Tankekarta

Så här ser socialism ut om man ställer upp dess två dogmer (beige)
– Verkligheten är en social struktur
– Alla skall vara så så exakt likadana som möjligt (eller ”jämlika” i deras språkbruk)

Före dogmerna står bakgrunden till dem (blå), alltså vad i tänkandet som legitimerar dem. Efter dogmerna återfinns konsekvenserna (grön). Eftersom inställningar för handlande får konsekvenser. Efter dem kommer resultatet (gul). Och slutligen kommer verkligheten (lila) som alltid krockar med socialismens sk ”goda avsikter”.

Testa vilket uttalande som helst från vilken socialist som helst!

Du kommer att märka att svaret alltid faller tillbaka på samma två dogmer. Alla svar kommer alltid till samma slutsatser. Och alltid leder till samma resultat (vilket helt enkelt är misslyckande)

Schemat i punktform:

  1. Socialt patos
  2. Utopi-önskan
    1. Förutsätter oändliga resurser
  3. Söka mening
  4. Teleologi/Mål
  5. Allt har en orsak
    1. värdelära
    2. världen är kamp
      1. onda avsikter
      2. konspirationer

  6. Verkligheten som social struktur
  7. Jämlikhet

  8. Lagstifta fram rättigheter. Skapa verklighet i medvetandet.
  9. Lagstifta bort verkligheten
  10. Förklara allt
  11. Sanningen är relativ
  12. Allt har en lösning. Förutsättningen är klasskampen som utgångspunkt.
  13. Antiförtjänstmoral. Allas ”plikt” och ”rätt”.

  14. Bildningsdyrkan
  15. Vägran att erkänna att resurser är ändliga
  16. Subjektiva sanningar
  17. Dölja sanningar och legitimera beteende
  18. Aldrig ända sig vid fakta
  19. Inkonsekvenser
    1. Oändligt blaha. Bortförklaringar. Käppargument. Rädsla, Frustration
  20. Bemöta rationella och empiriska argument med emotionella: attityd och respekt
  21. Konfliktskapande. Allt är dåligt
  22. Interna motsättningar. Splittring
  23. Totalitärt
  24. Likgiltighet för det som inte stämmer in i läran, t.ex. brottsoffer
  25. Förneka människans natur, att människan har en natur

  26. Vad bryr sig oceanen om den drunknandes ”rätt” till liv
  27. Vem tillverkar resurser? Inga svar. Vem har skyldighet? Vem är slav?
  28. Verkligheten är natur, inte sociala strukturer
  29. Filosofisk invändning, socialism är ovetenskaplig ty ”En lära som förklarar allt förklarar ingenting”
  30. Aldrig svara på frågor. Ingen representerar organisationen.
  31. Aldrig koppla rätta samband, istället staplas fakta på hög, liksom hos konspirationsteoretiker/foliehattar
  32. Allt kan inte förklaras: slump, tillfällighet, misstag; medfödd genetik, biologi. Förr var förklaringar och orsaker religiösa, andliga. Idag är de kvasivetenskapligt sociala-ekonomiska.
  33. Vi vet att ”en-lösning” är fel, det har testats
  34. Om ingen belönas sker ingen tillverkning. Tanken på verkligheten som social konstruktion fel

1. Socialt patos

Världen är inte perfekt.

Och det kan man ju tycka är tråkigt. För visst vore det roligt om alla kunde få allt av allt? Så där börjar socialister. Med att önska att alla kunde få allting, och utan att behöva göra något för att få det. De slår fast att alla har ”rätt” till allt! Och de som inte håller med är elaka för de vill inte att alla skall få allt. Såna kallar man nyliberaler eller fascister.

När jag jobbade som försöksperson på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg skulle sköterskorna demonstrera för högre lön. En annan försöksperson, en flicka i tjugoårsåldern, ansåg att vi skulle demonstrera med dem. Det tyckte inte jag. Hennes omedelbara reaktion var ”Så du vill inte att sköterskorna skall få högre lön?” Att det kanske fanns andra grupper som behövde löneförhöjning mer, eller att det inte fanns några pengar funderade hon inte över. Den enda slutsats hon kunde dra var att den som kom med invändningar helt enkelt inte ville att sköterskorna skulle ha högre löner.

Det är en rätt bra beskrivning av socialisters verklighetsuppfattning. Den nyliberale tänkaren Ben Shapiro sammanfattar det ganska bra när han säger att socialism är omoralisk eftersom den bara har en moral-regel,

”Jag andas, alltså är hela världen skyldig mig!”

Dvs vill du ha nåt så får du ta det från den som står brevid. Och du har aldrig skyldighet att ge något i utbyte. Varför skulle man betala för något man har ”rätt” till? Och varför skall man ta hänsyn till att någon annan har jobbat ihop det man tar? De har ju en ”plikt” att betala

-observera att detta bara gäller ”andra” människor. Inuti de socialistiska rörelserna anser man sig inte ha någon ”plikt” till nåt mot sina anställda.

Det som driver socialister är ett socialt patos, omsorg om de svaga. Man kan kalla det David och Goliat syndromet. Det är synd om de svaga, eftersom de är svaga, alltså skall de enligt socialister kompenseras med att de har rätt för att de är svaga och maktlösa

Filmregissören George Lucas (mannen som gjorde filmen Howard the Duck) får ofta frågan varför hans påhittade filmkaraktär Darth Vader är så mycket mer populär bland barn än alla de andra film-figurer han hittat på. Lucas svar är enkelt: Barn är maktlösa, Darth Vader har makt, massor med makt, alltså är han populärast.

2. Utopi-önskan

Världen är inte perfekt. Men människan verkar ha en medfödd längtan efter det perfekta, ett sökande efter det fullkomliga. Därför skapas läror om utopier – fantasier om lösningen för det perfekta samhället. Högvis med utopiförfattare har skapat dessa idéer genom historien. Socialism är en lära i raden.

En förutsättning i utopin, som alltid återkommer i socialismen, är att resurser är oändliga; de kan aldrig ta slut. Socialism har ”ingen ’egen’ fördelningsteori eftersom den tänker sig ett framtida samhälle med ett materiellt överflöd – där existerar helt enkelt inget fördelningsproblem” (DN 7 jan 1988)

3. Söka mening

Människan är besatt av att söka mening i tillvaron, ett syfte med allt som sker; tydligen är detta medfött. Sannolikt har behovet att söka mening med händelser givit en evolutionär fördel för människor i tidigare, primitivare kulturer.

4. Mål och mening är invävt i strukturen

Det socialistiska idékomplexet går ut på att samhället rör sig till högre och högre nivåer. Ett socialistiskt samhälle är på en ”högre” nivå än ett borgerligt. Där är verkligheten mer verklig, livet mer levande, sanningen djupare, etc. Människan har blivit mer än människa som når ”Aristoteles, Goethes, Marx’ höjder”. En oskuldens tid som försvann i.o.m. privategendomens uppkomst. Det var syndafallet. Men det utvalda folket skall visa vägen och återupprätta paradiset på jorden! Och där skall alla leva tillsammans i fred och harmoni i tusen år, och alla skall vara glada och alla skall få efter sina behov .

Hela den socialistiska världsåskådningen om det framtida lyckoriket är ingenting annat än judisk-kristen paradismytologi i ny tappning. Ett materialistiskt svar på Edens lustgård under täckmanteln ’vetenskaplig socialism’ (en man som skrivit om detta är Mauricio Rojas i ”Marxismens metafysik” 2004).

Socialism har en teleologisk utgångspunkt. Den delar med religionen och idealism TRON att alla mänskliga ändamål finns invävda i själva strukturen på tillvaron. Här kan man även se kopplingen mellan marxismen och fascism/stalinism

5. Allt har en orsak

Grundbulten i all socialism är: allting har en orsak! Det är något marxister upprepar i all oändlighet. Det finns ingen slump, den är en borgerlig illusion. Ingenting händer av sig själv, för då är det inte materialism, utan religösa dunster. Ingenting sker heller utan avsikt. Det finns både en orsak och en mening med allt. Allting passar in i ett helhetsmönster. Från den obetydligaste cykelstöld på torget, till den ekonomiska strukturen i hela Latinamerika. Socialister har ett inre tvång att förklara allt. Söka svar på allt. Allt måste hänga ihop i en gigantisk väv.

Om en tidning innehåller en artikel om anorexi i västvärlden skriker marxisterna om skönhetsidealen som förkväver tonårsflickor. Om nästa sida i samma tidning handlar om fetman som breder ut sig skriker marxisterna att maten inte är tillräckligt nyttig pga. de konstruerade smakideal som råder i samhället.

Den enkla sanningen är att den gemensamma faktorn för marxister är att klaga och kritisera. Det spelar ingen roll vad som hänt i verkligheten, bara de får vara negativa.

Värdelära bottnar i en massa föreställningar om begreppet ”värde” som en filosof skrev på 1800-talet. Säg att man köper en vara, förädlar den, lägger en viss summa (t.ex. 8 000 kronor) på tillverkning, löner, lokalhyra, råvaror, osv. Sedan säljer man den färdiga varan för 10 000 och tjänar 2 000 kronor. Marxism innebär att man uppfattar de där 2 000 som stöld från arbetaren. En liberal uppfattar det som skälig vinst. En religiöst lagd person kanske uppfattar det som ocker mot köparen.

För att enkelt förstå varför värdeläran är fel rekommenderas science fiction författaren Robert A Heinleins bok Stjärnsoldat eller Tommy Hanssons Slaveri i vår tid. Men värdeläran har även kritiserats av mängder av andra filosofer och författare:

Bertrand Russel påpekar att även John Locke trodde också att arbetet var det enda värdeskapande, dvs att en produkts värde berodde på det arbete som nedlagts på den. Vilket i praktiken betyder att en marxist är villig att byta en tavla av Andy Warhol mot en gås-penna som tog lika lång tid att tillverka.

Tanken fanns även hos den medeltida tänkaren Thomas av Aquino, fast då var det judarna som var problemet, Thomas kritik var mot spekulanten, räntetagaren, mellanhanden, som får vinst utan att arbeta. ”Karl Marx var den siste skolastikern”, menar en del (Tawney).

Men det finns även praktiska händelser som ger en underhållande bild av värdeläran: En gång gick en polack in till bilhandlaren och ville köpa en bil.

”Hej, jag är polske ambassadören, jag vill ha en bil”

”Javisst, sade den kommunistiske bilhandlaren, här har vi en stor, fin bil”

”Jaha, vad är det där bredvid?”

”Det är en liten bil, men du är ju en stor, viktig man. Måste ha en stor bil. Kostar mer, för stor bil, stort pris”

”Vad kostar den lilla?”

”-? Mindre, för det är ju en liten bil. Men måste ju ha en dyr stor bil. Räkningen skickar du ju till ambassaden. Du kan ju välja vilken bil du vill”

”Jag tar nog den lilla”

Och bilhandlaren tyckte nog att det var den dummaste polack han nånsin träffat. Men, visst, ville han ha en liten bil för litet pris, så var det ju hans sak.

Så polacken köper sin lilla bil med litet pris och åker iväg – med sin splitt nya porsche av senaste modell!

Liten bil, litet pris.

Kul historia. Och den blir ännu roligare om man vet att det har hänt i verkligheten Alltihop står i den legendariske svenske diplomaten Erik Cornells bok Nordkorea: sändebud till paradiset.

Cornell skriver mer: hela den marxistiska ideologin bygger på att endast arbete skapar värde och att maskineri utgör en redan betald arbetskostnad, som saknar förmåga att skapa nytt värde. Skalar man bort den ideologiska retoriken innebär detta att investeringskostnader inte påverkar varans värde”(147).

Avkastningskrav, dvs. få pengar, ränta på produktionsmedlets anskaffning är utsugningen. Påminner om religiösa förbud för ränta i Gamla testamentet och Koranen (144, not till Kapitalet 1, 370ff). Införandet av maskineri innebär att kapitalisten undanröjer källan i till profiten. ”Ty produktionsmedel består av redan betalt arbete som därigenom upphört att utgöra en produktivkraft som alstrar profit”. Det gör att profiten endast kan räddas genom att öka eller intensifiera arbetstiden; det är ”orimliga förutsättningar” att ”endast arbetstid skapar värde medan arbetsbesparande maskiner inte kan generera vinst – en slutsats som är uppenbart verklighetsfrämmande” (148); ”värdeteorin och likhetstecknet mellan räntekostnader och utsugning förhindrade ett tydligt erkännande av teknikens… roll som värdeskapande faktor. Och hur tillämpas värdeteorin på kostnaderna för exempelvis miljöförstöring och underhåll? Utan jämförbara beräkningsgrunder för alla ingående kostnader, inte bara arbetskraft utan även råvaruutvinning, energiframställning, transporter, infrastruktur, maskineri, underhåll, miljövård etc, saknades inte bara förutsättningar för ett optimalt utnyttjande av tillgängliga resurser utan avlägsnades spärrar mot resursslöseri” (176).

Så enkelt är det. Som slutsats över att den marxistiska värdeläran är fel kan man ta upp ett enda ord: RISK. Nationalekonomi för noviser av Gunnar Örn tar upp frågan (51): företagande är en risk. Låt oss säga att man gräver en gruva för att hitta kol. Om inget kol hittas får grävarna betalt ändå, men inte aktieägarna. De som har investerat. Och om ingen investerar sker ingen utveckling. Försäkringsbolag riskerar också. Hur skulle nya läkemedel kunna utvecklas utan risker? Observera att socialister aldrig tar upp den här sortens invändningar. De ignorerar dem totalt.

Som avslutning kan man ta exemplet med Fidel Castros jordgubbar på Kuba: han korsade stora jordgubbar, med en sort som gav många per kvadratmeter. Och visst, Fidel fick massor med jordgubbar som var stora och fina. Bara ett litet problem: Smaken. De smakade bara vatten, men det var det ingen som tänkt på…..

Världen är kamp

För socialismen är allt i världen är resultatet av kamp och konflikter, inte samarbete. Kampen rör profiten, vinster och pengar. En slutsats av detta är att alla har alltid onda avsikter och dolda motiv, oftast om pengar. Det som driver världen är konspirationer och hemliga agendor. Resultatet är konfliktskapande.

När dessa konfliktskapande tankar, som enbart grundar sig på hat, illvilja och dåliga motiv har lagt grunden till socialismen, skapar de två dogmer som i sin tur lägger basen för varje slutsats de drar om världen:

6. Verkligheten är en social struktur

Det finns en film som heter Matrix. I den utgår man från att alla människor egentligen sover. Att vi alla i verkligheten, alltså i den verkligare verkligheten, ligger i en sorts drömtankar och drömmer att vi finns i den lite mindre fullkomliga verkligheten. Den vi kan se och känna med våra ofullkomliga sinnen. Lyckligtvis kan hjältarna i filmen bryta sig loss från illusionen och se verkligheten som den är. Det är ju därför de är hjältarna, eller hur?

Ungefär så ser socialister sig själva!

Verkligheten, försäkrar oss socialister, är en social konstruktion.

Visst finns den fysiska verkligheten runtom oss. Men det finns en verklig-are verklighet. Det finns en verklighet vi inte kan se, inte kan ta på, inte höra. Vi kan inte mäta och väga den, men den finns där! Den genomsyrar oss, den omger oss. Den finns överallt, den är allt. Den verkliga verkligheten finns i, häng med nu: strukturen.

Strukturen är den sanna verkligheten. Strukturen är samhällets organisering som skapar allt vi tror är verkligt. Samhälls-strukturen får oss att tänka och handla. Samhälls-trukturen som avgör vad vi är och vad vi blir. Ingenting sker utanför den; ingenting sker utan den.

Känns resonemanget igen? Inte så konstigt för temat är uråldrigt. Det började med den grekiske filosofen Platons idéer, via gnostisk religion och sedan har tanken populariserats oändligt många gånger i Hollywoods underhållningsindustri.

Socialismens föreställning om ”strukturen” är exakt samma sak som kallas ”kraften” (”the force”) i filmserien ”Stjärnornas krig”.

Ur denna syn på verkligheten kommer alla socialisters ställningstaganden. Allt de säger, tycker och verkar för kommer ur denna tro på verkligheten som en social konstruktion, där de utvalda, ”de medvetna”, har en speciell insikt, en kunskap som vanliga människor inte har.

7. Jämlikhet

Socialister strävar alltid efter jämlikhet. Inte att alla är lika inför lagen eller att alla har rösträtt oberoende av inkomst eller kast. Nej, det som avses är att alla skall vara så exakt likadana hela tiden. God eller sann är det som strävar efter utjämning, nivellering.

Varje gång en socialist möter något som mäter och väger skillnader mellan människor reagerar de med ilska. De är mot betyg i skolan, ackord i arbete, vackra modeller på bilder. Allt legitimerat med att de som inte når upp till högre krav än medelmåttighet kan må dåligt av att känna sig underlägsna.

Socialister menar att Icke Godkända människor i skolan och hela samhället är ett problem och att ”Alla dessa problem är resultatet av en medveten politik som förs för att en del tjänar på den”(Kalle Larsson i Utan heder.).

Klart som tusan att någon tjänar på det – de som hellre anställer flitiga än lata till att börja med. Klart som tusan att man kan föra en medveten politik för att ta bort betygen, men vad kommunister vägrar fatta är att de som fick Icke Godkänt, inte blir mer kunniga för det. Betyget är bara ett papper som beskriver kunskapsnivån. Kunskapsnivå i sig själv blir inte högre hos de som inte klarar kraven. Den enda lösningen är att avskaffa kraven samtidigt som man avskaffar betygen. Och då kan man ju fråga sig varför man skall ha en skola överhuvudtaget?

En gång var problemet självklart: ” den grundläggande motsättningen mellan de som äger och kontrollerar kapital och de som arbetar”. Men snart upptäckte kvinnorna att de i genomsnitt hade lägre lön än männen. Efter dem följde diverse grupper som genom statistik kunde kostatera att de inte hade lika mycket inflytande som andra grupper. Det gällde kön, etnicitet och sexuell läggning.

Alla dessa grupper, och ett oändligt antal nya, beslöt sig för att kämpa för sin ”rätt”. Problemet gällde inte längre ägande. Det gällde att det fanns grupper i samhället som på något sätt var underrepresenterade i fråga om makt eller pengar och därför var förtryckt.

Den socialistiska moralen, som en gång började med tanken att inskränka äganderätten av hänsyn till det allmännas bästa, omformades till att allt som utjämnar skillnader mellan människor är bra, allt som befrämjar skillnader mellan människor är dåligt.

Socialister säger sig vilja skapa en värld med mer resurser åt alla, men det är jämlikhetsivern som driver dem, inte ökning av antalet resurser. De anser att det är bättre att alla har 30 000 i månaden, än att hälften av alla arbetare får 1000 i löneökning medan den andra hälften får 2000 i löneökning. Enligt socialistisk logik har ”klassklyftorna ökat”. Och det är dåligt (Kalle Larsson i Utan heder och partiet KPMLr:s manifest inför valet 2002). Det är bättre att alla är lika fattiga, än att vissa har det bättre än andra, även om den sammanlagda summan på levnadsnivån är högre.

Det är ett axiom inom all vänster, vid vite av fördömelse, att alltid befrämja jämlikhet mellan människor. Alltid och i alla situationer. Framför allt vad gäller pengar och makt. Men även andra skillnader: betyg, kroppsideal, sexuell läggning, etc. Att överhuvudtaget erkänna att människor kan ’förtjäna’ olika tilldelning kvalificerar en människan som förrädare. Det är meritokrati, tilldelning efter prestation, inte efter ’behov’.

I själva verket ser inte vänstern med ovilja enbart på skillnaden mellan bra och dåliga prestationer. Skillnaden mellan prestation och ickeprestation uppfattas som lika förkastlig. Blotta skuggan av allt som ens kan misstänkas för hierarkisk kvotering av folk måste avskaffas.

8. Lagstifta fram rättigheter och skyldigheter

Socialister, men inte enbart dem, tror att man kan lagstifta fram ”rättigheter” till saker utan att förklara vem som skall skapa resurserna. En motsvarighet finns i USA där alla har ”rätt” till frihet m.m. Man kan även lagstifta fram skyldigheter, tex att alla skall arbeta eller värnplikt. Så vad innebär detta rent konkret? Enligt socialister har alla ”rätt” till god hälsa.

  • I god hälsa ingår god munhygien.
  • För att få god munhygien krävs tandborstar.
  • Dvs alla har ”rätt” till tandborstar.

Slutsatsen är att någon måste ju tillverka tandborstarna. Vem skall det bli? Vem skall tvingas att arbeta åtta timmar per dag utan lön för att tillfredsställa allas ”rätt” till god munhygien? Där är en fråga ingen socialist svarar på.

9. Tron att man kan lagstifta bort verkligheten = juridisk låtsasvärld

Inom socialismen finns tron att man kan lagstifta bort verkligheten. Eftersom alla har ”rätt” till allt är det enda man behöver göra att skriva ett papper om allas rätt. Resultatet är att socialister lever i en juridisk låtsasvärld där de ägnar sig åt oändligt pappersskrivande. Problemet är att hur mycket de än skriver papper om allas ”rätt” så ökar det inte antalet resurser.

10. Förklara allt

Ett resultat av tanken på världen som social struktur är att socialister förklarar allt genom att tänka fram sanningen, att skapa den i sitt eget medvetande, att rationalisera fram sanningen. Ofta leder detta till paranoida konspirationsteorier.

Istället för att mäta eller väga, tänker man fram samband och sammanhang. Någon sorts ”yttre” verklighet är ointressant för socialister, och det spelar ingen roll vilken variant av socialismen vi talar om.

I mitten av åttiotalet dök det upp en nytt gäng på den svenska politiska arenan. De kallades Nyliberaler och samlade i en grupp kallad Frihetsfronten. De blev snart kända för schyssta partys och billig sprit. Hursomhelst såg en enad vänster detta gäng som fascister, eftersom de var en högergrupp. Är de Höger, så är de fascister, och i likhet med alla fascister så hatar de människor med fel hudfärg.

Tyvärr visade det sig att de här Frihetsfrontarna var för fri invandring. De talade om individers rätt att åka och bosätta sig och arbeta var de ville. Det i gick ju inte ihop med deras status som rasistiska fascister.

Så vad göra? Tja, antingen fick man erkänna att man hade fel och att de fanns högergrupper som inte gick omkring och hatade människor med fel hudfärg, eller också tänkte man fram en lösning som fick allt att gå ihop. De valde den senare vägen. Saken uppklarades genom att Frihetsfrontens syfte var att släppa in massor med invandrare som kunde konkurrera med svenska arbetare för att sänka lönerna och försämra arbetsvillkoren. Precis samma resonemang som Sverigedemokraterna! (Och för den delen även kommunister i partier som KPML(r) numera)

Så enkelt var det att lösa en anomali som inte passade in i mönstret. Det var ingen socialist som brydde sig det minsta om Nyliberalernas försäkringar om människors rätt att flytta och arbeta var de ville. För en socialist är sådana förklaringar irrelevanta. Om modellen passar in i mönstret, alltså socialistens egna förväntningar, så är det sanningen. De kan inte skilja mellan sina egna förutfattade meningar med vad som faktiskt är sant. Det är inte konstigt att deras förutsägelser blir fel hela tiden.

De tror att man kan lösa problem genom att tänka ut sanningen. Bilen startar inte. Tänk fram sanningen. Om man har fyra tårtbitar och fem gäster: tänk ut lösningen, osv. Om en båt läcker in två liter i minuten och man bara kan ösa ut en liter i minuten tror de att man kan tänka fram lösningen.

……..fortsättning följer

argument mot vänsterextremism