2.3.1 Kap 07: Epilog, källor, personregister

EPILOG

De som trodde på att syndikalismen är vad dess bekännare utger den för att vara har nog fått en omskakande upplevelse vid läsandet av föreliggande bok. Men viktigast är förstås målsättningen som presenterades i inledningen: att redovisa alla sidor av syndikalismen och därigenom ge en tankeställare åt de som inte varit medvetna om alla dess sidor. Dessutom har avsikten varit att tvinga fram argument från syndikalistkoryféerna, dessa politiska kannstöpare, för att lugna de syndikalister vilka, chockerade och upprörda över vad denna bok avslöjar, kommer att ansätta dem med frågor i stil med: Är det som står i Det Rödsvarta spöknippet verkligen sant?

Jag hoppas mitt verk blir uppfattat som en rimligt objektiv redogörelse, grundad som den är på en vetenskapligt utformad C-uppsats jag gjorde på Göteborgs universitet hösten 1992. Litteratururvalet omfattar över 6000 sidor samt flera årgångar av Brand och Arbetaren. Genom det stora materialet har syndikalisterna fått alla möjligheter att tala för sig och bemöta mina teser. Jag säger inte anklagelser, då jag inte uppfattar det som en anklagelse att deras ideologi är besläktad med fascism, utan snarare som ett faktum.

Beklagligt nog finns inga beskrivningar på deras, och anarkisternas, framtidsversioner, men frågan är väl om de egentligen är nödvändiga. Vi vet alla hur socialistiska stater har sett ut. Trots alla paroller om vad de kallar ”frihetlig socialism” är det svårt att skilja den s.k. antiauktoritära socialismen från vilket annat socialistsystem som helst. Syndikalister och anarkister gör det onekligen lätt för sig när de kategoriskt vägrar beskriva framtiden, men har man studerat hur det i verkligheten var att leva i Aragonien under inbördeskriget, där deras omskrutna frihet var betydligt mer begränsad än i vilket marknadsekonomiskt system som helst, blir man inte imponerad.

På grundval av deras moral och samhällssyn kan den uppmärksamme iakttagaren utan svårighet se den klassiska socialismens fängelsemurar resa sig; ett samhälle där alla är jämlika, alla får samhällelig försörjning och ingen konkurrens råder är förvisso ett fängelse. Där det finns socialism finns ingen frihet och där det finns frihet finns ingen socialism. Om de s.k. frihetliga socialisterna läst sin Sorel och Stirner lite noggrannare skulle de veta detta.

 

Det enda som skiljer deras visioner från kommunisternas fängelser är att murarna går vid kommungränserna i stället för vid nationsgränserna. Denna småskalighet, jag kallar det ett konfedererat provinsialtänkande, är den enda skillnaden mellan syndikalisternas och anarkisternas tankevärld och de fruktansvärda skräckexempel på förtryck som deras röda trosfränder har uppvisat i Sovjet, Kina och alla andra länder som lidit under socialism; inte stalinism, inte kommunism, utan socialism.

 

Jag är helt övertygad att många läsare kommer att dra den rimliga slutsatsen att syndikalism och fascism är två mycket närbesläktade ideologier. Både vad gäller deras läror och hur de tillämpar dessa läror i realiteten. Trots att detta kommer att väcka en del reaktioner kan inte det överväldigande materialet förnekas eller döljas.

De sju punkter som uppställdes i första kapitlet har alla utförligt redovisats. Med dessa i bakhuvudet inser man att det är lättare att leta efter likheter än skillnader mellan syndikalism och fascism. Slutsatsen av detta verk skulle kunna uttryckas i följande korta satser:

att syndikalism och fascism är skapade av samma ideologer.

att de härstammar ur likadana teorier.

att de har samma uppfattning om parlamentarisk demokrati och vill avskaffa den.

att de har exakt likadana metoder för sitt gemensamma mål.

att de har korporativism som sitt gemensamma mål.

att de har likartade anspråk på att vara en elit.

att de hämtar blivande medlemmar ur varandras rörelser.

 

Förhoppningsvis kommer ingen att anklaga föreliggande bok för att koncentrera sig på detaljer och rikta in sig på enskilda citat. Många syndikalister och anarkister är säkert starkt benägna att se dessa detaljer som enstaka övertramp av ett slag som finns i de flesta åsiktsriktningar. Men så enkelt är det inte.

Det som har redovisats i denna bok är i själva verket fundamentalt för syndikalismen. Om jag anklagas för att enbart betona särfall och detaljer spelar emellertid ingen roll. När syndikalisterna har gjort tillräckligt många uttalanden och visat sin sanna natur tillräckligt många gånger måste slutsatsen bli att denna redogörelse bibringat läsaren en rättvisande bild av storleken i sammansmältningen, av koherensen, mellan syndikalism och fascism.

Personligen är jag böjd att i ordets verkliga mening kalla fascism för ingenting annat än en nationell syndikalism. De är fiender till den grundlagsstadgade, demokratiska parlamentarismen som jag, och de allra flesta svenskar bekänner sig till, de är t.o.m. stolta över att de bekämpar den.

Om syndikalisternas och fascisternas gemensamma verksamhet vill jag till sist säga följande, som en avslutande, sammanfattande protest mot alla de som utgör en fara för det svenska folkets konstitutionella rättigheter:

Den s.k. frihetliga socialismen är ond; dess teknik är ond; dess utövning ett allvarligt hot mot samhället, politiskt, socialt och moraliskt; och dess anhängare sorgligt förvirrade och ofta kriminellt belastade.

Den frihetliga socialismen är inte, och gör inte anspråk på att vara demokratisk. Dess lärofäders allmänna attityd är fientlig och ringaktande mot demokratin.

Denna redogörelse har varit ur stånd att finna något försonande drag, värt att nämna, hos den frihetliga socialismen.

————————————————————————————————————————————–

BILAGA

Fetstil indikerar direkta sidhänvisningar Syndikalism- Fascism.

 

Anti-parlamentarism Korporativism Myter/Sorel Rekrytering Utom-parlamentarism
Beckman Den fascistiska korporativismen      26   26
Beckman Det nya  114 49 49   49
Beckman Den fascistiska  traditionen  48 40 34
Bra Böckers världshistoria 12  130 140 131 130
Edwards Den barbariska modernismen
 
100 40,100 102 36,100 39,100
Hansson Moderna  46,76 76
Hibbert 22 37,40 41 35
Fascismen  i Eu 18 18
Larsson Politiska ideologier  85,92 88 88
Nationalencyklopedin (6)  147
Nolte De fascistiska rörelserna
 
53,65
Palmer/Colton Nya tidens världshistoria
 
310 118,133 133
Tingsten De nationella rörelserna
 
169 169


KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

 

Tidningar och tidskrifter

Anderson, Malcolm ”Reflections on violence” Terrorism and          political violence, 1-1992(jan). Frank Cass &Co        limited, London.

Arbetaren, 1922.

Brand, 1919-1922, 1990

Forshage, Mattias ”Flickskolelärarens hänsynslöshet och de          biologiska imperativen” Anarkistisk tidskrift, 4-1990/91. Tryckop, Stockholm.

SAC-Kontakt, 1989-1992

 

Uppslagsverk

Bonniers stora lexikon. Uppslagsord: Sorel

Bra Böckers Världshistoria, band 11,12,13. Bra Böcker AB           1986, 1986 resp. 1982

Encyclopaedia Britannica, Enc. Brit. inc. 1969. Uppslagsord:        Sorel

(The new-) Encyclopaedia Britannica (micropaedia). Enc.              Brit. inc.1985. Uppslagsord: Sorel

Nationalencyklopedin, Bra Böcker AB 1991. Uppslagsord:            Fascism och Federalism.

Palmer/Colton Nya tidens världshistoria 2, översättning av             Dagny Henschen och Hilda Holmberg, Stockholm:                 Esselte 1985. Först publicerad under titeln ”A history of the modern world”, Alfred A Knopf inc. 1956

 

Bearbetningar

Beckman, Birger Den fascistiska korporativismen,          Stockholm: Tiden 1933

Beckman, Birger Det nya Italien, Stockholm: Tiden 1934

Beckman, Birger Italiens enande och fascismen, Stockholm:           Tiden 1934

Beckman, Birger Den fascistiska tron, Stockholm: Albert                Bonniers förlag 1936

Blot, Yvan (red) Socialism och fascism- samma familj,   översättning               av Britta Arenander, Lund: Timbro            1985

Carsten, F L The rise of fascism, Los Angeles: University of           Califonia   press 1967

Edwards, Folke Den barbariska modernismen, Malmö: Liber         1987

Gröndahl, Britta Pierre-Joseph Proudhon, Stockholm: Frihetliga bokgillet 1959

Gröndahl, Britta De ideologiska motsättningarna i den spanska     syndikalismen 1910-36, Stockholm:                 Federativs 1981

Guerin, Daniel Anarkismen, översättning av Britta        Gröndahl, Stockholm: Federativs 1978 (1970)

Hansson, Svante Moderna ideologier, Stockholm: Liber                 1983

Hibbert, Christopher Mussolini- en biografi, Stockholm: P A         Nordstedts och söner 1962

Holmö, Rudolf Förhållandet mellan syndikalism och     anarkism, Stockholm: Syndikalisternas förbund 1981             (1979,1977,1971,1963)

Karvonen, Lauri Fascismen i Europa, Lund:                  Studentlitteratur 1990

Lagerström, Stig Syndikalismen- en grundbok, Stockholm:             Federativs 1984

Larsson, Reidar Politiska ideologier i vår tid, Stockholm:               Studentlitteratur 1990

Liedman, Sven-Eric Från Platon till Gorbatjov, Stockholm:           Bonniers 1989

Nolte, Ernst De fascistiska rörelserna, Översättning av Maj            Frisch, Stockholm: Aldus 1968

Payne, Stanley G Falange- a history of spanish fascism,                  Stanford: University press 1961

Persson, Lennart K Syndikalismen i Sverige 1903-22,    Stockholm: Federativs 1975

Proudhon, Pierre-Joseph Carnets 2, Paris: Marcel Riviere              1961

Sorel, Georges Reflections on violence, New York: Peter                 Smith 1941

Tingsten, Herbert Den nationella diktaturen, Stockholm:                Bonniers 1936

Törnell, Ingvar Kampen inom socialismen, Stockholm: Federativs 1974

Uisk, Atho Idéer och individer, Stockholm: Federativs 1974

Vila/Hallberg Anarki till vardags, Lund: Bakhåll 1990   (1987,1983)

Woodcock, George Anarkismen, översättning av A        Davidson, Stockholm: Prisma 1964

Wärenstam, Eric Fascismen och Nazismen i Sverige,      Stockholm: Almqvist & Wiksell 1972

 

PERSONREGISTER 

Bakunin, Mikhail             22

Beckman, Birger               93

Bergson, Henri                 65

Bernstein, E                     65

Berth, Emmanuel             71

Bianchi, Michele                 83

Blanqui                               22

Burke, Edmund               58

Caballero, E G                     92

Cipriani, Amilcare           79

Corrodoni, Filippo           79

Costa, Andrea                 79

DeAmbris, Alceste           79

Dreyfuss                           66

Durruti, B                         89

Durkheim, E                     66

Engdahl, Per                   14

Franco, F                         87

Gröndahl, Britta             95

Hegel, W F                          41

Holmö, R                           29

Jaurès, Jean                     66

José Antonio                   94

Juarez, Benito                 79

Kautsky, Karl                   65

Kropotkin, Peter             37

Labriola, Arturo              65

Lagerström, S       14,52,88

Larsson, Reidar                 9

 

 

Ledesma, Ramiro             92

Lenin, V I               23,49,71

Linz, Juan J                       40

Lucács, Georg                   49

Malatesta, E                 56,82

Marx, Karl                         45

Marinetti, F T                     74

Matteotti                             84

Maurras, Charles             70

Mitchels, Robert         24,65

Monatte, Pierre                 50

Mussolini, B             71,77,78

Nietzsche, F                       60

Nozick, R                             59

Pareto, Vilfredo     23,25,66

Payne, Stanley G               92

Pelloutier                           66

Persson, L K                       72

Pestaña, Angel                   93

Pieró, Juan                         95

Proudhon, P J             50,70

Schmandt, H J                   63

Sorel, Georges                   64

Spencer, Herbert            59

Stirner, Max                       55

Valois, George                   71

Vila, R               37,52,56,90

Woodcock, G           22,84,90

Yaguë                                 92

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

argument mot vänsterextremism