Recension och reflexioner:
UNDER UPPBYGGNAD
Francis Wheen Karl Marx en biografi 1999
”människor (kan) inte befrias så länge de är ur stånd att erhålla mat och dryck, bostäder och kläder i lämplig kvalitet och kvantitet” (Marx) (95)
Alla skall jobba med allt, alla skall måla men ”ingen målare”, ”Frågan om vem som skall städa toaletterna och bryta kolen varken ställdes eller besvarades” (96)
Liksom kläder är skapade under vissa sociala förhållanden är även sociala förhållanden skapade av människor, under inflytande av produktivkrafter. (106)
Bakunin verkar inte förespråkat något (106)
Enligt Wheen förutsatte Marx i Kapitalet
I a) periodiska recessioner, b) ökat beroende av teknologi, c) världsomspännande oligopolföretag;
II proletariatets fortskridande pauperisering
Har hänt enligt Wheen för Marx talar om samhällets lägsta skikt som är i evig misär och finns till. Enligt Marx är dessa nödvändiga för kapitalistisk produktion och de måste betalas av arbetarklassen. Wheen: relativ men inte absolut lönesänkning, dvs om vinst ökar blir det större skillnad mellan lön och vinst, vilket ger lönesänkning. (276)
Wheen säger som vetenskap är Marx värdeteori ovetenskaplig, ”inget lackmuspapper eller elektronmikroskop eller dataprogram i världen kan detektera sådana ogripbara storheter som ’alienation’ och ’moralisk degradering’”. ”Kapitalet är egentligen inte en vetenskaplig hypotes, eller ens en ekonomisk avhandling, även om trosivrare” påstår det. (277)
Absurditeter och surrealism i Kapitalet är ämnets vansinnigheter, inte Marx. (282)
Bakunins enda idé var att staten var dålig, skapade små struntförbund med några dussintal medlemmar på ölstugor. 1876 var Bakunin självutnämnd ledare för den lilla gruppen Socialdemokratisk allians som ville samgå med Internationalen. Det ledde till skratt från Marx som representerade tiotusentals medlemmar. (290)
Tidigare kongress i Basel 1869 var den enda av Internationalens kongresser Bakunin var med på (294)
Bakunins nye vän Netjatev var ”en rubbad rysk anarkoterrorist”. Konferensen i London september 1871 var mot Bakunin. Anarkisterna höll egen konferens i Sonvillier med 16 deltagare som skickade formulär att ”vissa individer” försöker ta över. Senare skickar Bakunin antisemitiska brev där han menar sig vara offer för konspiration av judar och är för folkmord. (311ff)
Bakunin kräver ny kongress. Det blir Haag 1872. Bakunin protesterade och ville hålla den i Genève. De tre tidigare hade varit i Schweiz. Bakunin bojkottade. Anarkister var i minoritet i Haag. Marx bevisade att Netjatev hotat folk med döden. Bakunin utesluts. Internationalen flyttas till New York. (314)
LÄSER OM DEN MARS 2023
Finns mer att säga
VÄRDELÄRAN
Marx värdelära ur Tommy Hanssons Slaveri i vår tid
Definition:
En vara har bruksvärde, bestäms i förhållande till kvalitet och bytesvärde, i förhållande till kvantitet. Endast mänsklig arbetskraft kan ge nytt värde.
Kritik:
1. Olika saker har olika användbarhet för konsumenterna även om det nödvändiga sociala arbetet som lagts ner är lika.
2. Värde bestäms ej enbart genom tillverkning, utan även genom samspel utbud-efterfråga. Det finns inget besjälat oomkullrunkeligt värde i allt.
3. Okänslighet inför konkreta förutsättningar, vad är tex en säck sand i Sahara värd?
4. Mervärdesteorin är okänslig för omständigheter. Tex flygblad i en diktatur kontra demokrati. Arbetets värde kan inte beräknas fram på samma sätt som en varas värde.
5. Produktionsmedlen har viss inflytande på varans värde, nya maskiner som ger kortare arbetstid, högre löner och högre värde på de nya framställda produkterna.
6. Produktionsmedlen kan visst öka företagens vinster. Lönerna står för det fasta kapitalet, investeringar i bättre maskiner blir ett rörligt kapital som ökat vinsterna. Inte alls en fallande profit.
7. Kapitalister vill inte maximera den relativa vinsten utan vinsten i kronor. = M inte M/(K+v)
8. Kapitalister är inte nödvändigtvis intresserade av kvoten ens om de gör en uppskattning av den relativa vinsten. Den beräknas i förhållande till det insatta fasta kapitalet – den relativa vinsten per anställd är ointressant. Inte heller är det smart av företagarna att sänka lönerna. Klasskampen är inte nödvändig.
(jämför med bok om Nordkorea och annat om värdeläran)