EPILOG
De som trodde på att syndikalismen är vad dess bekännare utger den för att vara har nog fått en omskakande upplevelse vid läsandet av föreliggande bok. Men viktigast är förstås målsättningen som presenterades i inledningen: att redovisa alla sidor av syndikalismen och därigenom ge en tankeställare åt de som inte varit medvetna om alla dess sidor. Dessutom har avsikten varit att tvinga fram argument från syndikalistkoryféerna, dessa politiska kannstöpare, för att lugna de syndikalister vilka, chockerade och upprörda över vad denna bok avslöjar, kommer att ansätta dem med frågor i stil med: Är det som står i Det Rödsvarta spöknippet verkligen sant?
Jag hoppas mitt verk blir uppfattat som en rimligt objektiv redogörelse, grundad som den är på en vetenskapligt utformad C-uppsats jag gjorde på Göteborgs universitet hösten 1992. Litteratururvalet omfattar över 6000 sidor samt flera årgångar av Brand och Arbetaren. Genom det stora materialet har syndikalisterna fått alla möjligheter att tala för sig och bemöta mina teser. Jag säger inte anklagelser, då jag inte uppfattar det som en anklagelse att deras ideologi är besläktad med fascism, utan snarare som ett faktum.
Beklagligt nog finns inga beskrivningar på deras, och anarkisternas, framtidsversioner, men frågan är väl om de egentligen är nödvändiga. Vi vet alla hur socialistiska stater har sett ut. Trots alla paroller om vad de kallar ”frihetlig socialism” är det svårt att skilja den s.k. antiauktoritära socialismen från vilket annat socialistsystem som helst. Syndikalister och anarkister gör det onekligen lätt för sig när de kategoriskt vägrar beskriva framtiden, men har man studerat hur det i verkligheten var att leva i Aragonien under inbördeskriget, där deras omskrutna frihet var betydligt mer begränsad än i vilket marknadsekonomiskt system som helst, blir man inte imponerad.
På grundval av deras moral och samhällssyn kan den uppmärksamme iakttagaren utan svårighet se den klassiska socialismens fängelsemurar resa sig; ett samhälle där alla är jämlika, alla får samhällelig försörjning och ingen konkurrens råder är förvisso ett fängelse. Där det finns socialism finns ingen frihet och där det finns frihet finns ingen socialism. Om de s.k. frihetliga socialisterna läst sin Sorel och Stirner lite noggrannare skulle de veta detta.
Det enda som skiljer deras visioner från kommunisternas fängelser är att murarna går vid kommungränserna i stället för vid nationsgränserna. Denna småskalighet, jag kallar det ett konfedererat provinsialtänkande, är den enda skillnaden mellan syndikalisternas och anarkisternas tankevärld och de fruktansvärda skräckexempel på förtryck som deras röda trosfränder har uppvisat i Sovjet, Kina och alla andra länder som lidit under socialism; inte stalinism, inte kommunism, utan socialism.
Jag är helt övertygad att många läsare kommer att dra den rimliga slutsatsen att syndikalism och fascism är två mycket närbesläktade ideologier. Både vad gäller deras läror och hur de tillämpar dessa läror i realiteten. Trots att detta kommer att väcka en del reaktioner kan inte det överväldigande materialet förnekas eller döljas.
De sju punkter som uppställdes i första kapitlet har alla utförligt redovisats. Med dessa i bakhuvudet inser man att det är lättare att leta efter likheter än skillnader mellan syndikalism och fascism. Slutsatsen av detta verk skulle kunna uttryckas i följande korta satser:
att syndikalism och fascism är skapade av samma ideologer.
att de härstammar ur likadana teorier.
att de har samma uppfattning om parlamentarisk demokrati och vill avskaffa den.
att de har exakt likadana metoder för sitt gemensamma mål.
att de har korporativism som sitt gemensamma mål.
att de har likartade anspråk på att vara en elit.
att de hämtar blivande medlemmar ur varandras rörelser.
Förhoppningsvis kommer ingen att anklaga föreliggande bok för att koncentrera sig på detaljer och rikta in sig på enskilda citat. Många syndikalister och anarkister är säkert starkt benägna att se dessa detaljer som enstaka övertramp av ett slag som finns i de flesta åsiktsriktningar. Men så enkelt är det inte.
Det som har redovisats i denna bok är i själva verket fundamentalt för syndikalismen. Om jag anklagas för att enbart betona särfall och detaljer spelar emellertid ingen roll. När syndikalisterna har gjort tillräckligt många uttalanden och visat sin sanna natur tillräckligt många gånger måste slutsatsen bli att denna redogörelse bibringat läsaren en rättvisande bild av storleken i sammansmältningen, av koherensen, mellan syndikalism och fascism.
Personligen är jag böjd att i ordets verkliga mening kalla fascism för ingenting annat än en nationell syndikalism. De är fiender till den grundlagsstadgade, demokratiska parlamentarismen som jag, och de allra flesta svenskar bekänner sig till, de är t.o.m. stolta över att de bekämpar den.
Om syndikalisternas och fascisternas gemensamma verksamhet vill jag till sist säga följande, som en avslutande, sammanfattande protest mot alla de som utgör en fara för det svenska folkets konstitutionella rättigheter:
Den s.k. frihetliga socialismen är ond; dess teknik är ond; dess utövning ett allvarligt hot mot samhället, politiskt, socialt och moraliskt; och dess anhängare sorgligt förvirrade och ofta kriminellt belastade.
Den frihetliga socialismen är inte, och gör inte anspråk på att vara demokratisk. Dess lärofäders allmänna attityd är fientlig och ringaktande mot demokratin.
Denna redogörelse har varit ur stånd att finna något försonande drag, värt att nämna, hos den frihetliga socialismen.
————————————————————————————————————————————–
BILAGA
Fetstil indikerar direkta sidhänvisningar Syndikalism- Fascism.
Anti-parlamentarism | Korporativism | Myter/Sorel | Rekrytering | Utom-parlamentarism | |||
Beckman Den fascistiska korporativismen | 26 | 26 | |||||
Beckman Det nya | 114 | 49 | 49 | 49 | |||
Beckman Den fascistiska traditionen | 48 | 40 | 34 | ||||
Bra Böckers världshistoria 12 | 130 | 140 | 131 | 130 | |||
Edwards Den barbariska modernismen |
100 | 40,100 | 102 | 36,100 | 39,100 | ||
Hansson Moderna | 46,76 | 76 | |||||
Hibbert | 22 | 37,40 41 | 35 | ||||
Fascismen i Eu | 18 | 18 | |||||
Larsson Politiska ideologier | 85,92 | 88 | 88 | ||||
Nationalencyklopedin (6) | 147 | ||||||
Nolte De fascistiska rörelserna |
53,65 | ||||||
Palmer/Colton Nya tidens världshistoria |
310 | 118,133 | 133 | ||||
Tingsten De nationella rörelserna |
169 | 169 |
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
Tidningar och tidskrifter
Anderson, Malcolm ”Reflections on violence” Terrorism and political violence, 1-1992(jan). Frank Cass &Co limited, London.
Arbetaren, 1922.
Brand, 1919-1922, 1990
Forshage, Mattias ”Flickskolelärarens hänsynslöshet och de biologiska imperativen” Anarkistisk tidskrift, 4-1990/91. Tryckop, Stockholm.
SAC-Kontakt, 1989-1992
Uppslagsverk
Bonniers stora lexikon. Uppslagsord: Sorel
Bra Böckers Världshistoria, band 11,12,13. Bra Böcker AB 1986, 1986 resp. 1982
Encyclopaedia Britannica, Enc. Brit. inc. 1969. Uppslagsord: Sorel
(The new-) Encyclopaedia Britannica (micropaedia). Enc. Brit. inc.1985. Uppslagsord: Sorel
Nationalencyklopedin, Bra Böcker AB 1991. Uppslagsord: Fascism och Federalism.
Palmer/Colton Nya tidens världshistoria 2, översättning av Dagny Henschen och Hilda Holmberg, Stockholm: Esselte 1985. Först publicerad under titeln ”A history of the modern world”, Alfred A Knopf inc. 1956
Bearbetningar
Beckman, Birger Den fascistiska korporativismen, Stockholm: Tiden 1933
Beckman, Birger Det nya Italien, Stockholm: Tiden 1934
Beckman, Birger Italiens enande och fascismen, Stockholm: Tiden 1934
Beckman, Birger Den fascistiska tron, Stockholm: Albert Bonniers förlag 1936
Blot, Yvan (red) Socialism och fascism- samma familj, översättning av Britta Arenander, Lund: Timbro 1985
Carsten, F L The rise of fascism, Los Angeles: University of Califonia press 1967
Edwards, Folke Den barbariska modernismen, Malmö: Liber 1987
Gröndahl, Britta Pierre-Joseph Proudhon, Stockholm: Frihetliga bokgillet 1959
Gröndahl, Britta De ideologiska motsättningarna i den spanska syndikalismen 1910-36, Stockholm: Federativs 1981
Guerin, Daniel Anarkismen, översättning av Britta Gröndahl, Stockholm: Federativs 1978 (1970)
Hansson, Svante Moderna ideologier, Stockholm: Liber 1983
Hibbert, Christopher Mussolini- en biografi, Stockholm: P A Nordstedts och söner 1962
Holmö, Rudolf Förhållandet mellan syndikalism och anarkism, Stockholm: Syndikalisternas förbund 1981 (1979,1977,1971,1963)
Karvonen, Lauri Fascismen i Europa, Lund: Studentlitteratur 1990
Lagerström, Stig Syndikalismen- en grundbok, Stockholm: Federativs 1984
Larsson, Reidar Politiska ideologier i vår tid, Stockholm: Studentlitteratur 1990
Liedman, Sven-Eric Från Platon till Gorbatjov, Stockholm: Bonniers 1989
Nolte, Ernst De fascistiska rörelserna, Översättning av Maj Frisch, Stockholm: Aldus 1968
Payne, Stanley G Falange- a history of spanish fascism, Stanford: University press 1961
Persson, Lennart K Syndikalismen i Sverige 1903-22, Stockholm: Federativs 1975
Proudhon, Pierre-Joseph Carnets 2, Paris: Marcel Riviere 1961
Sorel, Georges Reflections on violence, New York: Peter Smith 1941
Tingsten, Herbert Den nationella diktaturen, Stockholm: Bonniers 1936
Törnell, Ingvar Kampen inom socialismen, Stockholm: Federativs 1974
Uisk, Atho Idéer och individer, Stockholm: Federativs 1974
Vila/Hallberg Anarki till vardags, Lund: Bakhåll 1990 (1987,1983)
Woodcock, George Anarkismen, översättning av A Davidson, Stockholm: Prisma 1964
Wärenstam, Eric Fascismen och Nazismen i Sverige, Stockholm: Almqvist & Wiksell 1972 |
PERSONREGISTERBakunin, Mikhail 22 Beckman, Birger 93 Bergson, Henri 65 Bernstein, E 65 Berth, Emmanuel 71 Bianchi, Michele 83 Blanqui 22 Burke, Edmund 58 Caballero, E G 92 Cipriani, Amilcare 79 Corrodoni, Filippo 79 Costa, Andrea 79 DeAmbris, Alceste 79 Dreyfuss 66 Durruti, B 89 Durkheim, E 66 Engdahl, Per 14 Franco, F 87 Gröndahl, Britta 95 Hegel, W F 41 Holmö, R 29 Jaurès, Jean 66 José Antonio 94 Juarez, Benito 79 Kautsky, Karl 65 Kropotkin, Peter 37 Labriola, Arturo 65 Lagerström, S 14,52,88 Larsson, Reidar 9
|
Ledesma, Ramiro 92
Lenin, V I 23,49,71 Linz, Juan J 40 Lucács, Georg 49 Malatesta, E 56,82 Marx, Karl 45 Marinetti, F T 74 Matteotti 84 Maurras, Charles 70 Mitchels, Robert 24,65 Monatte, Pierre 50 Mussolini, B 71,77,78 Nietzsche, F 60 Nozick, R 59 Pareto, Vilfredo 23,25,66 Payne, Stanley G 92 Pelloutier 66 Persson, L K 72 Pestaña, Angel 93 Pieró, Juan 95 Proudhon, P J 50,70 Schmandt, H J 63 Sorel, Georges 64 Spencer, Herbert 59 Stirner, Max 55 Valois, George 71 Vila, R 37,52,56,90 Woodcock, G 22,84,90 Yaguë 92 |