12 Rättelser till Den styckade stjärnans union

Rättelser i Den styckade stjärnans union:

Ur diskussion mellan författaren och Loop, 12 april 2006, 12:50 – tor okt 18, 2007 10:15 pm.

Torbjörn skrev Vill du veta mer om dagens svenska syndikalisters syn på hur syndikalistiskt ekonomi inte fungerar kan du slänga en flukt på

  1. Arbetarens ledare, 23/1995
  2. Arbetarens ledare, 39/1995
  3. Arbetarens ledare, 1-2/1994
  4. Arbetarens ledare, 8/1994
  5. SAC-Kontakt 8/1989 sid 18ff
  6. SAC-Kontakt 1/1990, sid3f
  7. SAC-Kontakt 1/1990, 32
  8. SAC-Kontakt 2/1987, sid 18
  9. SAC-Kontakt 1-2/1994, sid 28f
  10. SAC-Kontakt 12/1993, sid 14

loop skrev: Torbjörn Jag roade mig med att kolla upp några av dina källhänvisningar. Du behandlar källor på ett väldigt märkligt sätt.

  1. Arbetaren 23/95 mer intressant, men det är ändå en dagsanalys. Handlar mest om försvunna visioner hos sossarna.
  2. Arbetaren 39/95 handlar om Shell och Nigeria.
  3. Arbetaren 1-2/94 ledaren. En dagsanalys av läget bla Wibbles tredje budget.
  4. Arbetaren 8/94 handlar om balkan
  5. (10.) Sac-Kontakt 12/93 sid 14 insändarsidan. Står inget om ekonomi. En insändare från en i Motala LS som förklarar varför han går ur och det har lite med SACs roll som fackförening att göra. Han tycker syndikalismen är otillräcklig i ekonomiska frågor. Dagsanalyser av speciella situationer och insändare, du kan ju inte använda sådana saker på det vis du gör. Du drar generella slutsatser på saker som är helt tagna ur sitt sammanhang.

Torbjörn svarar:
Nyckelproblemet för Loop verkar vara att jag skrev ”Ledare” och hänvisade till flera artiklar varav ett antal av dem inte var Ledare, utan andra artiklar.

  1. Arbetaren 23/95 mer intressant, men det är ändå en dagsanalys. Handlar mest om försvunna visioner hos sossarna.
    Stämmer. Förstår inte hur den kommit med. Verkar vara ett klart fel av mig.
  2. Arbetaren 39/1995 , skall vara 1993, nr 39 20; den är rätt i boken Den styckade…. men fel återgiven av mig. Och enligt obekräftad uppgift är det en ledare, minsann!
  3. Arbetaren 1-2/94 ledaren. En dagsanalys av läget bla Wibbles tredje budget.”
    Helt korrekt. Jag skrev fel. Det skulle vara Arena på sid 15. Om du istället för att dra alltför snabba slutsatser, ehuru helt korrekta, kunde du läst vidare och sett detta några sidor längre fram i samma nummer.
  4. Arbetaren 8/94 handlar om balkan
    Jag antar att Loop menar att Ledaren i detta nummer av Arbetaren handlar om Balkan. Åter har Loop helt rätt.  Även denna gång gäller att det var sidan kallad ”Arena” på sida 15.
  5. (10.) Sac-Kontakt 12/93 sid 14 insändarsidan. Står inget om ekonomi. En insändare från en i Motala LS som förklarar varför han går ur och det har lite med SACs roll som fackförening att göra. Han tycker syndikalismen är otillräcklig i ekonomiska frågor.
    Alltså: det står inget om ekonomi, och någon tycker att ekonomiska frågor i syndikalismen är otillräcklig. Hur får du ihop det? För innehållet i artikel se nedan.
Övriga källor, dvs punkterna i Den styckade stjärnans union:

Detta står på den första sida jag avsåg att hänvisa till (källa 3):

Martin Nilsson skrev: Arena (s 13)

”Syndikalismens problem
I sommar kommer SAC att hålla kongress. Men syndikalismen har stagnerat intellektuellt genom att undvika problemställningar. Det är därför dags att starta en debatt om syndikalismens brister, anser Martin Nilsson.
Det är lätt att som syndikalist hamna i ett slags förhärligande av de egna idéerna. Undan för undan blir det alltmer tydligt att i alla väsentligt har syndikalisterna haft rätt: vad det gäller ekonomin som grundläggande för samhällets utveckling, vad det gäller den representativa politiska ekonomins tillkortakommanden och vad det gäller nödvändigheten av en demokratiskt organiserad partipolitiskt oavhängig fackförening som en grundförutsättning för en samhällsomvandling. De av syndikalisterna uppställda slutmålen delas också av många människor utanför SACs led. Det verkar för de flesta rimligt att demokratibegreppet även bör gälla det ekonomiska livet.
Men jag anser att vi syndikalister lite för länge slagit oss för bröstet, undvikit en rad problemställningar och därigenom stagnerat intellektuellt”

Så fortsätter Nilsson i fyra tätskrivna spalter. Jag försökte skriva av allt. Det var min ursprungliga avsikt. Syndikalister hänvisar annars bara till att ni inte behöver svar på ”bitar ryckta ur sitt sammanhang” eller ”stympade citat”, etc. Men det är helt enkelt för mycket. Denna mångordighet hos vänstern….
Utsagor i Den styckade stjärnans union, med källhänvisning inlagd:

Den styckade stjärnans union skrev: 5.0.1 SAC:s brist på svar

SAC:s arbetsutskott ger svaret på rubrikfrågan i ett debattunderlag inför Framtidskonferensen 1989. AU säger att SAC inte har klargjort hur det framtida ekonomiska systemet ser ut och de ställer frågor till sin egen organisation: Hur organiseras marknaden? Planekonomi eller kon-kurrens eller en marknadssocialism med stödåtgärder åt de svaga? Skall man göra nationella ekonomiska beslut av social karaktär? SAC har, enligt AU, inga svar om europeiseringen, miljön, industrisamhället, småskaligheten, inte heller om aktieägande för SAC äger ju aktier i sitt eget företag. Blott ett svar finns: Vår ledstjärna är människans behov! (SAC-Kontakt Arbetsutskottet: 1989, nr 8, s 18ff). (källa 5)
Framtidskonferensen leder inte till några svar på frågorna, men väl till bråk och slagsmål mellan deltagarna. Skolan som inhyst konferensen låter hälsa SAC att de inte är välkomna i fortsättningen eftersom personalen trakasserats. Konferensen blir ett fiasko i alla avseenden. (SAC-Kontakt Konferens: 1990, nr 1, s 3f,32.) (källa 6)

På 90-talet skrivs ofta Arbetarens ledare av Jonas Fogelqvist. I Fogelqvists ledare medger SAC att socialistisk ekonomi alltid misslyckats. Syndikalistisk ekonomi är planekonomi där “Samhället“ äger och arbetarna “förvaltar“. Men vad händer om företaget Y går med förlust, federationen vill stödja, men samhället säger nej?
Syndikalismen har inget svar; tron att motsättningar försvinner av sig själva är både orealistisk och farlig, säger ledaren. Den socialistiska tron att människan omedelbart förändras efter omvälvningen kallas ”totali-tär”. Inte heller i frågor om demokratin har SAC svar, enligt ledaren, det enda konkreta är att ombud inte får fatta självständiga beslut. (Arbetaren Ledare, J Fogelqvist: (eventuellt 1995, nr 23, s 20, men helt säkert) 1995, nr 24, s 20)

En person som nått en högre insikt är Bengt Ericsson. Han frågar i ett par artiklar vem som skall förvalta råvaror i ett syndikalistiskt samhälle och om bönderna har rätt till att äga jord? Hur skall den regionala för-delningen fungera? Och det sociala skyddsnätet? Det enda som finns i SAC är ett utopiskt tänkande att “bara produktionsmedlen ägs kollektivt så löser sig allt!“ Ericsson jämför SAC:s inställning till sin utopi med Jehovas Vittnens till sin, och berättar att han beslutat att lämna SAC. (Arbetaren BE: 1994,nr 8, s 15. SAC-Kontakt BE: 1993, nr 12, s 14.) (källa 4) (källa 10)

På Arbetarens ledarsida säger en av de mest framträdande i den syndikalistiska rörelsen, Martin Nilsson, att syndikalismen inte har några svar: SAC:s strävan att ta över samhällets alla funktioner är “totalitärt“ och “dogmatiskt“. Plan eller marknad har SAC aldrig vetat. Hur skall man få ”incitament till innovationer och kreativitet”? Och hur mycket konsumentinflytande? Hur skall man upprätthålla ordning i ett syndikalistiskt samhälle? Det finns bara en tro på “medvetenhet“.

Redan i samma ögonblick Martin Nilsson blir SAC:s sekreterare 1987 ropar han desperat att SAC inte har några svar. Det finns massor med principer om självförvaltning och samhällsägande, säger Nilsson, men hur skall det fungera? Det duger inte att bara upprepa schabloner om internationalism, federalism och produktionsomläggning, säger Nilsson och hans vädjande ton skulle kunna få en sten att gråta blod.

Ingenting har hänt fram till den dag Martin Nilsson sju år senare, nu som Arbetarens chefredaktör, upprepar samma sak: SAC “förhärligar de egna idéerna“ och “talar om vår egen förträfflighet“. SAC:s strävan att ta över alla samhällsfunktioner går inte ihop med demokrati och frihetsbegrepp, det är “dogmatisk totalitarism”. Det är enligt Nilsson en artskillnad mellan lokalsocialister och ”auktoritära” socialister, men att organisationen SAC, och bara den, skall ta över alla funktioner i samhället är precis som kommunisterna vill ha det.
Vilka frågor i samhället är gemensamma respektive egna? Hur skall SAC:s federationers beslut samordnas? Konsumenter bör ha inflytande i ett syndikalistiskt samhälle, även brukare och patienter, men hur mycket? När får man tillgripa direkt aktion? Hur blir det med de arbetslösas status? Hur skall samhällsordningen upprätthållas, utan att hänvisa till någon metafysisk “medvetenhet“? Allt detta frågar Nilsson (Arbetaren MN: 1994, nr 1-2, s15 (OBS: inte ”Ledaren” utan ett inlägg i ”Arena”). SAC-Kontakt MN: 1987, nr 2, s 18. 1994, nr 1-2, s 28f.) (källa 3) (källa 8) (källa 9)

Om någon menar att detta inte är relevant för kollektiven i Spanien står följande i fotnoten som hänvisar till två böcker om dessa (ehuru inte syndikalister erkänner böcker eller ”bearbetningar” och ”andrahandsmaterial” såsom varande källor att räkna med)

I fotnoten till kapitlet i Den styckade stjärnans union står:

I syndikalisternas böcker är bristen på svar lika påfallande. Frihetlig kommunism i praktiken berättar trots titeln inte alls hur det fungerar i praktiken, trots att mer en tredjedel av boken består av citat. Det står bara att frihetlig kommunism misslyckades ifråga om industrin (s130).
Anarkosyndikalismen vid makten är den mest omfattande boken på svenska om praktisk syndikalism och där står att syndikalister inte vet hur de skall införa sitt system utan att bli en ny ”tyrannisk”, ”privilegierad” kast, hur de skall ta makt utan att ha disciplin, hur de skall kunna försvara sig när det är omöjligt att ge order, hur de som avskaffat sin stat och sitt penningväsende skall kunna kommunicera med andra stater och upprätthålla handels-förbindelser (s255ff). Till skillnad från moderna syndikalister inser dock boken att det inte är någon skillnad mellan liten eller stor territoriell styrning, ”politisk federalism var motsatt anarkism i lika hög grad som centralism” (s264).

av loop lör okt 20, 2007 4:30 pm
Dra tillbaka hela upplagan och tryck en ny eller skicka ut rättelser som man kan klistra in.

Jag tackar Loop för korrigeringarna, och anser att de nu är åtgärdade. Det är inte aktuellt att ”dra tillbaka” en hel upplaga för ett litet antal smärre fel i sidhänvisningar eller att det rör sig om sidor kallade ”Arena” istället för ”Ledaren”.

Loops slutkommentar måste istället ses som ett försök att inte svara på frågor – att ducka inför det faktum att syndikalister inte har några svar på någonting.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

argument mot vänsterextremism