfinns i boken)[5]

Det finns mer kritik av Israel i Arbetaren och hos syndikaliströrelsen[6], men exemplet ovan visar att någonting har förändrats.

Armas Sastamoinen hette Arbetarens ansvarige utgivare mellan 1941–1949. Han dömdes till böter pga artiklar som avslöjade nazistiska nätverk i Sverige under andra världskriget. Han dömdes till fängelse mot slutet av fyrtiotalet pga artiklar som avslöjade rättsröteskandaler. Han blev 1960 redaktör för vad som senare blev SAC:s medlemstidning. En post han behöll ända till 1979.[7] Utan tvekan en av de mest betydelsefulla personerna i SAC:s press-historia.

Under Sastamoinens tid gav SAC ut boken En stat är född (1948), som hävdar att tanken på att ställa sig ”neutral” mellan Israel och de attackerande arabländerna var lika orimligt som att vara neutral mellan Finland och Sovjet under Vinterkriget. Under hela sin karriär förklarade Sastamoinen (utdrag ur SAC:s medlemstidning) att

“Sionismen är det israeliska folkets befrielsekamp“[8]

samt att

”Antisionismen är gammal sill i ny kapprock, d v s antisemitism”[9]

Enligt Syndikalistiska ungdomsförbundet efter 2002 skulle denne man vara en ”rasist” som inte passar bland syndikalister.

Från att enligt Tidssignal ha varit den kanske mest högljudda, pro-sionistiska, Israelvänliga tidningen i Sverige, har Arbetaren, och SUF, gått till att vara antisionistisk.

Vad är det som har hänt? Vad har orsakat denna förändring? Hur presenteras Israelsolidaritet i Arbetaren sedan Israel bildades 1948 och framåt? Min avsikt och motiv är att ta reda på detta.

Denna redogörelse framlägger samtliga artiklar i Arbetaren från 14 maj 1947 (ett år före 14 maj 1948 då Israel bildades), fram till XXX

Denna uppsats kommer inte lägga fokus på begrepp som sionism, antisionism och antisemitism, utöver vad som behövs klargöras de betyder för de olika aktörerna. Istället kommer den att kategorisera artiklarna i tidningen Arbetaren och jämföra förändring över tid via att räkna upp antalet positiva, negativa och neutrala artiklar. Hur uppfattades nationen Israel och vilka argument förs fram för eller mot i artiklar/recensioner som publicerats i Arbetaren under tidsperioden? Utan tvekan finns ett historiskt perspektiv på en så lång period. Genom att undersöka och jämföra hur tidningen Arbetarens artiklar och böcker som handlar om sionism tas emot idag, kontra hur de togs emot vid slutet av fyrtiotalet och samtidigt följa utvecklingen hur de beskrivs i svensk media får man perspektiv på samhällsförändring i Sverige.

2. Syfte och mål

Mitt syfte med denna skrift är att göra en samtidshistorisk medieanalys för att klargöra hur synen på Israel beskrevs i en utvald del av svensk media, tidningen Arbetaren, från maj 1947, till XXX. Det gör jag genom att undersöka de artiklar i tidningen Arbetaren som behandlar ämnet[10]. För att avgränsa den ”värdefulla informationskälla”[11], som utgörs av press-material, väljer jag ut tidningen Arbetaren under tidsperioden från slutet av 1940-talet, då staten Israel grundades, till XXX. Arbetarens artiklar tillsammans med aktuella böcker om utvecklingen av sionism, antisionism och antisemitism idag (2020)[12], utgör tillsammans de ”arbeten som är relevanta att ta med i forskningsläget”[13].

3. Frågeställningar

Då undersökningen berör antal artiklar i media använder jag en kvantitativ metodik.[14] Det handlar om att mäta antalet artiklar i ämnet. Sedan följer den kvalitativa analysen, en genomgång av deras innehåll. Medieforskaren Kent Asp använder sig enligt Sveriges kanske mest kände expert på medieforskning, professor Jesper Strömbäck[15], av följande metodik när han studerar hur aktörer (företrädesvis politiska partier) beskrivs i media:

”I sina studier använder sig Asp av ett så kallat aktörsbehandlingsindex för att undersöka bevakningen av de politiska partierna och regeringsalternativen. Indexet bygger… ”på fyra komponenter: (1) antal gånger aktören förekommer som agerande aktör, (2) antal gånger aktören får beröm, (3) antal gånger aktören får kritik och (4) antalet gånger aktören omtalas utan att någon värdering görs.”[16]

Detta index går att tillämpa på hur Israel behandlats i tidningen Arbetaren (dvs i denna uppsats fall, de media som ingår i det utvalda källmaterialet). I denna uppsats blir komponenterna:

Antalet gånger Arbetaren skriver om Israel
Antalet gånger Arbetaren beskriver Israel positivt
Antalet gånger Arbetaren beskriver Israel negativt
Antalet gånger Arbetaren beskriver Israel utan värdering

Frågeställningen blir:

Hur förhåller sig antalet artiklar som berör sionism i Arbetaren under perioden 1947- …. med avseende på de fyra olika punkterna i ett aktörsbehandlingsindex: antal, positiva, negativa, neutrala?
Om det finns en förändring enligt fråga ett, varför har den skett?

AVGRÄNSNING

Huvudkällan är tidningen Arbetaren, inte en jämförelse mellan ”befintlig dagspress och relevant tidningspress”[17]
Det förekommer inte ortodox judisk kritik mot Israel. Den religiösa kritiken är väsensskild från politisk (i det här fallet) vänsterns kritik[18], varför den är onödig.
Med några undantag avgränsar jag från nazistiska, högerextrema och konspiratoriska publikationer[19]

4. Metod och material

Metoden är pressanalys. Materialet består av den syndikalistiska nyhetstidningen Arbetaren[20]. Syndikalism är en vänster-revolutionär ideologi. Deras tidning Arbetaren har funnits sedan 1922. Israel sedan 1948. Mitt undersökningsmaterial börjar ett år före staten Israels grundande, alltså 14 maj 1947. Orsaken är att nyhetsrapporteringen under dessa år i frågan om Mellanöstern var likartat (vilket visas av artiklarna 1947), och att det är onödigt att börja tidigare då ämnesvalet rör eventuellt stöd till staten Israel.

Eftersom tidningens studerade tidsperiod är så lång, har den haft olika agendor vid olika tillfällen. Det försäkrar att undersökningen inte inskränks till en diskussion ”enbart av författare som delar ens egna teoretiska perspektiv, som tillhör den egna forskargenerationen eller den egna forskarmiljön”[21]. Denna redogörelse går inte ut på att jämföra olika tidningar för att se deras syn på ämnesområdet. Istället handlar det om att fokusera på en tidning och se dess eventuella förändring över tid.

Tidningen som skall studeras har ett vänsterperspektiv. Om det finns en förändring i dess syn på samma fenomen, hur kan det då komma sig? Hur kan en tidning som har en agenda ha en uppfattning om ett fenomen, för att vid ett senare tillfälle ha ett diametralt motsatt perspektiv?

Antalet artiklar är viktigt, men utan att veta argumenten från båda sidor samt svar på de olika resonemangen får man inte mer än staplar med siffror med begränsad användning. Där krävs en kvalitativ metod och tolkning av resultaten. De två metoderna kompletterar varandra, då ”Det kvalitativa perspektivet är inte synonymt med den kvalitativa metoden”[22] eftersom ”En rent kvantitativ studie av dessa frågeställningar har sina begränsningar”[23].

I denna undersökning studeras källan (eller källorna); inte historia genom källorna. Källmaterialet skulle kunna betraktas som tendensiöst om syftet med denna studie skulle vara att studera Mellanösternkonflikten och vad som faktiskt hände där genom källan: så är inte fallet, eftersom objekten till denna studie är tidningen Arbetarens uppfattning om Israel.

Att tidningen är tendensiös är relevant för denna undersökning, eftersom det är just tendensen studien vill komma åt: om syftet hade varit att studera Mellanösternkonflikten genom tidningarna hade källmaterialet däremot kunna betraktats som tendensiöst.

Metoden kan även kallas innehållsanalys[24], vilket definieras som

”en kvantitativ metod som genom att räkna frekvensen med ord, uttryck eller omdömen kan beskriva deras förekomst (frekvens) i ett textmaterial. Därmed blir det även möjligt att uttala sig om likheter eller skillnader (differens) mellan olika ståndpunkter eller textmassor och hur de skiftat över tid (förändring).”

Eftersom metoden tillåter kvantifiering av varje enskild observation blir det möjligt att samla ett stort antal observationer; innehållsanalys är en lämplig metod när man vill beskriva ett större material. Liksom andra kvantitativa metoder

”lär oss innehållsanalysen ”lite om mycket”. Den kvalitativa, texttolkande, analysen har en motsatt logik. Dess styrka är snarare att kunna förmedla mycket information om ett litet antal observationer (”mycket om lite”). Givetvis innebär det också att den kvalitativa analysen är att föredra om materialet är litet i omfång.”

Denna undersökning studerar en stor mängd material ur den valda tidningen under en lång tid. Av denna anledning var valet av en kvantitativ metod naturligt för genomförandet av denna studie. En innehållsanalys kan dock inte begränsa sig till rena kvantitativa analyser eftersom den behöver ”en analysapparat som operationaliserar de uttryck som skall undersökas”.

Ord som ”sionism” används i de flesta källorna, men ordet kan ha olika innebörd beroende på i vilken politisk kontext det används. Därför kan det vara lämpligt att urskilja i förväg hur ett begrepp ska användas för att sen kunna klassificera det som tillhörande en eller en annan politisk ideologi eller kontext: Innehållsanalys kräver med andra ord ”ett stort mått av kvalitativ analys av ordens betydelser och värdeladdningar.”

I min undersökning är det åsikterna som ska räknas ut med innehållsanalysmetoden. Metoden innebär att det blir möjligt att räkna ut och kvantifiera alla åsikter om olika grupper: på så sätt blir det möjligt att fastställa vilken aktör eller vilket tema en tidning haft mest åsikter om under ett visst år, eller om intresset en tidning har visat för ett visst tema skiftar över tid.

Metoden innehållsanalys finns i flera former: Den traditionella formen syftar att få fram bara det manifesta i en text. Att fokusera på det manifesta skulle innebära för just denna undersökning att man bara räknar ut de explicita åsikterna. Risken är att man utelämnar mycket i materialet som kan vara av relevans: i en text finns inte bara manifesta åsikter utan det finns också åsikter som uttrycks genom synonymer, adjektiv, paralleller, ironi.

Därför har jag valt att använda en innehållsanalys med kvalitativa inslag, som innebär att jag inte bara räknar in de manifesta åsikterna utan också de åsikter som uttrycks genom ironi, metaforer, paralleller, värdeladdade ord och adjektiv. Att räkna in dessa implicita åsikter utgör den kvalitativa delen av min analys.

Som alla andra forskningstekniker har metoden innehållsanalys sina begränsningar[25]. En innehållsanalys ”kan bara vara så bra som de dokument är som den bygger på”; med detta menas att när man vill använda denna metod är det viktigt att bedöma de dokument som studeras utifrån autenticitet, trovärdighet och representativitet; man kan ifrågasätta att det finns en gemensam tolkningsgrund för de personer som producerat de dokument som analyseras och för dem som kodar materialet”. De som producerat dokumenten och de som tolkar och kodar materialet ”måste bygga på de vardagskunskap de har som medlemmar av en viss kultur för att kunna koda allt det material de möter”. Tolkningsproblem kan nämligen uppstå när man kodar och tolkar material som producerats i en annan kultur med andra värderingar. Så har inte varit fallet i denna undersökning.

Relevansen och motiveringen för att göra en undersökning i detta ämne är att media har stor makt i ett samhälle[26]. Det sätt media presenterar ett material, i detta fall en ny nation, via artiklar, recensioner och insändare formar hur den mottas i samhället. Det är ”inte självklart vilket mått som ska bestämma en händelses relevans. I många fall beror det på läsarens eller lyssnarens subjektiva bedömning”[27], man utgår därför från vad som kallas nyhetsvärdesprinciperna[28]

Handbok i journalistforskning av Jesper Strömbäck från 2015 tar upp frågor om vad man bör tänka på vid studier av nyheter. Ett ideal för journalister är objektiv nyhetsrapportering[29]. Det finns flera ”försök att systematiserat klargöra relationerna mellan olika normativa begrepp och hur de härleds”[30]. Statsvetaren Jörgen Westerståhl har skapat en modell ”för att bedöma nyheternas objektivitet. I mediernas normativa uppdrag delas objektiviteten in i två delkrav; saklighet och opartiskhet”[31], vilka i sin tur har två respektive beståndsdelar.

objektivitet
saklighet	opartiskhet
sanning	relevans	balans	neutral presentation

Modellen är användbar att ha i åtanke när man bedömer artiklar och deras nyhetsvärde. I relation till denna modell finns en annan användbar tankemodell för att bedöma media. Det finns tre frågor som berör media och som man bör tänka på i en medieanalys[32]:

Brist på balans i sympatier för olika samhällsyttringar (företrädesvis politiska partier) inom media.

Vilka aktörer som kommer till tals:
- Politiker,
- Myndigheter,
- Organisationer,
- Företagsrepresentanter,
- Experter,
- Enskilda personer,
- Kändisar,
- Annan.

Samt att vara uppmärksam på de former av nyhetsvinkling som finns:
- Propaganda (dold och medveten),
- Partiskhet (öppen, medveten),
- Kulturell vinkling (dold, omedveten),
- Strukturell vinkling (dold, omedveten).

Eftersom ämnesområdet, sionism, är levande och det ges ut nya böcker anser jag det finnas en aktualitet i studien samt att det är intressant att utforska svensk medias behandling av ämnet.

De begrepp jag står i avsikt att använda kommer att definieras, avgränsas och preciseras med största möjliga mån på ett ”klart och entydigt sätt”[33]. Jag har sökt precision och klarhet i formuleringarna. Inom momenten har jag så tydligt jag kan sökt kommunicera med maximal precision.[34] Framför allt begreppen ”sionism”, ”antisionism” och ”antisemitism” som är grundläggande.

Materialet i artiklarna kommer att vävas samman med innehållet i böckerna för att understödja argumenten och sätta dem i relation till det som framställs i de respektive böckerna. Böcker och artiklar kommer att användas parallellt i den löpande texten för att redovisa hur den aktuella idédebatten ställer sig till argumenten i fråga om sionism.

Undersökningen kommer att följa ett tematiskt och i andra hand ett kronologiskt perspektiv[35]. Källmaterialet delas upp i två huvuddelar: 1948-XXX och XXX för att sedan redovisas i olika teman: hur ämnet mottogs, vad som utgjorde kritiken samt hur sionism uppfattas idag. Avsikten är att få en mer klargörande disposition[36].

Motivet att dela upp källmaterialet i två avgränsade tidsperioder enligt ovan är då de två tidsperioderna skiljer sig, och man kan se en avgörande förändring vid mitten av 1990-talet. Det är efter den tiden inte längre aktuellt att tala om sionismens mottagande; det har spelat ut sin roll. Före samma tid, runt 1995, finns ej heller särskilt många artiklar om hur sionismen uppfattas på ett modernare sätt. Tematisk uppdelning i respektive kapitel ser ut på följande sätt:

Israels uppkomst och mottagande
1. Kritik mot Israel – Kritikernas utgångspunkter
1. Nyare syn på Israel

Efter varje del kommer en kortare analys. Den sammanfattande analysen kommer i kapitlet om resultat och analys.

Vissa böcker som ges ut under undersökningsperioden återkommer i Arbetarens artiklar, framför allt i tidningens delmoment där nya böcker recenseras. Samtidigt kommer artiklarna att behandla ämnet, vilket i sin tur ger anledning för de två sidornas förespråkare att publicera nya böcker, eller nya svarsartiklar, för eller mot sionismen. Det blir en sorts ”växelvis framryckning” mot dagens debattklimat!

Dessa böcker utgör den andra källan till föreliggande uppsats. Att både ha böcker och artiklar ger en djupare bild, då artiklar är skrivna ”för stunden” och fångar ett dåtida synsätt. Böcker är gjorda med tanke på att de skall ha en längre relevans. Det gör att böcker formuleras annorlunda än tidningsartiklar.[37]

Böckerna och deras författare kommer att presenteras mer utförligt i den löpande texten, men flera av dem är kända i svensk, och ibland internationell, samhällsdebatt: Noam Chomsky, Herbert Tingsten[38], Jan Myrdal, Per Ahlmark, Per Garthon, Ingvar Karlsson, Norman Finkelstein.[39]

I det källmaterial som utgörs av böckerna, finns en nästan hel brist på hänvisningar till tidningen Arbetaren. Det finns många studier av jämförelser mellan olika betydande svenska dagstidningar, men Arbetaren har ingen plats i dem. Bachners bok Återkomsten som är den största och mest omfattande studien av synen på Israel och antisemitism i det moderna Sverige, har mängder med hänvisningar till svensk press under den aktuella tidsperioden, men inte från Arbetaren. Även maoistiska och trotskistiska tidningar citeras. T.o.m den marginella anarkisttidningen Brand får ett citat, men inte den betydligt mer etablerade Arbetaren.[40]

Detta förvånade mig mycket. Arbetaren var en gång en viktig i svensk dagspress. Idag (2020) är den marginaliserad med strax över 2000 prenumeranter[41]. Liksom den vänsterextrema grupp som ger ut den, SAC-syndikalisterna. Men under hela efterkrigstiden fram till åtminstone mitten av 90-talet var Arbetaren ansedd som en viktig kulturell och politisk tidskrift i svenskt debattklimat[42]. Kulturpersonligheter som Stig Dagerman och Tage Danielsson skrev i den. En viktig skribent och influens var Elise Ottesen-Jensen, sexualupplysningspionjären. Jensen skrev under uppropet ”Hjälp Israel!” efter sexdagarskriget[43], vilket visar på tidningens förändring.

En annan känd kvinnlig journalist, politiker och debattör som uppskattas av tidningen Arbetaren var Ingrid Segerstedt Wiberg. Framför allt för sitt motstånd mot nazism och kamp för invandring. Mindre känt för Arbetarens läsare är att ”Svenska Israelhjälpen” med start 1951 skapade 16 lokalavdelningar i Sverige; Göteborgsavdelningen leddes av Ingrid Segerstedt Wiberg.[44]

En tidig avsikt var att bredda analysen genom intervjuer[45]. Det hade givit ökat metodiskt djup till mina frågeställningar, om jag även använt ”oral history”.[46] Tyvärr fanns inget intresse från någon att uttala sig.

Som tidigare slagits fast kommer inte vetenskapliga tidskrifter att användas för att tydliggöra forskningsläget. Det kommer endast att framkomma via svensk daglig media och aktuella böcker. Det är en avgränsning jag väljer att göra, ehuru jag naturligtvis vet att de vetenskapliga tidskrifterna skulle ge en ökad analytisk tyngd till ämnesområdet.[47]

Min avsikt är att gå igenom de aktuella artiklarna i Arbetaren och nämna, sortera och analysera samtliga artiklar som berör ämnet sionism för att se om jag kan hitta ett mönster enligt frågeställningarna.

5. Forskningsläge

Forskningslägets ”syfte är just att upplysa läsaren om den tidigare forskning som undersökningen bygger på”, och en av dess funktioner är att den möjliggör ”att se mot vilken bakgrund undersökningen har gjorts”.[48] Det finns några böcker som är extra aktuella:

Den viktigaste är Sune Perssons Palestinakonflikten som tar upp alla sidor och berättar om hur Israel alltmer isoleras i världen efter 1967. Den kallas ”en klassiker som utkommit i flera versioner” och ”en av de mest inflytelserika böckerna i ämnet som har skrivits på svenska”, bl.a. då den inte är en debattbok utan med ambition att ge en objektiv skildring.[49]

Bachners Återkomsten, en studie i hur antisemitism återkommit i svensk media och samhälle, samtidigt som den tar upp hur bilden av Israel förändrats. Bachner är informatör hos Svenska Kommittén mot Antisemitism[50]. Sören Wibecks Ett land två folk, 2009 är en modern beskrivning av utvecklingen i Mellanöstern.

Ulf Bjerelds avhandling Svensk Mellanösternpolitik rekommenderas av Henrik Bachner. Den kan dock ses som lite ”torr”, då den mest är en uppräkning av tabeller om hur Israel presenteras i vissa tidningar. Bjereld är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, förbundsordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och även medförfattare till 22 sömnlösa nätter. En bok om kriget i Gaza (2009), tillsammans med bl a Per Gahrton, Mattias Gardell och Naomi Klein.[51]

Men huvudkällan är Arbetaren. Övrigt källmaterial är fler böcker (som givits ut under hela tidsperioden vilken studeras), uppsatser och ett litet antal samtida artiklar i olika tidningar. Artiklarna är ofta polariserade: vissa berättar om grupper, t.ex. SSU, som är kritiska mot Israel, men tar avstånd från antisemitism; andra beskriver de återuppståndna antisemiterna vars kritik mot Israel inte kan ses som legitim utan hatisk; åter andra kritiserar antisionister för att vara alltför ensidiga och långtgående i sin kritik mot Israel.

Ett problem för avgränsningen är det nära nog oändliga materialet. Jag har spårat upp och använt mängder med den nutida litteraturen, ändå skulle man lätt kunna mångdubbla den. Samma gäller med strömmarna av artiklar i varje tidning i Sverige. Böcker och artiklar är av en sådan mängd att det inte går att gå igenom alla. Utöver det finns föreläsningar, möten, demonstrationer, musik, teater, film, TV-serier, serietidningar.[52] Ändå anser jag mig fått med det viktigaste från alla sidor. Mina källor täcker över sjuttio år och är från alla sidor i debatten: höger, liberaler och vänster; dock med avgränsningar av kritik från religiösa, högerextrema och konspirationsteoretiker.

På plussidan är att eftersom forskning och debatt om Israel är helt levande inom samhällsdebatten och det utges mängder av artiklar och böcker i ämnet i en aldrig sinande ström har denna uppsats en aktualitet.

NOTER

KAPITEL 1

Se nedan

KAPITEL 2

[1]Sägs även av den moderne israeliske historikern Benny Morris, Wibeck 248.

[1]Om den inre arabkonflikten mellan bla Muftin (tillsattes 1921) och kung Abdullah av Jordanien (kung 1946) som vill ha allt, bla östra Jerusalem, inte en palestinsk stat med muftin som ledare. En annan konflikt dök upp mellan kung Abdullah och Egyptens kung Faruk (kungadöme skapat 1922), där sätet för det arabiska förbundet var. Haganah var 21 000 man 1948. Sionister accepterade förslaget med 14 300 km2. För 538 000 judar och 397 000 araber. Judar följde internationell lag. Araber vägrade. Judarna skulle få 55% av marken, mest Negevöknen, och araberna 44% men var 70% av befolkning. När det första kriget var slut hade Israel 77%. Det som idag erkänns som Israel. Efter 1967 var det mer än det historiska Palestina, istället ett Storisrael.

[1]Se/hör även Bildningsbyrån P1, 2020-07-30, ”Tänka mot strömmen: Theodor Herzl – idén om en judisk stat” https://sverigesradio.se/avsnitt/1475875

[1]Glubb är känd för skriften The Faith of Empires, där han beskriver historiska imperiers begränsade livslängd.

[1]Som en indikation på forskningslägets aktualitet hänvisar Ekelund till Bjerelds avhandling samt Bachner 6.

KAPITEL 3

–

KAPITEL 4

1-Samtliga citat i detta stycke ur Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 123.

[1]Betydelsen av kontextuell kritik tas upp av Ekman/Thullberg/Åmark Metodövningar i historia 1 s 36

[1]Östberg 1968 – när allt var i rörelse s 22ff.

[1]Östberg s 44ff.

[1]Östberg s 177

[1]Lagerlöf Strömkantringens år s 10. Se även Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 106f.

[1]Lagerlöf s 37

[1]Koch Höger om s 24.

[1]Följande siffror återfinns i Asp Den svenska journalistkåren: En majoritet av de som arbetar inom svensk media har politiska sympatier för miljöpartiet och vänsterpartiet.14% av journalisterna sympatiserar med vänsterpartiet mot 6 % av allmänheten. 23% stödjer Miljöpartiet mot 6 % av allmänheten. Vid en tillfrågan om det var en bra idé att ta emot färre flyktingar i Sverige tyckte 11% av journalisterna att det var en bra idé, och 68% att det var dåligt. Allmänhetens siffror var 41% bra och 24 % dåligt (på frågan om vi skall införa republik tyckte 48% av journalisterna att det var en bra idé mot 18% av allmänheten). Den svenska journalistkåren, tabeller 20.2 och 19.2.

[1]Bjereld och Demker I Vattumannens tid, en bok om 1968 års uppror och dess betydelse idag s 31ff

[1]Bjereld och Demker s 19

[1]Jämför med Westerholms kommentar om postmarxismen i vänstern efter -68 https://ledarsidorna.se/2019/05/socialdemokraterna-antisemitismen-och-the-usual-suspects/

[1]En liknande inställning i USA-negativism har den tidigare nämnde barnboksförfattaren Sven Wernström (brev 2000-10-14), den betydelsefulle tänkaren inom 68-kontexten Michel Foucault (Wheen 108), samt Noam Chomsky (Wheen 288, 345, 348f). Både Wirtén och Fleischer medger Foucault som en influens.

[1]Regeringen Bildts ambassadör Ingmar Karlsson var chef för UD:s ”idé- och analysgrupp”, Sedan 2009 är ambassadör Karlsson forskare vid Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet. Skriver även om minoriteter i Europa och om kurderna.

[1]Andersson 106, Wirtén 155, Kaliber 2009-11-01 (Rami). https://sv.wikiquote.org/wiki/Andreas_Malm (Malm)

[1]Berglin, Jan Avanti! Serier för förryckta, 1995

[1]Bachner 266. Liknande sexuella antisemitiska anspelningar görs av Ahmed Rami (Kaliber, 2009-11-01; Vad är Israel?; Cui Bono, 2020-03-19; Andersson Med… 159f (anklagelser om judiska sexualbrott); Arvidsson Affären… 119 (Rami säger att sexualbesatthet och perversioner är typiskt judiskt), SUF-Stockholm, Arbetaren 22/02, samt av Fleischer 37 (”Det påstås vidare att den judiska religionen innefattar rituella sexualmord”).

[1]Kritik mot Ingemar Karlsson, se källor under ”Karlsson” och ”Göndör”.

[1]Ett exempel är den kommunistiske barnboksförfattaren Sven Wernström i Bästa Sverige 75.

KAPITEL 5

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sionism; https://sv.wikipedia.org/wiki/Antisionism
Denna redogörelse avskärmar sig från högerextrem kritik, men det kan vara av intresse att ta upp deras syn. Ur Nya Dagbladet: ”Sionismen kan definieras som den mer eller mindre sekulariserade avarten av judendom. Att kalla den för den nationalistiska avarten av judendom är vilseledande, eftersom judendomen aldrig varit skild från nationalism, därtill en rasligt grundad sådan. I själva verket är det nationalistiska och rasliga inslaget i judendomen viktigare än det religiösa. Detta visar sig bland annat däri att det går utmärkt att vara jude och inte bry sig om religionen, inte gå i synagogan, medan däremot de fåtaliga judar, som avvisar den judiska nationalismen och dess produkt Israel, stöts ut ur gemenskapen, kallas ”antisemiter” och förföljs”. https://nyadagbladet.se/kultur/judarnas-etniska-rensning-av-Palestina-forsta-delen/

[1]Finanstidningen 1997-03-13. Ett annat problem Rosenberg ser är att ”Det överortodoxa överrabbinatet” har nu ”reellt inflytande över lagstiftningen”.

[1]Ibid

[1]Poohl, https://web.archive.org/web/20100823111054/http://www.levandehistoria.se/node/181 (Levande historia)

[1]T.ex. hos den kommunistiske barnboksförfattaren Sven Wernström, Bästa Sverige 2010, ”Den judiska familjen Bonnier har aldrig haft anledning att klaga på dålig behandling, tvärtom har den all frihet att lägga beslag på en ständigt ökad del av den svenska yttrandefriheten” (75); ”Helle Klein skriver om nätvärlden, där de s.k. israelvännerna hör till de mest brutala debattörerna. Ordet antisemit används så att det förlorat sitt värde” (20).

[1]Bachner 102, 103f, 224, 421.

[1]Andersson 99, 100, 134. Se även https://expo.se/arkivet/2003/04/v%C3%A4nstern-och-antisemitismen.

[1]Bachner/Ring 60 [1] Westerholm: https://ledarsidorna.se/2019/05/socialdemokraterna-antisemitismen-och-the-usual-suspects/

KAPITEL 6

[1]Westerholm: https://ledarsidorna.se/2019/05/socialdemokraterna-antisemitismen-och-the-usual-suspects/
Den kristna sidan Världen idag tar upp socialdemokratisk antisemitism 2018-10-24: https://www.varldenidag.se/nyheter/socialdemokraterna-och-antisemitismen-nagra-nedslag/reprjs!q1oOon81Z4Z8CpWOso1@8w/

[1]Moreno, Expressen, 2018-10-28, https://www.expressen.se/kvallsposten/larmet-s-beroende-av-extrem-falang-islam-ar-botemedlet/

[1]Sande, Blanche 2019-05-07, https://timbro.se/smedjan/antisemitismen-ar-en-skam-for-vanstern/

[1]SVT, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/judiskt-center-vill-stoppa-reepalu-

[1]Fridh, L SVT, 2019-05-03, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/ssu-efter-kritiken-sjunger-inte-den-sangen-igen
Andersson, J SVT, 2019-05-04, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/ssu-skane-slar-tillbaka-kritiken

[1]Westerholm: https://ledarsidorna.se/2020/02/folkets-hus-sparkar-ut-aron-flam-och-johan-westerholm-hanvisar-till-vardegrunden/

[1]Westerholm https://ledarsidorna.se/2019/05/antisemitiska-foreningen-i-socialdemokraterna-afs/

[1]Kritik mot Bjereld även från Expressen, https://www.expressen.se/ledare/pm-nilsson-vem-ar-ulf-bjereld/ : ”Genomgående kallas han ”Mellanösternkännare” (Ekot och DN), ”Mellanösternexpert” (TV4, SvD och TT)… Men på vad sätt Ulf Bjereld är Mellanösternexpert är oklart. Bland hans tio böcker, 22 akademiska uppsatser, 14 akademiska artiklar och 35 debattartiklar… finns ett enda alster som handlar om situationen i Mellanöstern.”

[1]Westerholm: https://ledarsidorna.se/2019/05/socialdemokraterna-antisemitismen-och-the-usual-suspects/

[1]Persson Palestinakonflikten 95

[1]Abrahamsson Stor var Lenin 112

[1]Persson Palestinakonflikten 95.
Expo citat https://expo.se/arkivet/2003/04/v%C3%A4nster n-och-antisemitismen .
Blomqvist https://marxistarkiv.se/skribenter/blomqvist/antisemitismen_och_vanstern.pdf

[1]Nilsson https://www.expressen.se/ledare/pm-nilsson-vem-ar-ulf-bjereld/

[1]Jacobsson Anarkismens återkomst 158

[1]Chomsky Att förstå makten 160-176

[1]Wirtén Berättelserna 166. Wirtén har även skrivit boken Populisterna och grundat vänstertidningen Arena. Han skrev även vid Rami-affären: ”I tidningen Arbetaren gick Per Wirtén till häftigt angrepp” mot Bachner och hans påstående att Radio Islams argument hämtats från medeltidens antijudaism (Arvidsson, Affären Rami… s28).

[1]https://sv.wikipedia.org/wiki/Mattias_Gardell
Abrahamsson Låt mig få städa klart s 19 och s 25. Tar även upp att Gardell fått Leninpriset 2009 och att han kritiserats av Peter Englund som undrar om Gardell vill ha ett Pol Pot pris också.

[1]https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jPwvwL/mp-politiker-israel-ar-en-sinnessjuk-stat

https://www.expressen.se/gt/miljopartisten-israel-ar-en-sinnessjukdom/

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5935498

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/mp-politiker-vill-starta-krig-mot-israel

https://www.svd.se/mp-politiker-vill-nedmontera-israel

https://nyheter24.se/nyheter/politik/773702-mp-politiker-vill-starta-krig-mot-israel

https://www.varldenidag.se/nyheter/miljopartist-vill-se-israel-upplost/cbbngx!ReRC5LuOIxs8qQBVlSL7g/

https://www.bt.se/herrljunga/efter-proteSterna-nordlund-far-stanna-i-mp/?stopredirect

https://cornucopia.cornubot.se/2014/07/fredagsmys-den-stridsvillige.html

https://www.dagen.se/kronikor/goran-skytte-hets-mot-judar-anden-ur-flaskan-1.96687?paywall=true
Observera att ordvalet och åsikten om ”sinnessjukdom” är exakta likadan som hos den dömde antisemiten Ahmed Rami, Kaliber P1, 1 nov 2009, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=3204734

[1]Istället är Nordlunds tidigare livserfarenheter ”f.d. Scientolog, sannyasin och lärjunge till den indiske gurun Bhagwan Shree Rajneesh, ex-trotskist, primalterapientusiast och haschrökare” (samt även hallucinogena svampar och LSD). Nordlund, Jerker. Personligt mail, 15:54 den 3 juli 2020.

[1]https://sv.wikipedia.org/wiki/Andreas_Malm ; citat från https://sv.wikiquote.org/wiki/Andreas_Malm

[1]Expo citat https://expo.se/arkivet/2003/04/v%C3%A4nstern-och-antisemitismen
Min slutsats av Expo:s artikel är att det är en historisk kritik mot socialism och antisemitism, samt mot Sovjet, men inget om dagens situation. Artikeln slutar på 1980-tal, med Ahmed Rami, FIB-kulturfront m.fl. Jag ser en inkonsekvens att när någon hänvisar till judiskhet hos t.ex. en journalist är det förtäckt antisemitism, men när någon hänvisar till ”klass” eller helt enkelt till pengar och makt i handlande anses det inte fel.

[1]Poohl, Daniel 2009-12, https://expo.se/2009/12/antisemiternas-taktik

[1]Poohl 2010, ”Antisemitismen – den gränslösa konspirationsteorin” https://web.archive.org/web/20100823111054/http://www.levandehistoria.se/node/181 (Levande historia) Expo tar upp allianser mellan muslimer, men knappt ett ord om vänster och antisemitism. De nämner dess existens i förbigående, men tar inte upp den mer.

[1]https://marxistarkiv.se/skribenter/blomqvist/antisemitismen_och_vanstern.pdf s 6

[1]Kaliber, Sveriges radio 1, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=3204734

[1]Kaliber, Sveriges radio 1, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=3204734
Petersson, Claes Expressen https://www.expressen.se/nyheter/domd-for-judehets-finns-kvar-pa-youtube/

[1]Bachner, Henrik Återkomsten 34f säger att Radio Islam har analyserats i Det eviga hatet och Bergmanaffären. Abrahamsson skriver i Stor var Lenin att ”Framför allt från islamskt håll drivs tesen hårt om judebolsjevismen – Radio Islams hemsida är bara ett av många skräckexempel” (114).

[1]Andreas Malm har skrivit Bulldozers mot ett folk, vilken nämns i Arbetaren 2006-02-01. Malm är f.d. aktiv medlem i SUF, skrivit för Arbetaren om sitt stöd för Hizbollah och Hamas. https://sv.wikipedia.org/wiki/Andreas_Malm

[1]Cui Bono, en högerextrem konspirationsförening i Göteborg, har i sin podd intervjuat Rami 2020-03-19; och ordnat föreläsning med Lars Wilhelmsson 2019-12-08

[1]Kaliber, Sveriges radio 1, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=3204734
Abrahamsson Låt mig få städa klart s 18 instämmer.

[1]Fleischer, Rasmus Populism och apokalyps 33

[1]Guttenplan Förintelsen inför rätta 132f

[1]Fleischer Populism och apokalyps 11 (Adelskogh, kap 2.1.1, insikt och nexus) https://ligator.wordpress.com/2014/06/25/carl_norberg/
https://expo.se/2014/02/v%C3%A4nsterpartiet-i-tranemo-bj%C3%B6d-f%C3%B6rintelsef%C3%B6rnekare
https://defria.se/carl-norberg-dementi-antisemit-forintelsefornekare
JAK tar avstånd från Norberg och alla ”som blandar antisemitiska konspirationsteorier, värvar sympatisörer inom den gröna alternativrörelsen, bankkritiska nätverk och JAK medlemsbank”, Grus&guld, nr 3/2015, s 10.
https://copyriot.se/2010/05/18/ove-sviden-historien-hur-jag-tvingade-centerpartiet-att-dra-tillbaka-sina-valsedlar/
Man kan påminna sig den tidigare nämnde Jerker Nordlund, också nyandlig sökare och antisemit.

[1]Bjurwald Europas skam 29. Bjurwald skriver en Israelpositiv artikel i DN 2009-06-12 kallad ”Tel Aviv: en oas av tolerans”. I inga av sina böcker eller artiklar verkar Bjurwald vara mot Israel.

[1]Andersson Med skuldkänslan som drivkraft. 106. [1]Wheen Mumbo Jumbo s 195. Se även: http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/judPalestinaes.htm; Wibeck 263; samt Glidden 164. Vid ett besök hos Frälsningsarmén, juni 2020, återfanns den pro-israeliska tidningen/häftet ”Hashiva”-Återkomsten; presenteras som ”En publikation från Lema’an Zion”, https://hashivah.org/sv/

KAPITEL 7

Ekelund En fackla för världen 15
Arvidsson, Affären Rami-Bergman, ”Lika omhuldat som Israel var före 1967, lika utsatt för omvärldens fördömanden är landet nu” (122), ”Den allmänna opinionen i Sverige beträffande Israel och Palestina började svänga efter sexdagarskriget i juni 1967” (201)
Expo artikel ”Vänstern och antisemitism” https://expo.se/arkivet/2003/04/v%C3%A4nstern-och-antisemitismen [1]Inför denna uppsats uppstår frågan om när man bör bryta tidpunkt för studiematerialet. Det finns massor med förslag: Osloavtalet, Sovjetunionens upplösning, Projekt Levande historia, PLO erkänner Israel. Men positionerna är låsta. De konsoliderades from början av åttiotalet. Skillnaden var snarast samarbete mellan högerextrema och islam. Senare samarbetet mellan vänstern och islam. Och i förlängningen samarbetet mellan högern och Israel.

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Böcker

Abrahamsson, Kjell Albin Stor var Lenin… Hjalmarsson& Högberg 2017, 326s Låt mig städa klart Hjalmarsson& Högberg 2014, 194 s

Aggestam/Persson/Strömblom Mellan krig och fred i Palestina Lund: Studentlitteratur 2014

Andersson, Daniel Med skuldkänslan som drivkraft. Om svenska Israelvänner och västfiender Timbro 2017

Arvidsson, Håkan Affären Rami-Bergman Moderna tider 2014

Asp, Kent Mediekratin – mediernas makt i svenska val Ekerlids förlag 2014 (metodik) Den svenska journalistkåren. JMG 2007 (metodik)

Bachner, Henrik Återkomsten Antisemitism i Sverige efter 1945 Stockholm: Natur och kultur 1999

Backman, Jarl Rapporter och uppsatser, Lund: Studentlitteratur 1998, 213 s (metodik)

Bauer, Bruce While Europe slept New York: Broadway books 2006

Beckman, Ludvig Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Stockholm 2005 (metodik)

Bergqvist/Arvidsson SAC 1910-1960 Federativs förlag 1960, 367 s

Bergström/Boréus Textens mening och makt Studentlitteratur 2012 (metodik)

Bjereld, Ulf Israel och Palestina: 60 år i våra röda hjärtan Stockholm: Hjalmarson&Högberg 2008

Bjereld/Demker I Vattumannens tid Hjalmarson&Högberg 2005, 280 s (metodik)

Bjurwald, Lisa Europas skam 2011

Bryman, Alan Samhällsvetenskapliga metoder Stockholm, 2002 (metodik)

Chomsky, Noam Att förstå makten Ordfront: Stockholm 2007

Dahlgren/Florén Fråga det förflutna Lund: Studentlitteratur 1996, 323 s (metodik)

Denscombe, Martyn Forskningshandboken Lund: Studentlitteratur 2000, 292 s (metodik)

Ekman/Thullberg/Åmark Metodövningar i historia 1 Lund:Studentlitteratur 1993, 200 s (metodik)

Eriksen/Harket/Lorenz Judehatets svarta bok Albert Bonniers förlag 2008

Finkelstein, Norman G Förintelseindustrin Ordfront förlag 2000

Florén/Ågren Historiska undersökningar Lund: Studentlitteratur 2006, 178 s (metodik)

Guttenplan Förintelsen inför rätta 2001

Jacobsson, Staffan Anarkismens återkomst India Däck förlag 2006

Johnson, Paul Moderna tider Ratio 1991

Koch, Stefan Höger om! En svensk historia 1968-98 Ordfront 1999 (metodik)

Lindkvist Metodövningar i historia 2 Lund: Studentlitteratur 2013, 222 s (metodik)

Lindqvist, Sven Utrota varenda jävel Bonniers pocket 1993

Persson, Sune Palestinakonflikten Lund: Studentlitteratur 2012

Semitjov, Wladimir En stat är född Stockholm: Federativs förlag 1948

Strömbäck, Jesper Handbok i journalistforskning Lund: Studentlitteratur 2015 (metodik)

Tingsten, Herbert Det hotade Israel Stockholm: Aldus aktuellt 1967

Wernström, Sven Bästa Sverige Folkuniversitetets akademiska press 2010

Wheen, Francis Mumbo jumbo Nordstedts 2004

Wibeck, Sören Ett land, två folk : Israel-Palestinakonfliktens historia Lund: Historiska media 2009

Wirtén, Per Berättelserna – Mellanöstern efter kolonialismen Stockholm 1996

Östberg, Kjell 1968 – när allt var i rörelse Nordstedts 2002 (metodik)

Nätartiklar/hemsidor

Andersson, Jane SVT, 2019-05-04, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/ssu-skane-slar-tillbaka- kritiken (svar på Sande)

Blomqvist, Håkan https://marxistarkiv.se/skribenter/blomqvist/antisemitismen_och_vanstern.pdf

Copyriot https://copyriot.se/2010/05/18/ove-sviden-historien-hur-jag-tvingade-centerpartiet-att-dra- tillbaka-sina-valsedlar/

De fria (politiskt parti) https://defria.se/carl-norberg-dementi-antisemit-forintelsefornekare

Fridh, Linda SVT, 2019-05-03, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/ssu-efter-kritiken-sjunger-inte-den-sangen-igen (svar på Sande)

Expo 2003-04-17, Vänstern och antisemitismen, https://expo.se/arkivet/2003/04/v%C3%A4nstern-och-antisemitismen (historisk återblick)

https://expo.se/2014/02/v%C3%A4nsterpartiet-i-tranemo-bj%C3%B6d-f%C3%B6rintelsef %C3%B6rnekare (Carl Norberg)

Folin, Svante http://www.pugio.se/wp-content/uploads/2018/09/1998-05-16-att-jamfora-ett-illdad-med-ett-annat.pdf

http://www.pugio.se/wp-content/uploads/2018/10/1998-10-29-ingen-ondska-i-ost.pdf

http://www.pugio.se/wp-content/uploads/2018/11/1999-02-18-mysigt-i-fanglagren.pdf

http://www.pugio.se/wp-content/uploads/2019/01/2000-01-25-folkmorden-vi-glomt.pdf

Jerlerup, T https://ligator.wordpress.com/2014/06/25/carl_norberg/ (Norberg)

Malm, Andreas https://sv.wikipedia.org/wiki/Andreas_Malm

https://sv.wikiquote.org/wiki/Andreas_Malm

Moreno, Federico Expressen, 2018-10-28, https://www.expressen.se/kvallsposten/larmet-s-beroende-av-extrem-falang-islam-ar-botemedlet/ (SSU tagits över av extrem islam)

Nilsson, P https://www.expressen.se/ledare/pm-nilsson-vem-ar-ulf-bjereld/ (om Ulf Bjereld)

Nordlund, Jerker (om krig mot israel)

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jPwvwL/mp-politiker-israel-ar-en-sinnessjuk-stat

https://www.expressen.se/gt/miljopartisten-israel-ar-en-sinnessjukdom/

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5935498

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/mp-politiker-vill-starta-krig-mot-israel

https://www.svd.se/mp-politiker-vill-nedmontera-israel

https://nyheter24.se/nyheter/politik/773702-mp-politiker-vill-starta-krig-mot-israel

https://www.varldenidag.se/nyheter/miljopartist-vill-se-israel-upplost/cbbngx ! ReRC5LuOIxs8qQBVlSL7g/

https://www.bt.se/herrljunga/efter-protesterna-nordlund-far-stanna-i-mp/?stopredirect

https://cornucopia.cornubot.se/2014/07/fredagsmys-den-stridsvillige.html

https://www.dagen.se/kronikor/goran-skytte-hets-mot-judar-anden-ur-flaskan-1.96687 ? paywall=true

Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se/kultur/judarnas-etniska-rensning-av-Palestina-forsta-delen/

Petersson, Claes https://www.expressen.se/nyheter/domd-for-judehets-finns-kvar-pa-youtube/

Poohl, Daniel 2009-12, https://expo.se/2009/12/antisemiternas-taktik (för EXPO)

https://web.archive.org/web/20100823111054/http://www.levandehistoria.se/node/181

Sande, Blanche 2019-05-07, https://timbro.se/smedjan/antisemitismen-ar-en-skam-for-vanstern/

Studio ett, 2017-02-15, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6631042.

Strömbäck, J https://jesperstromback.org/

Om mediernas vänster- och högervridning

http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/01/12/jesper–stromback/?acceptCookies=true

http://journalisten.se/nyheter/de-forstar-inte-hur-journalistik-gar-till 22 mars 2016

SVT, 2010-10-14, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/judiskt-center-vill-stoppa-reepalu-1

Westerholm, Johan. Ledarsidorna, https://ledarsidorna.se/2019/05/antisemitiska-foreningen-i- socialdemokraterna-afs/ 2019-05-10, https://ledarsidorna.se/2019/05/socialdemokraterna- antisemitismen-och-the-usual-suspects/ https://ledarsidorna.se/2020/01/vems-arenden-loper-mattias-gardell/ (kritik att Gardell går Turkiska statens ärenden, då han säger att all kritik är islamofobi) https://ledarsidorna.se/2020/02/folkets-hus-sparkar-ut-aron-flam-och-johan-westerholm-hanvisar-till-vardegrunden/ (Socialdemokraterna vägrar Westerholm och Aron Flam att hyra lokala Folkets hus, då de gav ut boken Islamismen i Sverige, jan 2020, Greycat publishing)

Wikipedia: Antisionism https://sv.wikipedia.org/wiki/AntisionismSionism https://sv.wikipedia.org/wiki/Sionism Utrota varande jävel:https://sv.wikipedia.org/wiki/Utrota_varenda_j%C3%A4vel

Tidskrifter
Arbetaren      1947-1953
Avanti,    Bergling, Jan ”Kulturväktarna” (serietidning)
Brand    1957 nr 3 s 1 och 8 art av Helge Svensson
Contra nr 2/199
Dagens Nyheter 2009-06-12, Bjurwald, Lisa ”Tel Aviv: en oas av tolerans”
Finanstidningen 1997-03-13 (recension av Isobel Hadley-Kamptz); 1998-05-16, 1998-10-29, 1999-02-18, 2000-01-25 (se Nätartiklar under ”Folin”)
Grus&guld    nr 3/2015(medlemstidning för alternativbanken JAK)
Hashiva-Återkomsten, juni 2020, ”En publikation från Lema’an Zion”, https://hashivah.org/sv/
Pox 1988, nr 4, s 46, specialnummer om 1968 (serietidning)
SAC-Kontakt (medlemstidning för den revolutionära fackföreningen SAC) 1976- 2024
Syndikalisten (SAC-Kontakt efter namnbyte)
Tidssignal     2/2005, Blomqvist, Håkan ”Antisemitism och vänstern”

Uppsatser
Bachner/Ring Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige, Rapport producerad av Forum för levande historia 2005https://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material file/antisemitiska-attityder-rapport.pdf
Bjereld, Ulf Svensk Mellanösternpolitik: en studie av Sveriges agerande och ställningstaganden gentemot konflikterna i Mellanöstern 1947-1985. Akademisk avhandling. Carlssons: Stockholm 1989.
Ekelund, Alexander En fackla för världen: Herbert Tingsten och Israel
http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:841404/FULLTEXT01.pdf Södertörns högskola, Institutionen för samhälle och historia. 2004. Magisterexamen (sökte Tingsten och Israel)
Fleischer, Rasmus Populism och apokalyps Det politiska innehållet i samtida konspirationsteorier. Södertörns högskola, Samtidshist. inst. Magisteruppsats. VT 2005.
Richardsson, Gunnel The Middle East Conflict in the Swedish Press, Esselte studium 1978, 254 s

Radioprogram
Kaliber P1, 1 nov 2009-11-01 https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=3204734 om Mohammed Omar och Ahmed Rami även https://www.youtube.com/watch?v=Dopl1n_JTGcBildningsbyrån P1, 2020-07-30, ”Tänka mot strömmen: Theodor Herzl – idén om en judisk stat” https://sverigesradio.se/avsnitt/1475875
Cui Bono, 2020-03-19, 54RCB – ”Ahmed Rami om sitt liv och gärning”,
https://www.spreaker.com/user/10042798/54rcb-ahmed-rami-om-sitt-liv-och-gaernin

Föreläsning
Cui Bono – föreläsning med Lars Wilhelmsson 2019-12-08

Mail
Arnstad, Henrik – vägrar uttala sig
Bachner, Henrik – inga kommentarer, 2020-05-12
Blomqvist, Håkan – vägrar uttala sig
Cui Bono – vägrar uttala sig
Jacobsson, Staffan – vägrar uttala sig
Malm, Andreas – vägrar uttala sig
Nordlund, Jerker – Bekräftar sina uttalande, 2020-06-03, 15:54
SUF – vägrar uttala sig
Wernström, Sven – Bekräftar sina uttalande, 2000-10-14 (fysiskt brev)

Ospecifierat/Övrigt som inte tagits med
Ahlmark, Per Vänstern och tyranniet 1994
Andersson, Charlie Dagbok från Gaza Korpen 2015, 175 s Sjöman som deltog i försök att bryta Gaza-blockad.
Angels of America, TV-serie, sista avsnittet
Bards, Mitchell G ”Myter och fakta”
Bruchfeld, Stéphane Förnekandet av Förintelsen 1996 Utgiven av Svenska Kommittén mot Antisemitism.
Cabu Le gros blond avec sa chemise noire. 1987 (serietidning), Frankrike vid mitten av 80-talet: Jean Marie Le Pen tittar på TV, ser den mycket extreme högersionisten Meir Kahane och säger ”Helt ok kille den där Kahane. Synd att han är jude”’
Christensson, Charlie Arne Anka,
Duke, David Den judiska rasismen Logik förlag 2015.
Falk-Rönne, Arne Israel Nyckel till Israel
Finkelstein Norman The Invention of the Land of Israel. Image and Reality of the Israel–Palestine Conflict
Fisk, Robert Det stora kriget för mänskligheten
Flam, Aron (skriver om Israel-Palestina konflikten)
Forsgård, Nils Erik Alias Finkelstein – Studier i antisemitisk retorik Schildts 2002
Fromkin, David Peace To End All Peace
Ganman/Panshiri Det lilla landet som kunde
Gardell, Mattias (se nätartiklar, kritik från Westerholm)
Garhton, Per Kampen om Palestina, Prisma 1970. Palestinas frihetskamp Carlsson 2008
Gaspar, LorandPalestinas historia
Glidden, Sarah How to understand Israel i 60 days or less DC Comics 2010    (serietidning) s 77. Dilemmat är att som judinna förväntas hon stödja Israel, men många uppfattar hennes stöd för palestinierna som att hon inte stödjer Israel. Samtidigt ser hon sig som vänster och progressiv, som det förväntas hon inte stödja Israel, och hennes stöd för Israel uppfattas som att hon inte stödjer Palestinierna. Hon får svaret med frågan hur man kan vara progressiv och ”anti” någonting.
Göndör, Eli (red) En bok om Ingmar Karlssons Bruden är vacker men har redan en man Malmö: Hydra förlag 2013.
Hass, Amira Rapport från Ramallah Atlas 2005, 263 s; ”israelisk journalist vid den stora dagstidningen Haaretz. Hennes artiklar från Gaza och Västbanken om ockupationen och motståndet har gjort henne till en av landets mest kontroversiella och uppmärksammade skribenter.”
Hilberg, Raul Expert på Förintelsen, uppskattar Finkelstein
Hirst, David Geväret och olivkvisten
Icke, David   …and the truth shall set You free
Karlsson, Ingemar Bruden är vacker men har redan en man Wahlström&Widstrand 2012 Roten till det onda: uppdelningen av Mellanöstern från 1916 till idag Historiska media 2018 Kritik, https://tommyhansson.wordpress.com/2012/08/10/fallet-ingmar-karlsson-antisemitism-med-akademisk-fasad/
https://skma.se/blogg/2012/10/en-racka-av-felaktigheter/
https://ligator.wordpress.com/2012/09/page/3/
Lorry TV-program. Säsong 3, avsnitt 6, 1993: ”Å ena sidan så måste man nog förstå israelerna för dom har ju aldrig haft nåt eget land förut. Men å andra sidan så har nog inte palestinierna det så lätt dom heller” (kritik/satir mot Israel säsong 1, avsnitt 3)
MacDonald, Kevin Kritikkulturen 2006 http://www.veidos.se/kritikkulturen/kritikkulturen_kap_1.htm http://www.kevinmacdonald.net/swedishcofcpreface.pdf
Malm, Andreas Bulldozers mot ett folk
”Palestina mitt land – kampsånger om Palestina”, CD utgiven av KPML(r), 2003, översättning av Jan Guillou, bla sången ”Leve Palestina, krossa sionismen”. En annan sånggrupp var Kofia på 70- och 80-talen som gjorde skivor pro Palestina. Det verkar inte finnas någon motsvarighet åtminstone på svenska enligt mail från SKMA.
Syndikalistiskt forum, mötesplats för syndikalister, har möteskvällar om Palestina: http://syndikalistisktforum.se/torsdagen-den-145-samidoun-anordnar-solidaritetskvall-med- filmvisning-roadmap-to-apartheid-2012 /http://syndikalistisktforum.se/webshop/bocker/internationellt/dagbok-fran-gaza/
Oz, Amos Hur man botar en fanatiker
Pappés, Ilan Den etniska rensningen av Palestina
Pilger, John Den dolda dagordningen
Rami, Ahmed Vad är Israel? 1988. (fälld i domstol) https://www.islam-radio.net/israel/bok-1.htm
Said, Edward Orientalism, Stockholm 1997
Shamir, Israel Blommor i Galilén 2003
Shlomo, Sand Skapandet av det judiska folket
Sternhell, Zeev    The founding myths of israel Om den socialistiska förankringen mellan sionismen och arbetarrörelsen.
Svensson, Evert Vägen till Palestina Alhambra förlag, 2002
Wärenstam. Eric Det händer i Israel, Detta är Israel

NOTER KAP 1

[1]https://sv.wikipedia.org/wiki/Tidsignal

[2]Tidssignal 2005, nr 5 s 5

[3]Det börjar med att Ulf B Andersson skriver en ledare i Arbetaren nr 8 2002, där han är positiv till fredsprocessen i Mellanöstern. Andersson tillhör veteranerna inom rörelsen och är en kvarleva av den tidigare pro-sionismen; SUF-Stockholm svarar i nr 11 2002 att (tidnings-) Ledaren inte är tillräckligt stark i sin kritik mot Israel; Torbjörn Karfunkel kallar sig syndikalist och sionist och försvarar Israel i Arbetaren nr 17 2002; Kjell Sundström, som även är medlem i Palestinagrupperna, kritiserar Karfunkel med rubriken ”Sionismen är rasistisk” i nr 19 2002; SUF-Stockholm skriver i nr 22 2002 med rubriken ”En rasist i våra led”, och menar att Karfunkel borde rensas ut.

[4]Observera ordvalet ”orgie”; kopplingen till ordets sexuella, antisemitiska konnotationer tas upp av Andersson Med skuldkänslan som drivkraft 159f ; Arvidsson Affären Rami-Bergman 119; Bachner Återkomsten 266; Fleischer Populism och apokalyps 37; Kaliber, Sveriges radio, 2009-11-01.

[5]Arbetaren 22/2002. SUF-Stockholm

[6]Några nedslag från mitten av nittiotalet: Arbetaren: år 1992,nummer 45, sida 15. 1994,23,20. 1995,3,10. 1995,7,2. 1995,27,5. 1995,45,3,17,20. 1998,7,23f (mot revisionism)

[7]https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Biografier/Sastamoinen,-Armas-1909-1986 ; https://sv.wikipedia.org/wiki/Armas_Sastamoinen

[8]SAC-Kontakt 1979-01-13

[9]SAC-Kontakt 1977-03-06

[10]Backman Rapporter och uppsatser s 70f och 154

[11]Denscombe Forskningshandboken s 190. Se även Lindkvist Metodövningar i historia 2 s 92ff

[12]Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 81 och 83 tar upp att det inte finns några möjligheter att avgöra exakt vad som är relevant att ta upp i ett forskningsläge. Det måste avgränsas och ovan ar ett mycket stort material under lång tid. Även Andersson Med skuldkänslan… påpekar ”Varje urval är naturligtvis i viss mån godtyckligt” s 9.

[13]Florén/Ågren Historiska undersökningar s 41

[14]Backman Rapporter och uppsatser s 31. Se även Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 180 samt 209ff.

[15]Jesper Strömbäck driver hemsidan https://jesperstromback.org/ och har skrivit bla Handbok i journalistforskning.

[16]http://jesperstromback.org/2016/01/31/om-mediernas-vanster-och-hogervridning/

[17]Citat ur Bachner s 38; exempel på tidningsjämförelser är Bjereld 1989. Det finns många fler i Bjerelds källor.

[18]Bachner s 17. Inte heller de kända ateistiska debattörerna Richard Dawkins och Christopher Hitchens tas upp.

[19]Bachner s 38

[20]https://sv.wikipedia.org/wiki/Arbetaren

[21]Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 181. Se även om jämförbarhet s 214.

[22]Backman s 31 och 48. Se även Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 180.

[23]Florén/Ågren Historiska undersökningar s 56.

[24]Samtliga av delkapitlets utsagor om begreppet ”innehållsanalys” kommer ur Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Stockholm 2005, s. 42 ff

[25]Samtliga citat i detta stycke ur Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm, 2002, s 296f

[26]Studio ett, 2017-02-15, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6631042.

Lindkvist skriver: ”Idag har pressen fortfarande en stark ställning i Sverige. Dagstidningarnas vida spridning till

hushållen, främst genom lokaltidningarna, är internationellt sett unik” (92). Tidningar har en stark bredd som kalla

för historiker samt kan generera ny forskning (92). ”Tidningarnas betydelse som politiska varit ett

favoritämne for pressforskare, och då främst ledarsidornas kommentarer” (94)

[27]Strömbäck Handbok i journalistforskning s 192.

[28]Se även http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/01/12/jesper–stromback/?acceptCookies=true och

http://journalisten.se/nyheter/de-forstar-inte-hur-journalistik-gar-till 22 mars 2016

[29]Strömbäck s 189

[30]Strömbäck s 191

[31]Strömbäck s 191f

[32]Asp Mediekratin s 72 och s 195

[33]Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 87

[34]Backman Rapporter och uppsatser s 78 och s 32

[35]Backman Rapporter och uppsatser s 62

[36]Florén/Ågren Historiska undersökningar s 112

[37]Lindkvist Metodövningar i historia 2 92.

[38]Enligt Andersson är Tingstens bok Det hotade Israel ”den mest inflytelserika svenska Israelboken”, 4. Men det måste förstås historiskt, inte som en beskrivning av dagens debattklimat.

[39]Forskare som Kevin MacDonald, eller kändisar i periferin som David Icke, arbetar utanför mainstream, akademisk diskurs, etablerade media och berörs därför bara i förbigående.

[40]Bachner Återkomsten. Exempel är DN 223; Brand 98; ST 97; Arbetet och Aftontidningen 92.

[41]https://sv.wikipedia.org/wiki/Arbetaren

[42]https://www.aftonbladet.se/kultur/a/9mb6PM/darfor-lamnar-vi-arbetaren . https://demokratikamparna.wordpress.com/arbetaren-1922/
Arbetarens betydelse medges även av deras politiska motståndare, tex Contra nr 2/1996, 23.

[43]Andersson Med skuldkänslan som drivkraft 79

[44]Bjereld Israel och Palestina 9

[45]Backman Rapporter och uppsatser s 150. Se även Denscombe s 192.

[46]En bok om metodik, Backmans Rapporter och uppsatser s 150, tar upp nyttan med konsultation.

[47]Backman Rapporter och uppsatser s 70f. Se även Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 81 och 83.

[48]Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 97.

[49]Aggestam/Persson/Strömblom Mellan krig och fred i Palestina s 17 och Andersson, Daniel Med skuldkänslan som drivkraft. Om svenska Israelvänner och västfiender s 86

[50]Arvidsson Affären Rami-Bergman 243

[51]Bachner s 491.
Andersson Med skuldkänslan som drivkraft 100.
Nilsson https://www.expressen.se/ledare/pm-nilsson-vem-ar-ulf-bjereld/ (mycket kritisk artikel).
Den kristna sidan Världen idag tar upp socialdemokratisk antisemitism 2018-10-24: https://www.varldenidag.se/nyheter/socialdemokraterna-och-antisemitismen-nagra-nedslag/reprjs!q1oOon81Z4Z8CpWOso1@8w/

[52]I källförteckningen är materialet som avses här, dvs relevant för denna framställnings beskrivning av en samhällsdiskurs, men ändå utanför ramen för metodiken, samlat under beteckningen ”Ospecifierat”.

ÖVRIGA NOTER: Se ovan

ÖVRIGT

EN STAT ÄR FÖDD (Libris)

Wladimir Semitjov, Federativs förlag (länk), Stockholm: 1948

Omslag
Baksida
Karta över arabstaterna och Palestina samt
Förord
Resolutionen
Prolog i Haifa
Staden som glömde skratta
Helig bunker
Haganah, försvaret
”Öga för öga”
”Bevin square”
Månen har gått ned…
Söner av Ismael
Operation Plogfåran
Ur dagboken och karta över Palestina

Övrig litteratur:

Vitboken – engelska regeringens dokument om koncentrationslägren

Tidningen Tidssignal om att ”Syndikalisterna och deras tidning Arbetaren var tidtals närmast kampanjorgan för Israrelsolidaritet”. Källa 1, 2, 3

Lisa Bjurwald skriver i DN om toleransen i det moderna Tel Aviv, sid 1 och 2.

1. INLEDNING

1. Bakgrund

2. Syfte och mål

3. Frågeställningar

4. Metod och material

5. Forskningsläge

NOTER

KAPITEL 1

KAPITEL 2

KAPITEL 3

KAPITEL 4

KAPITEL 5

KAPITEL 6

KAPITEL 7

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

NOTER KAP 1

ÖVRIGT

argument mot vänsterextremism