Recension och reflexioner:
Francis Wheen Karl Marx en biografi 1999
Francis Wheen är en engelsk journalist som skrev den utsökta Mumbo Jumbo – hur skitsnacket erövrade världen. En essä om hur postmodernism och flumsnack infiltrerat samhället. Kan inte rekommenderas högt nog. Vidare har han skrivit Karl Marx en biografi från 1999 och det är den som gås igenom här:
VERKLIGHETSUPPFATTNING
Wheen berättar om det för marxismen viktiga konceptet Dialektik (29), vilket för utomstående är meningslöst pladder som innebär att man kan tycka två olika saker samtidigt. Som Marx själv sade: ”Det är möjligt att jag har gjort bort mig. Men detta kan ju alltid avhjälpas med lite dialektik. Jag har naturligtvis formulerat mina teser så att jag får rätt också i det motsatta fallet.” (208)
Marx var besatt av att hitta orsaker (94). Tex körsbärsträdet – varför finns det i Europa? Det introducerades genom ”handeln, och först genom denna verksamhet i ett bestämt samhälle i en bestämd tid” kan den användas. Inte en särskilt kontroversiell ståndpunkt. Arbetsdelning mm är enligt Marx enbart teoretiska och övergående uttryck för faktiska produktionsförhållanden. (106) Där fick han mothugg av anarkisten Proudhon som tror att dessa faktiska förhållanden bara är förkroppsligande av tidlösa ekonomiska lagar.
Liksom kläder är skapade under vissa sociala förhållanden är även sociala förhållanden skapade av människor, under inflytande av produktivkrafter, förklarar Marx. (106) Produktionssättet bestämmer allt, socialt, politiskt, andligt (218), ”livet bestämmer medvetandet”, allt som finns kan ändras, vridas, fixas, trixas. För verkligheten, förklarar Marx, är en social struktur. Dvs han säger att verkligheten är en social konstruktion, allt man säger, tänker, vill, önskar, hoppas är resultatet av den sociala miljön. Ofta kallat ”samhället”.
UTOPI
Marx skrev om sin utopi: ”en pastoral idyll” (95). Samtidigt som han föraktar lantlivet. En paradox. Den närmaste beskrivningen av Marx favoritsamhälle är att ”Förhållandena” är sådana att ”var och en kan utbilda sig i den riktning han önskar” (95). Men naturligtvis säger Marx inte något om hur man uppnår dessa ”förhållanden”. ”människor (kan) inte befrias så länge de är ur stånd att erhålla mat och dryck, bostäder och kläder i lämplig kvalitet och kvantitet” (95). Hur man uppnår detta besvarar han inte. Inte heller hur man avgör vad som är ”lämplig” kvalitet. Marx trodde på ett ”kommunistiskt Shangrai-la” men kunde inte förklara varför det skulle uppstå (219). Allt skall bli bra. Hur? Avskaffa privategendomen. Punkt slut. (111)
Alla skall jobba med allt, alla skall måla men det finns ”ingen målare”. Låter trevligt, men det finns ju jobb som upplevs som mindre attraktiva än andra. Dessutom finns arbeten med stora personliga risker, brandmän eller rökdykare. Det skall inte finnas specialister, för ingen kan få mer i lön än någon annan, inte heller får någon ha en specialutbildning som gör dem oersättliga. För då kan de ju tro att de är bättre än andra. Så vad gör man i de två fallen enligt Marx?
”Frågan om vem som skall städa toaletterna och bryta kolen varken ställdes eller besvarades” (96)
Så enkelt var det! Finns det ett problem: låtsas inte om det. Svara inte på frågan. Lyssna inte på kritik. Och så har alla socialister fortsatt i etthundrafemtio år.
MARX UPPFÖRANDE
Marx hade en tendens till dåligt beteende mot andra, bla mot individualanarkisten Max Stirner, som han svarade med ”långrandiga sarkasmer” (94). En tidig socialistisk profet i dåtiden var Weitling ”denne fåfänge utopiske drömmare” (99), vars program var att vi skall bli fria som fåglarna i skyn. Och naturligtvis att ”Förbrytare är produkter av den nuvarande samhällsordningen”. Hans idéer var enligt Wheen ”fnoskiga”.
Enligt Marx var det viktigaste studier. Att förändra världen genom kunskap, och för det krävdes ”behovet av en enda gemensam lära till förmån för de arbetare som saknade tid och möjlighet att studera teori” (102). Weitling menade att ”syftet inte var att bygga nya ekonomiska teorier utan att tillämpa de lämpligaste”. Marx menade att mana arbetarna till kamp samtidigt som han ville ”Erbjuda dem vetenskapliga uppfattningar eller konstruktiva läror”. Weitlings arbete menade Marx bara vara ”kritik och länsstolsanalys på bekvämt avstånd från de lidande” (103) och han tillade att ”okunnigheten har aldrig kunnat hjälpa någon människa!”, ”revolutionärer aldrig kan lyckas utan att ha gjort sin ekonomiska hemläxa” (181)
Utöver den otrevliga tonen ser vi en av dogmerna i socialism: att kunskap om ett fenomen ändrar det. Att man kan lösa problem genom att öka kunskapen om dem. Egentligen säger de att en läckande båt inte behöver sjunka om man bara staplar fakta på hög: vilken båt är det? Gjord av vilket material? Har man lyssnat på sjörapporten? Är den i salt- eller sötvatten? Osv.
”Ingen som kände Marx väl skulle ha blivit förvånad: under hela sitt liv fann han det både nödvändigt och njutbart att fördöma den kommunistiska rörelsens avgudar och falska profeter”.
Marx hade ett dåligt beteende. Det var sekterism, förakt mot andra åsikter och att inte lyssna på andra. Marx fick fråga vem skall putsa skorna under kommunismen (273), ”Ni” svarar han. Det enda han gjorde var att kalla folk för borgare (129). Marx ”var en sadistisk intellektuell översittare” berättar Wheen. (147) Hårda ord. Kanske kom hans inställning av det faktum att Marx inte dög till någon fast anställning (152). Det gjorde att han hade ont om pengar, men det är inte allt. Orsaken till att Marx hade svårt ekonomiskt var att han slösade för att upprätthålla sken av att vara herrefolk. (169) ”Marx ansåg det vara opassande för en man i hans ställning att inte ha en privatsekreterare – liksom semestrar vid kusten, pianolektioner till barnen och alla andra av respektabilitetens tillbehör” (171). Det var viktigare än att ”betala specerihandlaren”. Så Marx satte det i system att ”snylta”, han levde på ”allmosor” hela livet (173,274). Precis som dagens socialister alltså.
MARX VETENSKAPLIGHET
Enligt Wheen förutsatte Marx i sitt storverk Kapitalet, två saker: för det första tre saker
a) periodiska recessioner,
b) ökat beroende av teknologi,
c) världsomspännande oligopolföretag;
För det andra att de fattiga blir fattigare (eller som det heter med traditionellt tungvrickande kommunisttugg ”proletariatets fortskridande pauperisering”)
Dessa förutsägelser har hänt enligt Wheen för Marx talar om samhällets lägsta skikt som är i evig misär och finns till. Enligt Marx är dessa nödvändiga för kapitalistisk produktion och de måste betalas av arbetarklassen. Wheen kopplar detta till relativ men inte absolut lönesänkning, dvs om vinst ökar blir det större skillnad mellan lön och vinst, vilket ger lönesänkning. (276)
Wheen säger att som vetenskap är Marx värdeteori ovetenskaplig, ”inget lackmuspapper eller elektronmikroskop eller dataprogram i världen kan detektera sådana ogripbara storheter som ’alienation’ och ’moralisk degradering’”. ”Kapitalet är egentligen inte en vetenskaplig hypotes, eller ens en ekonomisk avhandling, även om trosivrare” påstår det. (277)
Absurditeter och surrealism i Kapitalet menar Wheen bero på ämnets vansinnigheter, inte på Marx. (282) Det känns verkligen som om Wheen griper halmstrån för att ursäkta sin profet. Att Marx var ute och cyklade visas av hur Wheen tar upp att Marx inte trodde på Malthus teorier om befolkningsökning och tillgång på resurser som viktiga för utvecklingen. Istället trodde han på Tremaux ”knäppare teori (att) evolutionen styrs av geologiska och kemiska förändringar i jorden” (334). Teorin blev aldrig uppmärksammad och är idag bortglömd. Enligt Tremaux är tex ryssar efter västvärlden i utveckling pga landets ytformation, och svarta är degenererade pga ”Afrikas dammiga slätter”.
KONFLIKT MED ANARKISTER
På 1800-talet (och framåt) har anarkister och marxister bråkan om vem som skall ta över ledningen. Marx menade att förtroendevalda skulle komma ur arbetarklassen, men själv var han undantagen (257). Marxisterna vann eftersom anarkister helt enkelt inte har några idéer om någonting. Vilket är precis vad Wheen skriver: Anarkisten Bakunin, som var Marx rival att bli boss i vänsterorganisationerna, verkar inte förespråkat något. (106) Bakunins enda idé var att staten var dålig, han skapade små struntförbund med några dussintal medlemmar på ölstugor. 1876 var Bakunin självutnämnd ledare för den lilla gruppen Socialdemokratisk allians som ville samgå med Internationalen. Det ledde till skratt från Marx som representerade tiotusentals medlemmar. (290)
Men Bakunin var en lika otäck sekterist och manipulatör som Marx, trots att han fått ett annat rykte. Antagligen ryktet som gärna tillfaller den förlorade sidan, ett ”Lost cause”-fall. ”De som framställer Bakunin som en heroisk motståndare till centraliserade maktstrukturer och rigida hierarkier har svårt att förklara hans beteende” (294) Samma gäller hans uppskattning för galningar, mördare och bombkastare. Bakunins vän Netjatev var ”en rubbad rysk anarkoterrorist” som hotade och utpressade för att få pengar till sin mentor och överstepräst Bakunin.
Arbetarnas internationals tidigare kongress i Basel 1869 var den enda av Internationalens kongresser Bakunin var med på (294). Konferensen i London september 1871 tog ställning mot Bakunin. Som vanligt kan inte anarkisterna i minoritet acceptera ett beslut som går dem emot, så de höll en egen konferens med 16 deltagare. De skickade formulär att ”vissa individer” försöker ta över internationalen och de alls inte var splittrare. Senare skickar Bakunin antisemitiska brev där han menar sig vara offer för konspiration av judar och är för folkmord. (311ff)
Bakunin kräver en ny kongress. Det blir Haag 1872. Bakunin protesterar och vill hålla den i Genève. De tre tidigare hade varit i Schweiz. Då han visste att han var chanslös bojkottade Bakunin konferensen. Marx bevisade att Bakunins gode vän och lärjunge Netjatev hotat folk med döden. Bakunin utesluts. Internationalen flyttas till New York. (314). Där tynade den bort och dog. En kul sak om kopplingen mellan flumsnack och materialister som alltid dyker upp i vänsterkretsar är att de amerikanska grenarna togs över av flummare, ”trollkonorna”, ”spiritism, nekromanti, fri kärlek, helnykterhet och ett universellt språk” (310).
VÄRDELÄRAN
Marx värdelära ur Tommy Hanssons Slaveri i vår tid
Definition:
En vara har bruksvärde, bestäms i förhållande till kvalitet och bytesvärde, i förhållande till kvantitet. Endast mänsklig arbetskraft kan ge nytt värde.
Kritik:
1. Olika saker har olika användbarhet för konsumenterna även om det nödvändiga sociala arbetet som lagts ner är lika.
2. Värde bestäms ej enbart genom tillverkning, utan även genom samspel utbud-efterfråga. Det finns inget besjälat oomkullrunkeligt värde i allt.
3. Okänslighet inför konkreta förutsättningar, vad är tex en säck sand i Sahara värd?
4. Mervärdesteorin är okänslig för omständigheter. Tex flygblad i en diktatur kontra demokrati. Arbetets värde kan inte beräknas fram på samma sätt som en varas värde.
5. Produktionsmedlen har viss inflytande på varans värde, nya maskiner som ger kortare arbetstid, högre löner och högre värde på de nya framställda produkterna.
6. Produktionsmedlen kan visst öka företagens vinster. Lönerna står för det fasta kapitalet, investeringar i bättre maskiner blir ett rörligt kapital som ökat vinsterna. Inte alls en fallande profit.
7. Kapitalister vill inte maximera den relativa vinsten utan vinsten i kronor. = M inte M/(K+v)
8. Kapitalister är inte nödvändigtvis intresserade av kvoten ens om de gör en uppskattning av den relativa vinsten. Den beräknas i förhållande till det insatta fasta kapitalet – den relativa vinsten per anställd är ointressant. Inte heller är det smart av företagarna att sänka lönerna. Klasskampen är inte nödvändig.
(jämför med bok om Nordkorea och annat om värdeläran)
Staffan Skott Liken i garderoben
Sida 231 är kommunisternas mot-argument mot upplysning om kampanj omkommunismens brott
- Upplysning om kommunismens brott nedvärderar Förintelsens offer
- Samt spelar nazism i händerna
- Man kan inte ha upplysnings-kampanj om alla folkslag
- Kommunism är en ädel ideologi egentligen
- Att ange antal döda är makabert sifferexercis; uppgift om kommunism folkmord är överdrivet
- Det har alltid varit synd om kommunisterna
- Det blev bättre i världen när kommunismen dök upp, men inte bättre i kommunistiska länder
- Andra riksdagspartier också saker på sitt samvete
- Kristendom, USA, imperialism och kolonialism har också mycket på sitt samvete
Svante Folin
har tagit upp frågan i några artiklar:
* http://www.pugio.se/wp-content/uploads/2018/09/1998-05-16-att-jamfora-ett-illdad-med-ett-annat.pdf
* http://www.pugio.se/wp-content/uploads/2018/11/1999-02-18-mysigt-i-fanglagren.pdf
* http://www.pugio.se/wp-content/uploads/2019/01/2000-01-25-folkmorden-vi-glomt.pdf