EN PERSON arbetade för SAC i tjugosex år. En hel livstid. Hon sparkades– mot alla lagar och regler – och syndikalisterna hänvisar till ”kvinnan” som jobbade här; ”kvinnan” är inte här längre; ”kvinnan” stämde SAC för olagligt avsked; visserligen vann ”kvinnan” i rätten, men vi i SAC har rätt i alla fall…… osv

Så behandlas en trotjänare som arbetat med gott resultat i tjugosex år utan anmärkningar!

När hon sparkats ut är hon bara ”kvinnan”. Man nämner inte ens namnet. (Det är för övrigt Lollo Bergsten Niklasson)  

Om du tycker detta är ett ruttet beteende, så har du kommit rätt.

För exakt så här beter sig SAC-syndikalisterna hela tiden. De är en väldigt dålig rörelse…….

Här är några kännetecken på hur det fungerar inom SAC. De är under uppbyggnad och kommer utökas senare:

1. All kritik är alltid angrepp; all intern kritik är alltid en ”kniv i ryggen”
2. Aldrig svara på frågor (i bemärkelsen bemöta). Istället används retoriska tekniker, motanklagelser, tillskriva avsikter, misstänkliggöra motiv. Framför allt: attackera direkt!
   1. Exv antal. Pga liten strunt-organisation undviker de att berätta sitt antal, tex Ola Zetterström på youtube eller representant på Almedalen.
   1. Liksom ej yttre kritik, medlemsminskning är a-kassans fel
   1. Fokusering på detaljer, detaljtolka, bokstavlig tolkning
      1. ”papper”, medborgarskap
   1. Egna definitioner, tex Scientologer anser sig ej vara sekt pga ej avknoppning.
3. De har olika regler för samhället och organisationen – inre yttre
   1.  Anställda  kontra organisation,
   1. Inkonsekvenser ”Man kan inte rösta om sådana saker”
      1. FN ”alla har rätt”, men FN tar ställning för privategendom. Då gäller inte stadga längre
4. Alltid tolka förändring i organisationen till sin egen fördel, låtsats att man inte trott på det andra tidigare
   Medlemsavgift: ej legitimt argument 1988, 1995, men av Örjan Bergsten 2-05 och Johan Larsson….
   Anställdas villkor ja 05-mars 29 (AU), nej Rasmus Hästbacka ”SAC skall vara en dålig…” 10-…..
   
   Organisatorisk inre konflikt; anställda-sektion.
   Lasse Johansson, 94-4-67, rykten går om.
   Lollo Bergsten Niklasson TF-tidningen 3-99, s7f. 97-4-85, avsätts
   Lars Hammarberg, Pendelsektionen, början 2005.
   Ingela Drenske 02-7-x, kongrbild, 03-1-29, fin bild, leende. 03-8-25, konflikt finns med AU
   Melchior 03-825, konflikt finns med AU
   
   Facklig reorganisering, börjar ge resultat i Gbg LS 05 sept 8.
   
   Kritik mot anställda ”lat och oduglig”
   1. tex distrikt eller region, anställda kontra rötter, medlemsaktivitet
   1. el om minskning, spelar ingen roll ty arbetarklassen tror på det utan organisation
5. Man hittar på nya regler i organisationen efterhand
6. Utvalda fakta. I avsikt att dölja sanningen: tex framhäv vad som låter positiv, lokal strejkrätt. Dölj negativ, att centralinstans bestämmer över strejkkassan
7. Fokusera försvar genom hitta på lämpligt ord, begrepp, sedan upprepas  ordet i oändlighet
   Dels i respektive artiklar – ”förtroende”
   Dels i antal artiklar.
8. Mångordighet:
   Artiklar som upprepas i nummer efter nummer av medlemstidningen, med samma argument
9. Att hela tiden hänvisa till  rätta  värderingar, men aldrig kunna redogöra för vad dessa värderingar är.
10. Antal anklagelser om att beteendet inte är i linje med läran är många gånger fler än positiva nämnande att en handling är rätt lära,  tex, ”Skall det där kallas syndikalism?” förekommer många gånger fler än ”Det där var syndikalistiskt gjort” .
11. Man nämner inte namn på de man ogillar (framför allt fd medlemmar)
    CK konflikt med ”vissa funktionärer” 05 sept x
    
    Otacksamhet mot pionjärer
    Avhopp:
    Lillemor Nordling 1988, nr 0, s19-klämckäck art. Går ur AU 2015 nov 29, Hårda ord mot SAC
    Minou Padellaro i Synd bok 97, 88-10-19. ”Drevs bort” enligt Katia Henry
    Jacques Wallner 88-11-12, försvarar SAC mot splittrare, 97-4-13 kritik SAC. Avgår bok Synd nya ansikte
    Lennart Markebo 93-1-2,20, kand till AU. Utesluten …..
    Magnus Rönn 99-3-27 försvarar SAC, 97-4-84, försv SAC A-kassa
    Lars Hammarberg 02-7-2, ny gen sekr
12. Okvädningsord/fula ord
    ”Lat och oduglig”
13. Negativ tro på organisationens framtid, defaitism
14. Floskler
15. Käcka uppmaningar – man avslutar alltid med positiva heja-ramsor om enhet och gott humör
    ”vi måste börja” De har hållit på sedan efterdyningarna till 68. Exakt samma argument som i den legendariska Norman Mailer debatten 1970
    Uppmaning till ”mer diskussion”
16. Invandrare/papperslösa
17. Mot poliser/myndigheter etc

*

Varför skriver jag dessa sidor?

Det jag håller på med är studier i psykologi och retorik. Två ämnen som berör mig mest.

I över tjugofem år har jag skrivit och läst om diverse grupper, sekter och partier. Det spelar ingen roll om de är politiska eller religiösa.

Det jag studerar är de gemensamma tendenserna i fråga om hur de uppfattar sin verklighet. Hur de tolkar information – och kritik. Hur de ser på fakta – för eller mot dem själva. Hur de reagerar när de står inför information som går mot vad de redan lärt sig.

UFO-sekter, nazistiska förintelseförnekare, vänstergrupper eller religiösa dito uppvisar alla likheter. Ett exempel som skulle gälla för dem alla återfinns i en klassisk bok om socialpsykologi av Leonardo Festinger, When Profecy Fails, Festinger beskriver en UFO-sekt under ledning av fru Keech i början av femtiotalet. När den förväntade domedagen inte infann sig, förklarades det med att det bara var en övning för att allt skulle gå smidigt när det verkligen skedde. När det hände för andra gången förklarades det med att utomjordingarna ville att fler skulle ta till sig budskapet innan de gjorde slut på världen. De svaga i tron lämnade gruppen. Resten blev bara mer övertygade. De diskuterade och kom fram till att deras hårda arbete var orsaken till att undergången uppskjutits. Istället för att lägga ner gruppen eller splittras blev medlemmarna än mer entusiastiska i sitt arbete att sprida budskapet från stjärnorna.

Tankemönstret är likadant i alla liknande grupper. Den som vill kan studera likheter och skillnader i ideologier och läror. Jag studerar det övergripande. Samma tänkande som fanns i fru Keech sekt finns i politiska sekter. Den rörelse jag kan bäst är syndikaliströrelsen SAC, och jag kommer ge många exempel detta beteende hos dem.

Ett annat inslag hos denna sorts rörelser är oemottaglighet för fakta. Vilket enligt forskaren och skeptikern Michael Radner är ett gemensamt inslag hos alla som sysslar med pseudovetenskap (Science and Unreason). Sveriges meste konspirationsteoretiker Ole Dammergård är även han oberörd av allt som går emot honom. På en minut (Palmevandring 4 ca 56:50-58:00 in, https://www.youtube.com/watch?v=N7VEoOh5CuI) lyckas han få in sex faktafel. Jag skrev och upplyste honom om detta. Hans svar blev att han tackade för att nu visste rätt årtal för när en viss bok gavs ut, inget mer. En förening i Göteborg, Cui Bono, hade en föreläsning (2018-05-13) om varför vi aldrig varit på månen. Föreläsningen var en uppvisning i retoriska tricks, manipulerade bilder, felaktigheter och saknade all kunskap i vetenskaplig metodik. Den hölls av två glada amatörer som inte hade någon kunskap i ämnet. Ett typiskt exempel på argument var att månlandaren såg ut som något hopknepat på lekskolan. – Hur borde den se ut då? Frågade jag. – Det vet jag inte, sade föreläsaren, men inte så där.

Så var kommer det här tänkandet ifrån? Svaret är helt enkelt sinnelag. De har en inställning i förväg till vad som är rätt och fel, sedan bedömer de utifrån detta. Det behövs egentligen inga andra förklaringar. I fråga om höger- och vänsterextremister kan man även lägga till att de har en lära som uppmuntrar till den här sortens tolkning av verkligheten. I socialisters fall – alla socialister  – gäller att de “föreskriver människans förändring genom omskapandet av den sociala miljön“, en “yttre omdaning av samhällsförhållandena anses vara avgörande för etablerandet av rättvisa, jämlikhet och lycka“ (Tommy Hanssons, Slaveri i vår tid).

Socialismens lära förklarar allt och inget. När en nazist på trettiotalet fick en fråga om ekonomi svarade han ”Vi vill inte ha högre brödpriser, vi vill inte ha lägre brödpriser, vi vill inte ha oförändrade brödpriser. Vi vill ha nationalsocialistiska brödpriser!”. När Göring pratade med ekonom förklarade han för honom att om Fuhrern sade det, så blev två gånger två fem. Ekonomen sade upp sig. När Stalins polischef Beria skickade upp en pilot för att ta reda på hur långt bort tyskarna var från Moskva, kom piloten tillbaka och sade, – Tolv mil. – Arrestera honom för panikspridande, sade Beria.

Alla socialister förstår tankegången i dessa exempel. Alla är hundra procent överens om att det är så man bemöter kritik och propsar på sin egen tankegång. Låter det orimligt? Som jag tidigare sade kommer jag ta upp mängder med exempel på hur ett sådant tankemönster återfinns i SAC-syndikalisterna.

För mig gäller att hitta mönster men också uppmärksamma på faran i detta tänkande. Om en person vägrar ta emot fakta om månlandning, hur förhåller han sig då till andra fakta om tex medicin och effektiv vård? Och när man ser hur vänstergrupper behandlar sina egna anställda, varför skall man då tro på deras tal om att göra saker bättre för arbetarna som helhet?

Det är svaret på varför jag skriver som jag gör.

Tillbaka till SAC-syndikalisterna. Mina studier om denna organisation visar att den har alla kännetecken på ”den konspiratorisk mentaliteten” (ur boken Det dunkelt tänkta av Erik Åsgard, s 17). Fyra gemensamma drag är

– En ”ovilja eller oförmåga att dokumentera centrala påståenden” (80)

– En ”upptagenhet med detaljer” (80)

-”beskrivningen av motståndaren som farlig och nära nog allsmäktig” (80)

– ”påståendet att konspiratörerna… förenat sig i syfte att mörklägga den verkliga sanningen” (80)

Äkta vetenskap (83) kännetecknas av:

– Öppen teori, testbar;

– Beakta all tillgänglig kunskap;

– Vilja till omprövning.

I min presentation av SAC kommer jag bland annat att visa att grundinställningen är att organisationen alltid har rätt. Den kan inte göra fel, lika lite som kyrkan för en Jehovas vittne eller partiet för en övertygad kommunist eller nazist. All kritik är alltid angrepp. Det finns ingen legitim kritik. Allt förklaras alltid med omvärldens ondska. Andra fenomen är upprepningen, ett mässande hypnotiskt ältande av samma ord som återkommer om och om igen. Återkommande mångordiga artiklar som säger samma sak om och om igen är också vanliga. Trots att allt berör organisationens inställning framkommit tidigt i en diskussion. Världen är deras fiende. Staten, polisen, lagen. Och de menar på fullt allvar att de står över lagen. Som en revolutionär organisation anser de sig inte behöva följa den ”kapitalistiska” statens lagar.

Inget av detta återfinns i stadgar eller styrdokument. De kan inte bevisas genom enkel läsning av principförklaringar eller partiprogram. Min metod är därför vad jag gör bäst: pressanalys!

Jag lusläser deras tidningar och hittar mönster. Om samma fenomen återkommer i nummer efter nummer, i år efter år, decennier efter decennier, och de är skrivna av syndikalisternas mest framträdande medlemmar som innehar höga poster i organisationen, då är det representativt för rörelsen, vare sig det finns ett papper på det eller inte.

Låt oss ta ett exempel från SAC:s historia. En kassör arbetade för SAC i trettiotvå år. En hel livstid. I mitten av nittiotalet avskedas hon. I syndikalisttidningen Konfliktbenägen berättar man historien och hon kallas konstant för ”kvinnan”! Om och om igen upprepas att ”Kvinnan arbetar inte här längre”, ”Kvinnan skiljdes från sitt anställning” osv. Detta är ett tydligt tecken på en dålig organisation. Exakt samma fenomen finns i en mängd historiska händelser. När juntan tog över i Argentina förklarade de att presidenten Peron var avskedad, tillsammans med ”den där kvinnan”. Att använda ordet ”Evita” skulle ge positiva associationer, frammana en bild av en halvthelig landsikon som arbetat varje vaken timma för att grunda barnhem, sjukhus och åldringsvård. Alltså var hon numera ”den där kvinnan”.

Syndikalisternas svar på händelsen ovan skulle omedelbart bli att fråga efter ett dokument där en kongress slagit fast att fd medlemmar icke skall nämnas vid namn, de skulle kräva ett papper på att tidningen Konflikbenägen var representativ för rörelsen etc etc. Det skulle aldrig bemöta argumentet. Inte heller blir de övertygade av att exemplet med ”kvinnan” kan upprepas med mängder av SAC:s före detta anställda, och att detta beteende har pågått i decennier!

Åter kan man se en likhet till nazistiska förintelseförnekare. En av deras korkade argument är att eftersom det inte finns ett papper där Adolf Hitler skrivit under att han skall starta förintelsen, så har den aldrig ägt rum. Naturligtvis finns enkla förklaringar till detta. En är Hitlers ledarstil, att ge order på stående fot, eller jämförelser med att Amerika aldrig skrev under ett papper på att angripa Vietnam. Det gör ju knappast att Vietnam-kriget aldrig har hänt, eller hur? Men för syndikalisterna är det enkelt att skaka av sig kritik: finns det ingen underskrift på ett dokument så vet man ingenting.

Hursomhelst. En längre lista över tecken på att en rörelse är en dålig rörelse – oavsett deras avsikter i styrdokument – finns ovan. En redogörelse för vad syndikalisterna faktiskt håller på med finns

Här: 1976 – 2000

Här: 2000- framåt

Eller läs helt enkelt boken Den styckade stjärnans union. Du kommer att skratta, skaka på huvudet och undra hur i herrans namn den här gruppen av människor överhuvudtaget klarat att driva sin sekt så länge som de gjort.

(i förbigående sagt är det snart slut med dem. Tacka gud för det!)