Den styckade stjärnans union

styck_framsida

styck_baksida

DEN STYCKADE STJÄRNANS UNION

 

Syndikalismen i Sverige

efter 1976

av

TORBJÖRN HOLMGREN

 

Farisé förlag 2000

Mångfaldigandet av denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätten av den 30 december 1960 härmed TILLÅTET med eller utan medgivande av förlaget.
TILLÅTANDET avser såväl text som illustrationer och gäller alla former av mångfaldigande, genom kopiering, tryckning, duplicering, stencilering, bandinspelning etc.

Kort sagt: Sprid detta material så mycket som möjligt!

– men ange källan!

————————————————————————————————————-

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

INTRODUKTION– SAC:s struktur och definition av syndikalismen

1. VAD ÄR EN SYNDIKALIST

1.1  Syndikalistisk moral

1.1.1 Behov,
1.1.2 Antroposofi,
1.1.3 Kristendom,
1.1.4 Syndikalistisk moral

1.2    Ickesyndikalistisk moral

1.2.1 Rationalitetsekonomism,
1.2.2Rationalitetsekonomism i SAC,
1.2.2.1 Rationalitetsekonomism i SAC,
1.2.2.2 SAC:s ombudsmän,
1.2.2.3 SAC och dess A-kassa

1.3    Slutsatser

 

2. INBÖRDES BRÅK (Lång version)

2.1            Motsättningar inom SAC

2.1.1 Missnöje med ledningen och splittring 1987,
2.1.2 Nittiotal,
2.1.3 Småborgarnas skräck – utökad version
2.1.4 Mer missnöje med ledningen och splittring 1995,
2.1.5 Detta eviga missnöje med ledningen

2.2            Den breda strömningen

2.2.1 SAC:s heretiker,
2.2.2 Anti-idealism,
2.2.3 Flumsnack?
2.2.4 SAC och kommunismen,
2.2.5 Liberalism och sionism

2.3            Internationella relationer

2.3.1 Återstart för den spanska rörelsen,
2.3.2 Splittringen av den internationella syndikalismen,
2.3.3 Motsättningarna ökar,
2.3.4 Ljus i mörkret,
2.3.5 Nya splittringar,
2.3.6 Den kvalfulla slutsatsen

2.4            Varför så mycket motsättningar?

3. Våra myter

4. PESSIMISM OCH FÖRKLARING

4.0.1 Samhällets påverkan,
4.0.2 Medlemsavgifter,
4.0.3 Medlems-kvalité eller medlemskvantitet,
4.0.4 Hopp, trots allt!
4.0.5 Det stora problemet,
4.0.6 Kvinnor i organisationen
4.0.7 Modern terminologi

5. HUR SER ETT SYNDIKALISTISKT  SAMHÄLLE UT?

5.0.1 SAC:s brist på svar,
5.0.2 Konkret verksamhet,
5.0.3 Syndikalismens utopi

6. STOPPA BRON, OCH ALLT ANNAT OCKSÅ!

6.0.1 Antiteknologi,
6.0.2 Stoppa TV:n!,
6.0.3 Undantagen som bekräftar regeln,
6.0.4 Varför allt detta teknologihat?

7. Syndikalistiskt rättsmedvetande

7.0.1 Anarkismen i SAC,
7.0.2 SAC och kriminalitet

7.1            Direkt aktion (våldsangrepp på samhället)

7.1.1 Tankar om direkt aktion

7.2            Änglarnas barn

7.2.1 Arbetarens syn på saken,
7.2.2 SAC-Kontakt,
7.2.3 SAC och alkoholen,
7.2.4 Syndikalisten,
7.2.5 Arbetaren 1995-96,
7.2.6 Den laglydiga syndikalisten,
7.2.7 De rättfärdiga

7.3     Sammanfattning

7.3.1 Sparka uppåt, inte nedåt!
7.3.2 Varifrån kommer syndikalismens syn på rätt och fel?
7.3.3 Slutsatser

 8. YTTRE KRITIK

8.0.1 Byggnadsarbetarförbundet,
8.0.2 Livsmedelsarbetarförbundet,
8.0.3 Det rödsvarta spöknippet

9. ”Den fascistiska syndikalismen”

9.0.1 Direkt aktion

9.0.2 Korporativism,
9.0.3 Utomparlamentarism,
9.0.4 Georges Sorel,
9.0.5 Rekrytering,
9.0.6 Fascister är vi allihopa!

10. SYNDIKALISMENS MARKION, Jaques Wallner

11. SAMMANFATTNING

KÄLLFÖRTECKNING
LISTA ÖVER ORGANISATIONER
PERSONREGISTER
SAC:s MEDLEMSUTVECKLING
TABELLERNA I GRAFISK FORM
BILAGOR TILL TABELLERNA

12. RÄTTELSER UR DEN STYCKADE STJÄRNANS UNION

 *

INLEDNING

Först och främst: Verkar boken för lång? Är den jobbig? Det finns två alternativ:

Hoppa till kapitlet “Syndikalismens Markion“. Där finns allt du behöver veta för att få en total förståelse av syndikalismen. Alla argument, värderingar, mentaliteten, tankesättet, allt som du vill veta. Håll till godo!

Eller bara läs om Internationell syndikalism  – Du kommer inte tro dina ögon! Och du kommer garanterat aldrig gå med i syndikalistisk organisation.

För er övriga fortsätter nu boken:

Den svenska syndikaliströrelsen, Sveriges arbetares centralorganisation, SAC, är en av de få kvarvarande syndikalistiska organisationerna i världen. Den är betydelselös i Sveriges politiska liv liksom de andra vänsterextrema socialistiska rörelserna, Rättvisepartiet Socialisterna, Socialistiska partiet, Offensiv, AFA, Revolutionära fronten, KPML(r), m.fl., men det finns två skillnader:

För det första hade SAC länge många fler medlemmar än de övriga sekterna; för det andra har syndikaliströrelsen skapat en bild av sig själv som annorlunda, trevligare, än de övriga.

Genom en underlig desinformation har syndikalisterna lyckats få förvånansvärt många människor att tro att SAC är bättre och trevligare än kommunistpartierna. Många “tror att syndikalismen är någon sorts ’snällare’ socialism“. Denna uppfattning delades av både kulturpersonligheter och politiker som Per Ahlmark, en av Sveriges främsta förkämpar för demokratin. Ahlmark sade på 70-talet:

Vad gäller syndikalismen som frihetsideologi har jag starka sympatier för den. Den påminner på många sätt om liberalismen vad gäller synen på den enskilda människans frihet

I ärlighetens namn låg det faktiskt något i denna syn på 50-. 60- och 70-talen. När begreppet “vänster“ var synonymt med hårdföra mao-guevaraistiska sekter och Rebellrörelser som skrek efter revolution, kunde självaste general-sekreteraren för SAC säga “I min socialism… (finns) ingen plats för hätska klasskampsparoller“. En nästan enig SAC-kongress hade tidigare beslutat att det gick alldeles utmärkt att vara medlem både i SAC och Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF, samtidigt! Samme högste boss för SAC frågade varför just arbetarklassen av någon ofattbar ”försyn” var de enda som kunde skapa socialism?

Frågan är ungefär lika vrickad som om påven av Rom frågar varför man måste följa just den där Jesus från Nasaret för att komma till gud?

Som denna bok skall visa är denna tid sedan länge förbi. SAC har förändrats. Beteendet, ja även språkbruket har blivit råare; det har skett en brutalisering.

Orsaken till att jag första gången hörde talas om SAC var när en fackligt aktiv äldre kvinnlig bekant berättade om överdådet och lyxen hos de socialdemokratiska facken. Medlemmarnas pengar slösades bort på gargantuiska lyxmåltider med dryckjom till. Den här sortens kritik är knappast ovanligt. Inte heller det faktum att många fack är knutna till Socialdemokraterna. Ett parti jag inte har nån större sympati för.

SAC presenterades som ett partipolitiskt ”obundet” fackföreningsalternativ, där det inte fanns nåt skikt med bossar som levde gott på medlemmarnas avgifter. Tyvärr gick jag med utan att kontrollera saken närmare. Istället för en alternativ fackförening, var SAC var en grupp där det rådde total konformitet i alla åsikter och en öppen uppskattning för kriminalitet och asocialitet.

Hela syftet verkade vara att snylta på sossefackens avtal. Samt att mygla till sig alla statliga och andra bidrag som fanns. Hela mentaliteten verkade vara att man skall utnyttja allt och alla så mycket som möjligt, för att själv slippa anstränga sig! Motivet? Tja, man har ”rätt”. Mer än så behövde det inte försvaras. Föga förvånande var de positiva till allsköns löst folk som tjuvar, rånare, knarklangare och andra samhällsparasiter, vilka också gjort det till en livsstil att leva på andra.

Trots namnet var alltså inte SAC en förening för ”arbetare” utan för de som vill ha pengar utan att arbeta. Efter bara något år protesterade jag mot att folk inom rörelsen gick berusade och beväpnade i demonstrationer, och mot det gräsliga parasiterandet och snyltandet.

Inte särskilt överraskande blev jag utesluten direkt. Glädjande nog kan jag säga till mig själv, att jag, till skillnad från många andra som har lämnat rörelser som de har insett vara fel, men i likhet med den envise domaren i boken Det blåser på månen, kan skryta med att byta underkläder och strumpor, det gör jag varje dag, men min åsikt har jag aldrig bytt! Jag tyckte likadant när jag gick med i SAC, som när jag lämnade den, som jag gör idag.

Hade jag då vetat vad jag vet om SAC i dag hade jag förstås aldrig gått med, och det är därför jag skrivit denna bok. Jag vill hindra andra människor med bristande livserfarenhet från att råka lika illa ut som jag.

Övertygade syndikalister kommer att hävda att mitt motiv är att “hämnas“ och vägra lyssna. Precis som om argument slutade gälla efter att den som skall bemöta argumentet, hittat på sitt eget motiv till varför en fråga ställts?

Jag känner en stark samhörighet med de sektoffer som kommit ur sina sekter, om det nu är Jehovas Vittnen eller Scientologi-”kyrkan”, en rörelse vars beteende SAC uppvisar starka likheter med.

Vid mer än ett tillfälle har jag utsatts för hotelser och trakasserier av syndikalister. Och ledande syndikalister har startat rykteskampanjer för att svärta ner mig.

En väldigt bra indikation på att det jag säger är sant är att de som var med på den tiden är själva sedan länge uteslutna eller har lämnat SAC. Flera av dem var just dessa som förföljt mig. Mängder med trotjänare som lagt ner sina liv med decennier av trofast, hårt arbete har uteslutits och jagats bort i våg efter våg av uteslutning – se kapitlet om Inbördes bråk. Du kommer inte tro dina ögon!

Det jag vill uppnå är, att ingen, som har läst denna bok tvivlar på vad SAC är. Om någon sedan fortsätter tvivla ger jag upp, för då tror jag inte att den personen är tillgänglig för förnuftsskäl.

Bokens första uppdrag är att beskriva syndikalismen, det andra är att besvara frågan varför SAC sakta men säkert åderlåts. Liksom de gamla 68-sekterna kan de överleva med några hundra medlemmar i decennier, ända till slutet övertygade om sin egen förträfflighet. Tydligen fanns det en protestantsekt i England som skapades på 1600-talet. Den siste medlemmen sägs ha dött 1976.

SAC är idag (2024) färre än 2300 betalande medlemmar och 20 lokalavdelningar, ca en tredjedel är arbetslösa; uppemot tusen är illegala invandrare. SAC har avskedat alla sina anställda för att spara pengar. De har lagt ner all verksamhet som inte är direkt relaterad till facklig aktivitet. I medlemstidningen ställs frågan allt oftare om centralorganisationen kommer att kunna upprätthållas.

Som en jämförelse startade Sverigedemokraterna i slutet av 1980-talet av ett tiotal personer. De fick 1118 röster. Då hade SAC ca 12 000 medlemmar. Tjugofem år senare, 2014, hade Sverigedemokraterna exakt 15 871 medlemmar. SAC var då nere i kanske 4-5000. Tio år senare 2024 har SD omkring 36 000. Vad SAC har, har jag just berättat.

Trots nedgången saknas inte satsningar: 1976 antog SAC en ny principförklaring som fick de ortodoxa syndikalisterna att jubla:

Tack vare principförklaringen 1976 är SAC revolutionärt syndikalistisk igen och kan se framtiden an med tillförsikt

Verkligheten har inte böjt sig för deras bedömning. Lika lite som när de 1926 förutspådde att krigen numera är avskaffade och att försvaret skulle skrotas.

Det verkar inte finnas någon som skrivit om syndikalismens historia efter 1950-talet. Denna bok är alltså unik. Min utgångshypotes är att anledningen till syndikalismens spikraka nedgång efter sextiotalets slut finns inuti deras rörelse, inte utanför.

Man kan med säkerhet säga att syndikalisterna inte kommer att hålla med om denna hypotes. Eftersom de är socialister, dvs de tror att verkligheten är en social konstruktion, tror de att allt som sker är en del av ett samhälleligt ekonomiskt-socialt mönster, en struktur, och allt som sker är en nödvändig konsekvens av denna struktur.

Så allt som händer har alltid en förklaring. Det spelar egentligen ingen roll vad som händer. Allt kan förklaras med att hänvisa till strukturen.

Denna bok utgår från att det är i summan av alla organisationsinstansers och enskildas yttranden man kan nå en total uppfattning om hur en syndikalist tänker, känner och upplever tillvaron. Därför riktar den in sig på SAC:s medlemstidning mellan 1976-1996.

– även om den har kompletterats och uppdaterats löpande hela vägen till idag, 2023.

Det är inte i protokoll eller principförklaringar som en rörelses sanna natur kommer fram. Där finns ingenting som visar hur idealen stämmer överens med verkligheten.

Mycket riktigt kommer denna bok att påvisa en markant skillnad mellan vad syndikaliströrelsen säger och vad den gör. Istället för ett teoretiskt perspektiv koncentrerar sig denna bok på den praktiska sidan av syndikalismen. Innehållet i en medlemstidning är inte enbart en avspegling av händelserna, utan också en bidragande orsak till utvecklingen.

Detta arbetssätt ger inga svar på  frågor om hur många procent av syndikalisterna som är anställda inom den ena eller andra sektorn. Boken vill få svar på frågor som: Varför finns det inga syndikalister med vita kavajer? Varför har en socialist aldrig fyrkantiga glasögon? Glasögon skall vara små och runda, aldrig något annat.

Som den franske författaren Houellebecq skriver är likriktningen i avvikande subgrupper, hippies, flummare, bågåkare, punkare, vad du vill, oändligt mycket mer konform och intolerant mot avvikare än någonsin det sk ”borgerliga” förtryckande samhället runtomkring.

 – Vad är det som skapar denna konformitet hos vänstermänniskor?

Den gäller både det inre och yttre, den gäller åsikter, attityder, värderingar, handlingar, t.o.m. kläder, frisyrer och hygien. Men vilka handlingar och värderingar anses av alla syndikalister vara rätt? Finns det alls någonting som alla är överens om, eller är alla dogmer öppna för ifrågasättande? Kan de i så fall tolkas hur som helst? Det är detta denna bok skall ge svar på.

Till grund för denna bok ligger ett gigantiskt material som omfattar tidsperioden 1920 fram till n. Flera olika syndikalistiska tidningar, mängder med litteratur och tidigare forskning. Det rör sig om tiotusentals sidor material. För att skriva denna hemsida har krävts över  tjugo års arbete. Denna hemsida är DET mest omfattande arbete som gjorts om syndikalism på svenska. Jag har givit den slutgiltiga beskrivningen av syndikalismen. Har du läst det jag skrivit om syndikalism, då vet du allt som finns att veta om syndikalism.

När en tidning innehåller en utsaga om vad en syndikalist tycker, när exakt samma utsaga återkommer från alla delar av en organisation, och när den upprepas om och om igen i tjugo års tid, så drar jag faktiskt en slutsats av det. Och jag tror att läsaren kommer att hålla med mig om min rätt att göra det.

Under tjugofem är, i flera föredrag, artiklar och i en tidigare bok har jag beskrivit den nutida syndikaliströrelsen. Med några smärre detaljfrågor (ett felaktigt förnamn och nåt sidnummer som inte stämde) har syndikalister under den tiden inte en enda gång svarat “Den där uppgiften är fel, det stämmer inte!“. Hela sanningen kommer fram i åklagarens anklagelse plus advokatens brist på försvar.

 

———————————————————————————————————————————–

INTRODUKTION

SAC:s struktur och definition av syndikalismen

SAC:s högsta beslutande organ är kongressen, som står över medlems-omröstningar. Arbetet utförs av centralkommittén och mellan CK:s möten arbetsutskottet. SAC:s industriella struktur består av federationer och syndikat som är uppbyggda av sektioner. Territoriellt består SAC av distrikt och lokala samorganisationer (lokalavdelningar). Distrikten har ingen funktion utom att välja om sig själva.

Det är – i princip – i lokalavdelningarna den enda verksamheten inom SAC finns. Utöver dessa består den syndikalistiska rörelsen av: tidningen Arbetaren; förlaget Federativs; kommittéer; funktionärer och anställda (ombudsmän, kassör m.fl.); SAAK (A-kassan) (Dessa kommer att i tabellerna kallas ”Övrigt”). Slutligen finns den enskilde individen.

Forskaren Reidar Larsson har i boken Politiska ideologier i vår tid beskrivit i sju faktorer vad en ideologi består av. Dessa faktorer kan kopplas till SAC:s principförklaring (PF. Från 1995. Det finns nyare men principerna är samma):

1. Grundvärderingar
a, Historiematerialism (PF 1)
b, Gemensamt ägande av produktionsmedlen som förvaltas av de arbetande (PF 1).
c, Den viktigaste motsättningen är klasskampen vilken endast lönearbetarna kan avskaffa (PF 2).
d, Etisk upprördhet över avigsidor med kapitalismens drift efter vinster och tillväxt (PF 3).

2. Människosyn
Människans påverkan av det omgivande samhällets strukturer (PF 1,6);
mänskligheten är uppdelad i klasser, tillhörighet bestäms av huruvida man äger produktionsmedel. (PF 2).

3. Viktigaste enhet i samhället
Fackföreningarna (PF 10).

4. Metoder för samhällsförändring
Direkt aktion”, lagligt/olagligt agerande av självständiga grupper istället för tillsatta funktionärer (PF 12). Parlamentarismen är inte “verklig” demokrati (PF 4).

5. Politisk styrelseform
se punkt 6.

6. Ekonomisk organisation
SAC skall ersätta den nuvarande förvaltningsstrukturen. (PF 7).
Alla som berörs av ett beslut får delta i det.
Ingen får agera mot gemensamma beslut. (PF 5).

7. Utopin
Samhället skall kännetecknas av:
internationalism (PF 8);
full sysselsättning (PF 9);
decentralisering (PF 12)

Innan boken inleds är det lämpligt med en definition av ordet socialism. Enligt Tommy Hanssons bok Slaveri i vår tid

föreskriver (socialism) människans förändring genom omskapandet av den sociala miljön“, en “yttre omdaning av samhällsförhållandena anses vara avgörande för etablerandet av rättvisa, jämlikhet och lycka

Vilken klarhet ger inte denna definition! Helt plötsligt blir det självklart att syndikalismens 30-talsvision knappast går att skilja från nazismens då syndikalismens vision var

patriarkal och homofobisk och dessutom spetsad med rashygieniska idéer om hur man kan och bör förädla mänskligheten

Alla utsagor från eller inom SAC kan återföras till Hanssons definition. Den socialism som inte vill genomföra reformer med en stark statsmakt kallar syndikalister ”frihetlig socialism”. I denna bok används istället ordet ”lokalsocialism”.

Kapitel 1: Vad är en syndikalist?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

argument mot vänsterextremism