2. STROPPIGHET: SVERIGE É EN MORALISK STORMAKT!

  • Svenska värderingar
  • Självgodhet
  • Vägra ta kvinnor i hand
  • Nationalsången
  • Kulturellt självhat

Tre gånger under november 2015 har Metro återkommit till att Sverige

  1. har en lång tradition av att ta emot många invandrare eftersom
  2. det är medmänskligt,
  3. vilket andra länder som Danmark inte är

Metros tre utsagor kan kopplas till den svenska självbilden av Sveriges moraliska roll i världen: föreställningen om Sverige som en moralisk stormakt1.

Värderingarna i Metro kan kopplas till den svenska självbilden: självgodhet och undfallenhet (eng: complacency and compliancy). Slutsatsen är ingen kontroversiell eller unik syn på svenskhet eller vad som definierar svenskarnas uppfattning om sig själva2.

Inte heller saknas historiska paralleller. Redan Winston Churchill retade sig på dessa två svenska inställningar när Storbritannien ensam stod emot Nazitysklands hela makt.3 Svenskarna nöjde sig med att stå utanför, och när det behövdes lät man tyskarna åka genom landet och lät dem köpa järnmalm.

Kritik från alternativmedia är att denna svenska självbild tar ut alla andra argument mot invandringen, företrädesvis sociala och ekonomiska problem. I Metro har ännu inte förekommit någon kritik mot konsekvenser av invandringen.

SVENSKA VÄRDERINGAR

En insändare av yogi T förklarar att ”Europa får inte överge sina humanistiska värderingar”. Kolumnisten Lisa Magnusson, politiskt korrekt journalist, berättar om

”somligas oresonliga hat mot invandrare, judar, romer, muslimer. Hatarnas offentliga röst, Sverigedemokraterna, talar oupphörligen om dem, och trollsvansen viftar vilt: Världen är vidrig, för att de andra existerar i den”.

Magnusson tar upp exempel på lögner som florerar, om flyktingars höga inkomst, falsk uppgift om vapengömma på flyktingboende, spridd på ”hatsajten Avpixlat”. Sverigedemokraternas enda drivkraft är hat, de

”kommer nu undan med vilken skit som helst av det enkla skälet att folk röstar inte på dem för att de gillar dem, utan för att de hatar de andra… sprider regelrätta lögner bland flyktingarna (de vill) i besatt vrede… sänka det medmänskliga Sverige (och få en) vrakspillra kvar… Själv tror jag på att envetet fortsätta peka på verkligheten”.

Lisa Magnussons kolumn innehåller tillskrivna avsikter, obevisade anklagelser, okvädningsord och elitism. Invandringskritisk sida beskrivs som ”hatsajten”. Enligt henne röstar inte ”folk” som de vill, utan som de känner.

En insändare uppmanar till att ”Rösta med hjärtat”. En annan skrivs av en ”Besviken medborgare” säger att Sverige är ”glesbefolkat”, ”fördela pengarna”, ”stabilt och förstående land”, ”Humanistisk grund”. Och en kolumn av Nina Åkestam säger att hon är stolt svensk då ”flyktingmottagandet”, jan-okt 2015, var hela 120 000.4 Insändaren av Anika berättar att ”Sverige är också ett ovanligt väl rustat land för att ta emot många flyktingar”, glesbefolkat och vana vid ”solidariska, kollektiva lösningar”.

I februari återkommer kolumnisten Mansur som berättar att statens institutioner flyttar från förorter, de menar inte allvar med integration,

”Det borde vara en självklarhet att de skall vara kvar… Allt annat vore skamligt”.

Retoriken hos Mansurs är som hos Greider och Banke. Påståendet är en ”självklarhet”. Alla åsikter och värderingar hos de som skriver i Metro är en ”självklarhet”, ”naturligtvis” uppenbara, och behöver ”givetvis” inte motiveras.

Artiklarna ger samma budskap som insändarna och kolumnerna: ”Moderater tycker inte det är självklart att personer med tillfälliga uppehållstillstånd ska ha rätt till välfärd och förmåner från dag ett”. En mer omfattande debattartikel av Bodil Sidén från MUF slår fast att

”Den svenska drömmen respekterar olikhet… Populismen är ingens vän. Den förenklar verkligheten och sprider hatfulla lösningar… Den svenska drömmen byggs på flit och strävan. Att göra rätt för sig och att samlas kring en strävan, är fundament i ett modernt samhällsbygge (Med) ”grannar från hela världen” (är samhällskittet en) rättsstat som tillvaratar mänskliga rättigheter som äganderätt, jämställdhet och att du får älska vem du vill”.

Debattartikeln från MUF beskriver vad svenskhet är, uttryckt i den något ovanliga termen ”den svenska drömmen”. Troligen en amerikanisering av USA:s uttryck. Artikeln beskriver svensk självgodhet.

”Svenska värderingar” är något Metro tar upp gång på gång, men aldrig förklarar närmare5.

Asylsökande kan få gå samhälls-”kurs om ”svenska värderingar”6 sägs i en artikel, utan att förklara vad de är. Inte heller får vi klarhet i seriestrippen, där Marie Tillman ritar satir apropå flyktingkrisen, kommentaren i bilden lyder:

”Det är helt rimligt att inte sträcka ut en hjälpande hand till människor som behöver hjälp. Det är en kulturell grej. Det är en del av den svenska kulturen”.

Till skillnad från tidigare kritik av invandrings-kritik är detta självhat mot den svenska kulturen. Med ett fint ord kallas det oikofobi.

I nya insändare berättas att Sverige har dragit ”stort lass för att hjälpa många av de syriska flyktingar”, ”Regeringen borde omedelbart utöka biståndsbudgeten”. En artikel berättar att

”Regeringen bör inte försöka dölja migrationskostnaderna genom budgettricksande. Höj istället skatterna med 30 miljarder, anser Lars Calmfors, professor i nationalekonomi”.

En debattartikel av Anna Carlstedt, ordförande Röda korset förklarar att ”vi inte fortsätta att passivt se på medan människor dör på vägen mot en trygg plats i Europa. Vi har ett ansvar”. Asylrätt är en ”grundläggande mänsklig rättighet”.7

Själv har fru Carlstedt en lön på 62 400 kr/mån.

Trots alla dessa förståsigpåare som hamrar in i oss hur mycket vi måste ta emot invandrare kritiserar FN:s kommitté för mänskliga rättigheter Sverige för ”rasistiskt och främlingsfientligt våld” samt ”kritiserar också Sveriges misslyckande med att förhindra att ett stort antal ensamkommande barn som försvunnit”

Fokus på värderingar fortsätter. Cecilia Wikström från Liberalerna är övertygad om att de flesta EU-medborgare ”vill se ett rättvist system som ger skydd och värdighet till folk som flyr”.

En ny seriestrip i Metro, den här gången Lilla Berlin ger följande, inte så klargörande kommentar.

-Blond man: ”Om ni skall bli en del av samhället måste ni lära er de svenska värderingarna
-Svart man: ”Okej, vad är det för värderingar då?”
-Blond man: ”Det är hemligt”

Efter att en invandrare vägrade hälsa på en kvinna genom att ta henne i hand uppstod en samhällsdebatt. Metros seriestripp är en kontra-svar på en aktuell samhällsdebatt:

-Det har uppstått ett problem, i de här fallet om hur en invandrare beter sig kontra en svensk.
-Metro
s respons är att omedelbart publicera Redars kolumn som berättar om hur synd det är om invandrarungdomar.
-När stämningen slagits fast till positiv förmån för invandrare, kommer en seriestrip som förnekar svenska värderingar, även om man också skrivit att det finns svenska värderingar.8

Det är skicklig retorik, som har en politisk agenda.

SJÄLVGODHET

Återkommer i en debattartikel där tolv Miljöpartister skriver: Sverige borde ha flyktingamnesti. De som inte får ”tvingas” leva illegalt. Flyktingförvar kostar ”enorma summor”, ”oerhörda resurser”. Bygg istället ”stark välfärd”. Flyktingar kan bli otrygga, istället bör de ”komma i arbete och bli en del av det svenska samhället, vilket även skulle stärka den svenska ekonomin”. De skall få ett ”värdigt liv”, i ”trygghet”. ”Men mest av allt vill vi se hur Sverige återigen blir ett föredöme för resten av Europa.”

Bilden i artikeln visar ryggtavla, inte ansikte, på en polis, och tre asylsökanden. Huvuden och underben borta. Mörk, kall bild av ryggtavlor med packning. Åter framkommer föreställningen om Sverige som ett föredöme för andra länder. Självgodheten i att vara bättre än andra. Landet som visar vägen alla skall ta efter.

En artikel berättar att antal flyktingar i världen ökar, ”humanitär hjälp” behövs. Under rubriken ”Politik” står ”Migrationsverket fördelar flyktingar”, enligt nya tvångslagen.

Hittills har alla rubriker i ämnet varit ”Flyktingkrisen”.

En artikel berättar om flyktingar som forslas mellan läger, ”vi behandlas som djur”.

Självgodheten tar inte slut i Metro. En debattartikel av Anna Ek, ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Adrian M Merotta, Refugees welcome Sweden säger: stoppa vapenexport till diktaturer så

”vi kan vara stolta över Sverige som försvarare av fred och mänskliga rättigheter”.

Vi vill ha en ”självkritisk diskussion om en av grundorsakerna till att människor tvingas fly från första början. Som en av världens största vapenexportörer per capita har också Sverige ett medansvar”. Nya asylregler ”minskar möjligheterna för människor att söka skydd i vårt land, begränsa möjligheterna till familjeåterförening och minska framtidshoppet”. Stoppa lagen och vapenexporten,

”Först då kan vi vara stolta över landets solidariska roll i världen som försvarare av fred och mänskliga rättigheter”.

Åter ser vi de två fenomen som definierar svenskarnas liv och upprepas i Metro: självgodhet och undfallenhet. Samma sak hela tiden: alla måste ta sitt ANSVAR! Sverige har minsann tagit sitt ANSVAR. Nu måste resten av Europa ta sitt ANSVAR.9

Undfallenheten gäller inte bara utrikespolitiken. I Metro anses inget bråk på en flyktingförläggning vara tillräcklig orsak för att skicka hem asylsökande. Inte ens mord. Det kallas fel av statsministern att ens ha åsikten att i Sverige tar man både män och kvinnor i hand. Eller att man måste ha reglementsenlig klädsel vid arbete – är man invandrare så är man undantagen. Vi ser undfallenheten i varje artikel som beskriver ett problem där invandrare är inblandade. Den enda importerade sedvänjan som Metro av någon anledning inte kan acceptera är barnäktenskap.10

Men inte ens Metro kan undvika att berätta om alla problem invandringen för med sig. Kvinnor har blivit utsatta på asylboenden. För att undvika det i fortsättningen skall man ”kommunicerar vilka värderingar det är som gäller” till männen.

Hela tiden återkommer tal om värderingar. Antingen är det omöjligt för verket att förklara vilka dessa värderingar är eller också tar inte mottagarna till sig värderingarna. Att man kan undvika problemen genom att helt enkelt inte ta in invandrare verkar vara bortanför Metros händelsehorisont.

En debattartikel är mot nya den asyllagen eftersom ”vårt land inte längre kommer att vara en självklar fristad för de människor som har behov av skydd”. En som ofta återkommer är kolumnisten Viktor Banke som är mot nya lagen om hårdare flyktinglag. Man pratar bara om hur

”Sverige bäst kunde skyddas. Till hur ingångslöner, tillit och trygghet kunde skyddas (man glömde de) skyddsbehövande…invandrarna… Trygghetslängtande människor (blir otrygga)… Sverige tog emot oerhört många människor i höstas genom humanitära visum”,

Det är första gången Banke använder ordet ”invandrarna”. Annars används genomgående ordet ”flyktingar” eller ”asylsökande”. Retoriken utmärks av upprepningar, ”På tisdag ska”… (upprepas som stycke-introduktion tre gånger efter varandra). Att ens prata om hur Sverige kan förändras pga invandringen eller medge problem invandringen för med sig är enligt Banke förkastligt.

I en ny insändare berättas att Sverige har ”ansvar att välkomna (alla) som behöver en fristad”. Samma budskap ges i en kolumn av Lisa Magnusson: Sverige röstar för hårdare regler.

”detta är inte ‘goda’ människors verk. Det är grymhet….. De flesta flyktingar är män… Kvinnorna och barnen är kvar ute i kriget”. (Många talar om folkhemmet, men) ”Vad är den drömmen värld… som bokstavligen kräver människoliv”

Magnusson ger inga svar på var resurserna skall komma ifrån. Inte heller föreslår hon lösningen att stoppa invandringen. Att medge att man inte kan trolla fram resurser11 är enligt Lisa Magnusson ”grymhet”.

Vi får i Metro veta att Portugal kontaktade Sverige och erbjöd sig ta emot flyktingar. Få kom, pga de ”vet lite om landet”, vilket är trams. Portugal har helt enkelt inte lika generösa bidrag.

Så äntligen kommer lite kritik mot nya seder i landet. Debattartikel av Louise Meiher, MUF menar att ”Svensk lag skall gälla alla”, lagen måste ändras så inte barn bor med vuxna makar på asylboenden,

”sluta erkänna utländska barnäktenskap… Att ta hänsyn till andra kulturer i en kompromisslös fråga som barnäktenskap är inte värdigt ett modernt och jämställt land som Sverige”.

Självgodheten lyser igenom i artikeln. Svensk kultur är bäst. ”Vi” är modernare och jämställdare än ”dom”. Barnäktenskap är det enda fenomenet invandringen fört med sig som inte ens Metro tar parti för. Med irritation skriver Metro om hur Turkiet har en ny lag som tillåter sex ner till 12 år. Metros författare skriver att det är ”bisarr”, ”katastrofal”, det blir barnäktenskap som konsekvens. Påtryckningar krävs och ”jag utgår från att Sverige står i spetsen”. Självgodhet igen.

Kurden Evyn Redar skriver i en kolumn om ”allas rätt till kollektivtrafik”, vilket krävs för ”värdigt liv”. Redars moral är allt skall vara gratis för alla. Ingen skall behöva betala eller motprestera. Alla har rätt till allt. Inget om vem som bekostar. Eller det faktum att om något är gratis så minskar hänsynen till det. Färre skulle bry sig om nedskräpning och slitage om man ändå uppfattade kollektivtrafiken som att man inte behövde ge något i utbyte.

USA:s vicepresident Joe Biden anser om flyktingkrisen att Sverige ”har visat gott ledarskap”. Det är ”inte lätt” för ett så litet land ta emot så många, han är ”imponerad”; Sverige är ett ”föregångsland när det gäller jämställdhet och likabehandling” och dess ”generösa biståndspolitik” Självgodheten får en skjuts uppåt av denna och liknande utsagor.

En ny debattartikel berättar att ”Sverige har varit välkomnande och respekterat flyktingarnas kulturella bakgrunder”. En annan att det finns svenska värderingar och värdegrund, ”demokrati, jämställdhet och och respekt för alla oavsett sexuell läggning och religiös tillhörighet”. CUF verkar instämma och berättar att ”I Sverige finns en lång tradition av att värna om det tryckta ordet”.

Det har varit kulturvandring invandrartäta Hammarkullen med tal av ”Göteborgs kommunalråd för… mänskliga rättigheter”. Margot Wallström (S), utrikesminister, skriver en debattartikel att idag FN-dag.

”Vi högtidlighåller FN:s stadga och de principer om fred, frihet och mänskliga rättigheter som FN står för (Sverige är invalt i säkerhetsrådet, vilket är) ett kvitto på att den svenska utrikespolitiken är respekterad och omtyckt… Sveriges agerande i säkerhetsrådet ska genomsyras av våra värderingar och principer: folkrätten, de mänskliga rättigheterna, den feministiska utrikespolitiken och ett humanistiskt perspektiv blir utgångspunkter för allt vårt arbete”.

En annan debattartikel är signerad av ”38 familjehems- och socialsekreterare” som berättar att

”Det pågår en hetsjakt på ensamkommande barn…” Öppna era hjärtan”, sa Sveriges före detta statsminister i augusti för två år sedan, och Sverige gjorde det. Att välfärdslandet Sverige skulle hjälpa människor på flykt ansågs vara en självklarhet (nu, oktober 2016) är vi långt borta från dessa värderingar (de som kommit har) ”enligt svensk lag och barnkonventionen samma rättigheter och lika stort värde som andra barn… Vi måste släppa in dem”.

En debattartikel intygar att ”I Sverige värnar vi… medborgarnas rättssäkerhet” Ytterligare en debattartikel av Isabella Lövin, biståndsminister berättar att många ”ensamkommande barn” har kommit till Sverige,

”alla dessa flickor och pojkar”.. Sverige har en lång tradition att stå upp för barns rättigheter… Det är våra barn som ska ta över det vi lämnar efter. Det är vårt ansvar att ge dem de bästa möjliga förutsättningarna så att de inte tvingas fly på livsfarliga vägar in i en osäker framtid. Likt barnen från Afghanistan”.

Ministern tar inte upp att över 80% av de asylsökande är av manligt kön. Var flickorna är som hon talar om återges inte i artikeln. Inte heller om könsobalansen kan orsaka problem.12 I Malmö har en kyrka blivit sovplats för 60 flyktingar. ”Det är en självklarhet… vi får gå in för att klara av de uppgifter som egentligen är statens”13

Så slutligen kommer kollapsen 24 november 2016: ”Beskedet: Sverige klarar inte asyltrycket”. En helsida berättar att vice statsminister Åsa Romson tar till

”Nödvändiga men grymma åtgärder… Nu anpassas migrationspolitiken till EU:s miniminivå för att minska antalet asylsökande”.

Första kolumnen i december är från Göran Greider som romantiserar om det gamla fattig-Sverige, då ingen överkonsumerade jordens resurser; hans svärmor var ”ett klimatföredöme som nästan svävar över jorden med lätta, för-konsumtionistiska steg. Det sparsamma livet!”. Greider berättar att det mest radikala är att inte samla på sig, ty för att koppla det till kristendom, Jesus

”centrala budskap: Att gemenskap är viktigare än förgängliga rikedomar”

En insändare berättar att de flesta flyr från krig, inte fattigdom.14 En annan berättar att ”Eva, 79, hjälper flyktingar att gömma sig” för det är ett ”väldigt ansvar och väldigt givande”. Det bara fortsätter och fortsätter. Anders Westgårdh, fd journalist i bla Aftonbladet kommer med en debattartikel där han berättar att

”Den rådande bilden är att vi inte har råd att ta emot fler flyktingar… Har vi verkligen råd att inte ta emot fler flyktingar?… vi behöver fler skattebetalare… våga stå upp för en öppen och human flyktingpolitik… Vi har fortfarande chansen att bli en dynamisk smältdegel… det går. Politik är att vilja”.

Artikeln ger ett exempel på tron på den sociala ingenjörskonsten. Författaren ignorerar kostnader, avfärdar motståndare och menar att man kan förändra en resurskrävande verklighet med bara vilja. Artikeln ger även exempel på uppfattningen om Sverige som moralisk stormakt.

Men det räcker inte med dessa artiklar – Tidskriften Fokus utnämner årets svenskar, ”alla de svenskar som gör insatser för att välkomna människor på flykt”. Kolumnen av Rikard Söderberg, tenor och debattör, skriver med sarkasm och satir om att jul inte är svenskt tradition, för många inslag är ”utländsk integration”.15

En insändare säger att arbetslösheten beror på kompetenta inte kommer in, ”Främst är det invandrare. Att stoppa diskrimineringen på arbetsmarknaden skulle vara billigare än att öka utbildningen”.16

I samma veva får vi veta av nyliberalen och kolumnisten Johan Norberg att ”Problemet är inte ojämlikhet, utan fattigdom”. Kolumnen av Nina Åkestam, ”reklamforskare och skribent” fokuserar istället på att kritisera kritiker

”innan ni mejlar det där våldtäktshotet, innan ni röstar på partiet som vill rädda färre människor från förtryck, innan ni säger ‘men det är ju helt orealistiskt att vi skulle kunna hjälpa alla”

Retorisk teknik är att inte nämna namn, istället säga ”partiet”. Inte heller ger Åkestam något svar på hur det är realistiskt att kunna hjälpa alla. Eller tar upp argumentet att man kan hjälpa fler människor på plats än här. En åsikt som framfördes i Metro 28 nov 2015 av Lindström och Singer. Däremot tar gärna Metro upp hotbilden mot sina egna: Ökningen av hot mot journalister:

”Det är inte otroligt att tänka sig att den här förändringen beror på ett hårdare klimat i samhället.. fysiska överfall, säger Jonas Nordling, ordf Journalistförbundet”

Lika kategorisk att hjälpa nyanlända i Sverige som Metro är regeringen, som satsar 75 miljoner ”för att stärka nyanländas kunskaper i svenska”. ”Jag hoppas att fler ska bli lite mindre rädda för att träffa ‘de andra. Att förstå att vi är ganska lika”, berättar någon. Spelar ingen roll vem, då ALLA i Metro säger samma sak, och är jätteglada över en ”Ny lag. Alla kommuner måste ta emot flyktingar.” Anvisningslagen.

Under 2016 skall 21700 fördelas, tre gånger fler än 2015. Länsstyrelser ser ett problem i bostadsbristen. När den nya anvisningslagen har trätt i kraft kommer

”Många kommuner får ta till provisoriska lösningar för att lösa det ökade behovet för flyktingar”.

Även på insändarsidorna upprätthålls trenden. En insändare signerad Jasmine berättar att ”Man skall inte behöva känna sig mindre värd för man inte är född i Sverige om man då känner sig som en del av det svenska samhället. Det är absurt att ta den känslan ifrån en människa”. Och i en artikel förklarar ”Experten: därför är det viktigt med mångfald”, olika ”ålder, religion, etnicitet, funktionshinder, kön och sexuell läggning” ger bättre arbetsplats. I april tar Metro med en debattartikel, där en liberal säger att förr var Sverige ”fördomsfullt” och det vill vi inte ha tillbaka. Idag finns ”rötter från hela världen”.

Ovanligt nog kommer en positiv utsaga från president Donald Trump där han ”framhåller svenskar som ett fredligt folk”. Vilket följs upp av en utsaga att

”Sverige skall fortsätta vara ett land som tar emot människor på flykt. Sverige skall fortsätta vara en fristad för människor som behöver stöd”.

Metros kolumnister kommer med samma budskap, men underligt nog även med kritik. Nyliberalen Norberg skriver en kolumn den 16 juni om problemet att många muslimer i Europa är homofober, och talar om deras”unkna kultur”. Snabbt kommer en kontra-kolumn av invandraren Mansur som uppmanar att inte ställa ”utsatta grupper mot varandra”, muslimer mot homosexuella. Ett annat problem Metro skriver om är hur en skådespelare hoppar av ett jobb pga att

”Antisemitismen växer, särskilt i Malmö där vi spelade in Bron. Det är inte säkert som jude där”.

En lika ovanlig utsaga som Norbergs är under rubriken ”Metrojobb”, där man frågar om det är OK att man ställer språkkrav? Ja, om det kan motiveras, ibland är det rimligt, tex i vården ”att ställa krav på goda kunskaper i svenska”. Det enda Metro sagt hittills är att det är viktigt att få ut nyanlända i arbete. Oavsett vilka konsekvenser det har att de inte pratar svenska. Tex klassen från artikel den 29 mars, där ”bara en av de 22” pratar svenska hemma (s 8).

Det torde ju ge dåliga resultat på kunskapsinlärningen, men det tar Metro inte upp.

VÄGRA TA KVINNNOR I HAND

Nu har vi fått höra hur bra svenskar är. Hur beter sig invandrare? En artikel tar upp att asylsökande har blivit utslängda från buss i Ytterhögdal, de vägrade gå av, pga att de bara hade ett badrum och att butiken var för lång borta. En av Metros invandrar-kolumnister Mansur stödjer att asylsökande demonstrerar mot nya hårdare regler. En internationell artikel berättar om en imam i Århus hetsar som mot kvinnor, den danske integrationsminister vill jämna moskén med marken. Liknande inställning ser vi inte i Sverige.

Slutligen kommer vi till ett nytt fenomen i Sverige. Ett som inte fanns i Sverige innan invandringen. Det är Miljöpartiets Yasri Khan som inte tar kvinnor i hand, ”Det fungerar inte i Sverige om man är förtroendevald att inte ta kvinnor i hand, säger EU-parlamentarikern och tidigare språkröret Peter Eriksson (MP)”. Det talas inte om åtgärder mot invandraren. Men i läget kan inte ens statsministern Stefan Löfvén vara tyst, ”I Sverige hälsar man på varandra. Man tar både kvinnor och män i handen”. Som vanligt gör han inget åt saken.

I maj rycker Metro-kolumnisten Viktor Banke ut och gör slag i saken: V-politikern Kakabaveh har spridit film som är en ”uppenbar bluff. Fylld av rasistiska stereotyper om somalier”. Den ”ställer människor mot varandra”. Och statsministern är ”löjeväckande och dum” eftersom ”Det finns olika svenska normer”, att inte ta i hand är en.

”illa nog att vi har en statsminister som dikterar hur människor skall hälsa på varandra, att lättkränkta nationalister rasar över ett ändrat ord i en nationalsång under Melodifestivalen och att människor sätter sig på tvären när just deras kommun skall bereda skydd åt behövande”.

NATIONALSÅNGEN

Tidigare under året har det kommit upp patriotisk kritik om en ändring av nationalsången: ”Med budskapet att alla får vara med, oavsett bakgrund eller ursprung, gjorde programledarna Gina Dirawi och Sarah Dawn Finer en mellanakt”, ändrade nationalsången på Melodifestivalen, dö i norden blev dö på jorden. Tre insändare publiceras som säger att det var fel att ändra på nationalsången, helgerån, insändaren grät, ska vi inte ens få ha nationalsången ifred? En annan vädjar till att inte ändra vår nationalsång, känner ”sorg och hopplöshet”. Den tredje uppmanar till att sjunga på modersmålet för att behålla den ”nationella särarten” på melodifestivalen.

I det läget kastar Metro in sin seriestrip, Lilla Berlin.

Man 1: (ordet Negerbollar antyds), ”Gud vad ni överreagerar! Det är bara ett ord!”.

TV: den ändrade nationalsången sjungs, ”jorden” istället för ”norden”.

Man 2: ”’Jorden’, nu har det gått för långt!!! Systemkollaps”,

Man 1: ”Herregud vart är vi på väg?!”

Serien, liksom Cissi Wallins kolumn från 1 mars, är en kontra-replik på ett fenomen i samhället som förlöjligar reaktionen.

KULTURELLT SÄLVHAT

Den mest återkommande av Metros kolumnister som står för kulturellt självhat är en kvinna med psykiska problem, Cissi Wallin, som är ”Frilandsskribent och programledare”: ”Svenskar – det otrevligaste folket?”, ”jag är schysst mot främlingar. Artig och hjälpsam, om de inte förtjänar annat”… ”gemene svensk inte tycks kunna uppföra sig empatiskt acceptabelt bland folk”, de får ”väl för i helvete steppa upp”, ”Sluta vara sådana egoister”,

”i det här jävla landet är ingen vänlig och hjälpsam i onödan. Vi måste vara unika på det sättet vi svenskar”… ”Vi svenskar sägs ju vara ‘så trevliga’. Och varenda gång någon säger det fattar jag ingenting… Svensken överlag är ju avvaktande, misstänksam mot främlingar och det som är ‘annorlunda’”… ”självutnämnda ”Sverigevänner” som sällan drar sig för att gnälla på alla ”ohederliga nysvenskar som kommer hit” – gissa vilka som i 99 fall av 100 är de som frågar om jag behöver hjälp med barnvagnen? Jodå, det är alla dehär ”farliga” unga invandrarkillarna. Kvinnor i slöja. Och romska tiggare, utan att kräva något tillbaka”.

Det märkvärdiga med Wallins kolumn är inte oikofobin17 (kulturellt självhat), utan tonen och alla svärord. Att en artikel, insändare eller kolumn i en vanlig svensk dagstidning innehåller en sådan ton och ett sådant ordval är märkligt. Observera även moralen: god är att inte kräva tillbaka.

Kuriöst är att Metro har en inkonsekvens i samma nummer: Sam Kebsi från Jemen säger att ”Svenskar är väldigt hjälpsamma”. Trots att vi just hört från Cissi Wallin att ”i det här jävla landet är ingen vänlig och hjälpsam i onödan”. Hur kan dessa två åsikter vara sanna samtidigt?

Det räcker inte med en kolumn. Cissi Wallin återkommer med kritik om nationsfirande, ” ‘Sverigevänner’ vet inte vad nationalism är”, gnäller över nationalsångs-ändring, deras nationalism är ”illojalt och skenheligt”, ”loj”, ”fejk” ”ha tråkigt och hitta på nåt att känna sig kränkt över som egentligen inte betyder ett skit”. Wallin angriper nationalister och deras firande. Kolumnen kännetecknas av antalet invektiv, men också en vulgär ton som inte funnits tidigare i Metro.

Inte lika vulgär, men lika hatisk mot patrioter, är kolumnisten Lisa Magnusson, journalist, som berättar om de som har tid att hänga på nätet; de är

”de som varken har jobb eller socialt liv. Där ligger nog en del av förklaringen till det allt större politiska ressentimentet. Så börjar folk hålla på sådana som Donald Trump, som bara är ute efter att jävlas. Så ökar partier som helt saknar idéer förutom att de andra – invandrarna – ligger bakom allt ont och skall bort. Så skapas en logik där detta parti i Sverige bara får fler röster ju mer företrädarna gör bort sig. Det viktiga är ju inte att man själv får det bra, utan att det blir dåligt för andra. Särskilt då för den som har makten över ens liv, för etablissemanget; eliten. De verkliga ”skäggbarnen” är nämligen inte invandrarkillar som nog är över 18, utan de förvuxna svenska barn till män som fick en barndom i fred och frihet, helt gratis”

I likhet med Wallins kolumn är tonen uppskruvad. Det räcker inte med att vara mot kritiker. Istället haglar invektiv. En sak som genomlyser kolumnen är Magnussons elitism. Hon angriper ”folk”, de där som inte är journalister eller reportrar. De som inte vet bättre. Som till och med kan rösta fel. På Trump18.

Metro följer i detta traditionen hos en av Sveriges främsta medieforskare, professor Jesper Strömbäck, som säger samma sak. Samt Aftonbladet som angriper problemet att artiklar vars åsikter inte stämmer överens med Aftonbladets kan få ”lika stor spridning på Facebook som riktiga nyheter, skrivna av riktiga journalister.”19

Ordet ”skäggbarn” syftar på den kritik från alternativ media där vuxna män med skägg presenteras som ”ensamkommande flyktingbarn”.20  Exempel på en sådan bild:

Retoriken Magnusson använder för att minska konsekvensen av att beskriva vuxna män som barn är att lägga in små ord som ”killar” och ”nog” samt sätta citattecken runt ordet ”skäggbarn”. I övrigt innehåller kolumnen tillskrivna avsikter, och utan att nämna namn på kritiker (det räcker med att kalla dem ”partier”, som sedan förvandlas till ”detta parti”. Flera blir en, och specifikt ”detta”). De som inte har samma uppfattning som Magnusson i invandringspolitiken är bittra förlorare utan jobb eller socialt liv, som känner hat och ressentiment. Hur hon kan veta detta framkommer inte.

 

3. SEXTRAKASSERIER – INVANDRARE, INVANDRARE, INVANDRARE

 

Noter:

1http://www.axess.se/imedia/?slug=reinfeldt-sverige-ar-en-humanitar-stormakt
http://www.dn.se/arkiv/kultur/sverige-en-moralisk-stormakt-socialdemokratisk-utrikespolitik-langt-bort-men-inte/
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/en-oppenhjartig-reinfeldt/
http://www.expressen.se/debatt/den-moraliska-stormakten-har-fallit/
http://www.gp.se/nyheter/debatt/sveriges-moraliska-hybris-har-ett-alltf%C3%B6r-h%C3%B6gt-pris-1.181776


http://www.svd.se/vi-svenskar-ser-oss-som-en-moralisk-stormakt-start/om/integrationen-i-sverige
http://www.svt.se/opinion/article2742664.svt

2Samma sak säger Ulf Nilsson i Expressen 2016-06-09, http://www.expressen.se/kronikorer/ulf-nilson/ulf-nilson-sverige-ar-ett-hogfardigt-litet-land-som-borde-ta-itu-med-sina-probl/. Miljöpartiets språkrörs tal i Almedalen 2016, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6469652. Lena Mellin i Aftonbladet 7 juli 2016, http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article23135402.ab. Göteborgsposten 11 juli 2016, s 8.

3 Nordin Winston, s 274. Johan Norbergs kolumn i Metro 2016-06-23 instämmer.

4En sak som inte ger anledning till att vara stolt svensk är nationaldagsfirandet, vilket enligt Metro är trams (2016-03-01, kolumn av Cissi Wallin). Samtidigt som den är värd att fira (2016-06-02). Båda åsikterna är sanna samtidigt.

5Enligt Moderaterna är värderingarna jämställdhet, individualism och tryck- och yttrandefrihet (mail 2017-01-16)

6 Jämför seriestripen Metro 2016-04-22. Det finns svenska värderingar, och det finns inte svenska värderingar.

8 Ja: 2016-01-22; 2016-03-15. Nej: 2016-02-23, s 5, asylsök. samhälls-”kurs om ‘svenska värderingar’”; 2016-03-22

9 Tex i Metro 2015-11-11,25; 2015-12-18; 2016-03-18.

10 Metro 2016-02-16,17; 2016-03-08, 22

11 Metro 2016-06-22, s 2.

12Detta tas upp i framtida nummer av Metro (se längre fram), men även i:
Expressen 2015-11-26, http://www.expressen.se/nyheter/sverige-narmar-sig-kinas-konsobalans/
Göteborgsposten 2016-01-19, http://www.gp.se/nyheter/debatt/abnorma-antalet-unga-m%C3%A4n-ett-problem-f%C3%B6r-sverige-1.15076

13En intressant fråga som senare dök upp i svensk debatt är frågan om medborgargarden; de utför också uppgifter som brukar vara statens. Där kritiserar emellertid Metro situationen, 2016-02-16.

15Inkonsekvent med nr 4, dec 2015, där det slogs fast att det fanns nordisk mat och att julen är en svensk tradition.

16Se 16-02-11, om invandrares låga utbildningsnivå

17 https://sv.wikipedia.org/wiki/Roger_Scruton

18 Hatet mot Trump är massivt i Metro. Framför allt från Johan Norberg.

19 Journalisten: professor Jesper Strömbäck,, http://journalisten.se/nyheter/de-forstar-inte-hur-journalistik-gar-till
Aftonbladet 2016-06-10, http://www.aftonbladet.se/debatt/article22972426.ab

argument mot vänsterextremism