SOLUPPGÅNGENS LAND – TIDNINGEN ARBETAREN OCH SIONISMEN

Denna sida innehåller FORMALIA, metodologin och käll- och litteraturförteckning, för framställningen Soluppgångens land – tidningen Arbetaren och sionismen.

Formalia krävs för att göra anspråk på att vara en vetenskaplig framställning, vilket jag gör, samtidigt som det inte berör varje läsare. Bara de som har intresse av att sätta sig in i källorna samt kontrollera att jag har återgivit materialet korrekt. Vilket jag gjort.

Finns det några oklarheter eller källor som saknas, tveka inte att kontakta författaren via denna hemsida: info@pilum.nu

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning

1. Bakgrund

2. Syfte och mål

3. Frågeställning

4. Metod och material

5. Forskningsläge

1. INLEDNING

1. Bakgrund

Tidsignal är en svensk, socialistisk tidskrift inom områdena politik, kultur och samhällsdebatt[1]. 2005 hade den ett temanummer kallat ”Antisemitism och sionism från vänster”; i den stod följande

”Syndikalisterna och deras tidning Arbetaren var tidtals närmast kampanjorgan för Israelsolidaritet”[2].

I den nämnda tidningen Arbetaren hade Syndikalistiska ungdomsförbundet i Stockholm, som även talade för hela ungdomsförbundet, ett par år tidigare, en annan uppfattning om begreppet ”Israelsolidaritet” än vad som ”tidtals” var rådande.[3]

SUF-Stockholm förklarar att sionism är rasism och nationalism vilket inte är kompatibelt med deras värderingar; den är en ”motbjudande” lära; den är antisocialism, en konkurrent och ”klassförräderi”. Sionism visar sin ”djupt rasistiska och odemokratiska karaktär” och står för ”Kolonialism. Etnisk rensning”, fördrivning, ockupation, massakrer och ”den israeliska arméns orgie i mördande”[4]. Ett längre utdrag ur texten i Arbetaren:

De judiska socialisterna och anarkisterna hade dock en konkurrent – sionismen. Sionismen utvecklades av den judiska borgarklassen och var dess motsvarighet till den icke-judiska borgarklassens nyväckta nationalism och rasism. sionisterna menade att judarna var ett folk som inte fick splittras av klasskamp och som fysiskt måste utvandra från Europa, och lägga under sig utomeuropeiskt territorium. Man strävade aldrig efter att bli en massrörelse utan försökte få någon av Europas kolonialmakter att anamma projektet och skära till dem en bit av deras kolonier där det ännu inte bodde några vita. sionisterna såg socialisterna som det största hotet mot sina planer och de förblev huvudmotståndare i ”judefrågan”. Ett av argumenten som sionisterna använde för att övertyga de europeiska statsöverhuvudena att anamma projektet, var just att det skulle befria Europa från de revolutionära socialisterna och det potentiellt revolutionära judiska proletariatet. Sionism var alltså lika med klassförräderi i början av det förra seklet.

Sionism är oförenligt med syndikalism

Sedan dess har sionismens illdåd blivit allt värre. Kolonialism. Etnisk rensning. Fördrivningen av ett helt folk 1948. Den vidriga ockupationen av resten av Palestina 1967, som än i dag fortgår i sällskap av nya massakrer som senast i flyktinglägret i Jenin.
Att sionism i dag inte bara innebär klassförräderi utan även den grövsta formen av rasism visas tydligt i Torbjörn Karfunkels angrepp på SUF i Arbetaren nr 18/02. Torbjörn Karfunkel kallar sig ”sionist och medlem i Göteborgs LS” men inte en enda av de åsikter han ger uttryck för kan kombineras med syndikalismen.

Torbjörn Karfunkel menar att ta ställning mot Israel ”inte är mer motiverat än att heja på Gais”. Trots den israeliska arméns orgie i mördande under det senaste ett och ett halvt året skall man alltså inte kritisera Israel. Trots minst 2 000 döda 20 000 skadade, och ofattbar ödeläggelse av hus, mark och infrastruktur skall man alltså inte kritisera Israel. Men Torbjörn Karfunkel går ännu längre. Han menar att just han däremot, har rätt att solidarisera sig med Israel, eftersom ”Jag är jude och jag stöttar judarna för att det är mitt folk”. En sådant resonemang är inte på något sätt förenligt med syndikalismen. Hur skulle man ha bemött en tyskättad syndikalist på 1940-talet som sade sig ta Tysklands sida gentemot norrmännen eftersom han var tysk, eller en vithyad syndikalist stödja apartheid i Sydafrika med motiveringen att han var vit?

Rasismen blir bara grövre när han skriver att de som anser fördrivningen av palestinier från sina hem som förkastligt även borde förkasta de fattiga bönder som bedriver svedjebruk för sin överlevnad. Att mörda och fördriva palestinier jämförs med att röja en regnskog! Byt ut palestinier mot judar i liknelsen och det skulle inte råda en tvekan om att det är en nazist som talar – och han finns i våra egna led!

Konfrontera antisemiterna
Torbjörn Karfunkel urskuldar sionismens övergrepp med den gamla vanliga lögnen om att det ”inte fanns någon annan utväg”. För socialisterna och anarkisterna var, och är, det dock självklart att vägen till krossandet av antisemitismen går via konfrontation med dess förespråkare. När Hitler grep makten i Tyskland manade de socialistiska judarna och icke-judarna till kamp till sista blodsdroppen mot nazismen. sionisterna däremot började förhandla med den nya regimen om överförandet av judisk egendom från Tyskland till judiska kolonier i Palestina.

Den självklara rätt att återvända till sitt land som tillkommer de 4,5 miljoner palestinska flyktingarna motsätter sig Torbjörn Karfunkel. ”Personligen kan jag inte acceptera ett sådant krav”. Med sionismens logik har han, en jude bosatt i Sverige, rätt att besluta huruvida palestinierna har rätt att återvända eller ej. ”Det här är en judisk stat”. Om en kristen syndikalist resonerade likadant och ansåg att Sverige är ett kristet land och vi därför inte kan släppa in judar – skulle denne person vara välkommen i SAC?

Torbjörn Karfunkel placerar sig i Sharon-högerns läger när han ”tror att det är ett stort misstag att lämna Golanhöjderna” med motiveringen att det är ”strategiskt viktigt” och ”där finns vatten”. Med rasismens logik bryr han sig bara om Israels intressen, ”mitt folk”. Det blinda stödet har inga gränser.

Vad gör en rasist i SAC?
Lika vansinnigt är hans motvilja mot att dela ”huvudstaden” Jerusalem. Men Jerusalem är inte Israels huvudstad. Det är därför den svenska ambasaden ligger i Tel-Aviv. Inte ens USA har erkänt Jerusalem som Israels huvudstad i och med att det är en ockuperad sådan.

För Torbjörn Karfunkel spelar det ingen roll vilka illdåd Israel begår. Enligt honom har Israel har rätt att fortsätta sin blodiga ockupation av Palestina eftersom dess främsta uppgift är att skapa ett säkert land för judar från ”Argentina och Frankrike” att bosätta sig i. Rasism kallas det.

Då som nu står striden mellan oss socialister som menar att om det finns antisemitism i Frankrike så skall man bekämpa den, och sionister som menar att judarna istället skall utvandra till Israel, där dess regering massakrerar palestinier för att ”skapa ett tryggt land för judar”. I dag är sionismen inte bara klassförräderi, den innebär mer än någonsin ren rasism. Vi frågar oss därför vad en rasist har att göra i en socialistisk organisation.
SUF-Stockholm.[5]

Det finns mer kritik av Israel i Arbetaren och hos syndikaliströrelsen[6], men exemplet ovan visar att någonting har förändrats.

Armas Sastamoinen hette Arbetarens ansvarige utgivare mellan 1941–1949. Han dömdes till böter pga artiklar som avslöjade nazistiska nätverk i Sverige under andra världskriget. Han dömdes till fängelse mot slutet av fyrtiotalet pga artiklar som avslöjade rättsröteskandaler. Han blev 1960 redaktör för vad som senare blev SAC:s medlemstidning. En post han behöll ända till 1979.[7] Utan tvekan en av de mest betydelsefulla personerna i SAC:s press-historia.

Under Sastamoinens tid gav SAC ut boken En stat är född (1948), som hävdar att tanken på att ställa sig ”neutral” mellan Israel och de attackerande arabländerna var lika orimligt som att vara neutral mellan Finland och Sovjet under Vinterkriget. Under hela sin karriär förklarade Sastamoinen (utdrag ur SAC:s medlemstidning) att

“Sionismen är det israeliska folkets befrielsekamp“[8]

samt att

”Antisionismen är gammal sill i ny kapprock, d v s antisemitism”[9]

Enligt Syndikalistiska ungdomsförbundet efter 2002 skulle denne man vara en ”rasist” som inte passar bland syndikalister.

Från att enligt Tidssignal ha varit den kanske mest högljudda, pro-sionistiska, Israelvänliga tidningen i Sverige, har Arbetaren, och SUF, gått till att vara antisionistisk.

Vad är det som har hänt? Vad har orsakat denna förändring? Hur presenteras Israelsolidaritet i Arbetaren sedan Israel bildades 1948 och framåt? Min avsikt och motiv är att ta reda på detta.

Denna redogörelse framlägger samtliga artiklar i Arbetaren från 14 maj 1947 (ett år före 14 maj 1948 då Israel bildades), fram till XXX

Denna uppsats kommer inte lägga fokus på begrepp som sionism, antisionism och antisemitism, utöver vad som behövs klargöras de betyder för de olika aktörerna. Istället kommer den att kategorisera artiklarna i tidningen Arbetaren och jämföra förändring över tid via att räkna upp antalet positiva, negativa och neutrala artiklar. Hur uppfattades nationen Israel och vilka argument förs fram för eller mot i artiklar/recensioner som publicerats i Arbetaren under tidsperioden? Utan tvekan finns ett historiskt perspektiv på en så lång period. Genom att undersöka och jämföra hur tidningen Arbetarens artiklar och böcker som handlar om sionism tas emot idag, kontra hur de togs emot vid slutet av fyrtiotalet och samtidigt följa utvecklingen hur de beskrivs i svensk media får man perspektiv på samhällsförändring i Sverige.

2. Syfte och mål

Mitt syfte med denna skrift är att göra en samtidshistorisk medieanalys för att klargöra hur synen på Israel beskrevs i en utvald del av svensk media, tidningen Arbetaren, från maj 1947, till XXX. Det gör jag genom att undersöka de artiklar i tidningen Arbetaren som behandlar ämnet[10]. För att avgränsa den ”värdefulla informationskälla”[11], som utgörs av press-material, väljer jag ut tidningen Arbetaren under tidsperioden från slutet av 1940-talet, då staten Israel grundades, till XXX. Arbetarens artiklar tillsammans med aktuella böcker om utvecklingen av sionism, antisionism och antisemitism idag (2020)[12], utgör tillsammans de ”arbeten som är relevanta att ta med i forskningsläget”[13].

3. Frågeställningar

Då undersökningen berör antal artiklar i media använder jag en kvantitativ metodik.[14] Det handlar om att mäta antalet artiklar i ämnet. Sedan följer den kvalitativa analysen, en genomgång av deras innehåll. Medieforskaren Kent Asp använder sig enligt Sveriges kanske mest kände expert på medieforskning, professor Jesper Strömbäck[15], av följande metodik när han studerar hur aktörer (företrädesvis politiska partier) beskrivs i media:

”I sina studier använder sig Asp av ett så kallat aktörsbehandlingsindex för att undersöka bevakningen av de politiska partierna och regeringsalternativen. Indexet bygger… ”på fyra komponenter: (1) antal gånger aktören förekommer som agerande aktör, (2) antal gånger aktören får beröm, (3) antal gånger aktören får kritik och (4) antalet gånger aktören omtalas utan att någon värdering görs.”[16]

Detta index går att tillämpa på hur Israel behandlats i tidningen Arbetaren (dvs i denna uppsats fall, de media som ingår i det utvalda källmaterialet). I denna uppsats blir komponenterna:

Antalet gånger Arbetaren skriver om Israel
Antalet gånger Arbetaren beskriver Israel positivt
Antalet gånger Arbetaren beskriver Israel negativt
Antalet gånger Arbetaren beskriver Israel utan värdering

Frågeställningen blir:

Hur förhåller sig antalet artiklar som berör sionism i Arbetaren under perioden 1947- …. med avseende på de fyra olika punkterna i ett aktörsbehandlingsindex: antal, positiva, negativa, neutrala?
Om det finns en förändring enligt fråga ett, varför har den skett?

AVGRÄNSNING

Huvudkällan är tidningen Arbetaren, inte en jämförelse mellan ”befintlig dagspress och relevant tidningspress”[17]
Det förekommer inte ortodox judisk kritik mot Israel. Den religiösa kritiken är väsensskild från politisk (i det här fallet) vänsterns kritik[18], varför den är onödig.
Med några undantag avgränsar jag från nazistiska, högerextrema och konspiratoriska publikationer[19]

4. Metod och material

Metoden är pressanalys. Materialet består av den syndikalistiska nyhetstidningen Arbetaren[20]. Syndikalism är en vänster-revolutionär ideologi. Deras tidning Arbetaren har funnits sedan 1922. Israel sedan 1948. Mitt undersökningsmaterial börjar ett år före staten Israels grundande, alltså 14 maj 1947. Orsaken är att nyhetsrapporteringen under dessa år i frågan om Mellanöstern var likartat (vilket visas av artiklarna 1947), och att det är onödigt att börja tidigare då ämnesvalet rör eventuellt stöd till staten Israel.

Eftersom tidningens studerade tidsperiod är så lång, har den haft olika agendor vid olika tillfällen. Det försäkrar att undersökningen inte inskränks till en diskussion ”enbart av författare som delar ens egna teoretiska perspektiv, som tillhör den egna forskargenerationen eller den egna forskarmiljön”[21]. Denna redogörelse går inte ut på att jämföra olika tidningar för att se deras syn på ämnesområdet. Istället handlar det om att fokusera på en tidning och se dess eventuella förändring över tid.

Tidningen som skall studeras har ett vänsterperspektiv. Om det finns en förändring i dess syn på samma fenomen, hur kan det då komma sig? Hur kan en tidning som har en agenda ha en uppfattning om ett fenomen, för att vid ett senare tillfälle ha ett diametralt motsatt perspektiv?

Antalet artiklar är viktigt, men utan att veta argumenten från båda sidor samt svar på de olika resonemangen får man inte mer än staplar med siffror med begränsad användning. Där krävs en kvalitativ metod och tolkning av resultaten. De två metoderna kompletterar varandra, då ”Det kvalitativa perspektivet är inte synonymt med den kvalitativa metoden”[22] eftersom ”En rent kvantitativ studie av dessa frågeställningar har sina begränsningar”[23].

I denna undersökning studeras källan (eller källorna); inte historia genom källorna. Källmaterialet skulle kunna betraktas som tendensiöst om syftet med denna studie skulle vara att studera Mellanösternkonflikten och vad som faktiskt hände där genom källan: så är inte fallet, eftersom objekten till denna studie är tidningen Arbetarens uppfattning om Israel.

Att tidningen är tendensiös är relevant för denna undersökning, eftersom det är just tendensen studien vill komma åt: om syftet hade varit att studera Mellanösternkonflikten genom tidningarna hade källmaterialet däremot kunna betraktats som tendensiöst.

Metoden kan även kallas innehållsanalys[24], vilket definieras som

”en kvantitativ metod som genom att räkna frekvensen med ord, uttryck eller omdömen kan beskriva deras förekomst (frekvens) i ett textmaterial. Därmed blir det även möjligt att uttala sig om likheter eller skillnader (differens) mellan olika ståndpunkter eller textmassor och hur de skiftat över tid (förändring).”

Eftersom metoden tillåter kvantifiering av varje enskild observation blir det möjligt att samla ett stort antal observationer; innehållsanalys är en lämplig metod när man vill beskriva ett större material. Liksom andra kvantitativa metoder

”lär oss innehållsanalysen ”lite om mycket”. Den kvalitativa, texttolkande, analysen har en motsatt logik. Dess styrka är snarare att kunna förmedla mycket information om ett litet antal observationer (”mycket om lite”). Givetvis innebär det också att den kvalitativa analysen är att föredra om materialet är litet i omfång.”

Denna undersökning studerar en stor mängd material ur den valda tidningen under en lång tid. Av denna anledning var valet av en kvantitativ metod naturligt för genomförandet av denna studie. En innehållsanalys kan dock inte begränsa sig till rena kvantitativa analyser eftersom den behöver ”en analysapparat som operationaliserar de uttryck som skall undersökas”.

Ord som ”sionism” används i de flesta källorna, men ordet kan ha olika innebörd beroende på i vilken politisk kontext det används. Därför kan det vara lämpligt att urskilja i förväg hur ett begrepp ska användas för att sen kunna klassificera det som tillhörande en eller en annan politisk ideologi eller kontext: Innehållsanalys kräver med andra ord ”ett stort mått av kvalitativ analys av ordens betydelser och värdeladdningar.”

I min undersökning är det åsikterna som ska räknas ut med innehållsanalysmetoden. Metoden innebär att det blir möjligt att räkna ut och kvantifiera alla åsikter om olika grupper: på så sätt blir det möjligt att fastställa vilken aktör eller vilket tema en tidning haft mest åsikter om under ett visst år, eller om intresset en tidning har visat för ett visst tema skiftar över tid.

Metoden innehållsanalys finns i flera former: Den traditionella formen syftar att få fram bara det manifesta i en text. Att fokusera på det manifesta skulle innebära för just denna undersökning att man bara räknar ut de explicita åsikterna. Risken är att man utelämnar mycket i materialet som kan vara av relevans: i en text finns inte bara manifesta åsikter utan det finns också åsikter som uttrycks genom synonymer, adjektiv, paralleller, ironi.

Därför har jag valt att använda en innehållsanalys med kvalitativa inslag, som innebär att jag inte bara räknar in de manifesta åsikterna utan också de åsikter som uttrycks genom ironi, metaforer, paralleller, värdeladdade ord och adjektiv. Att räkna in dessa implicita åsikter utgör den kvalitativa delen av min analys.

Som alla andra forskningstekniker har metoden innehållsanalys sina begränsningar[25]. En innehållsanalys ”kan bara vara så bra som de dokument är som den bygger på”; med detta menas att när man vill använda denna metod är det viktigt att bedöma de dokument som studeras utifrån autenticitet, trovärdighet och representativitet; man kan ifrågasätta att det finns en gemensam tolkningsgrund för de personer som producerat de dokument som analyseras och för dem som kodar materialet”. De som producerat dokumenten och de som tolkar och kodar materialet ”måste bygga på de vardagskunskap de har som medlemmar av en viss kultur för att kunna koda allt det material de möter”. Tolkningsproblem kan nämligen uppstå när man kodar och tolkar material som producerats i en annan kultur med andra värderingar. Så har inte varit fallet i denna undersökning.

Relevansen och motiveringen för att göra en undersökning i detta ämne är att media har stor makt i ett samhälle[26]. Det sätt media presenterar ett material, i detta fall en ny nation, via artiklar, recensioner och insändare formar hur den mottas i samhället. Det är ”inte självklart vilket mått som ska bestämma en händelses relevans. I många fall beror det på läsarens eller lyssnarens subjektiva bedömning”[27], man utgår därför från vad som kallas nyhetsvärdesprinciperna[28]

Handbok i journalistforskning av Jesper Strömbäck från 2015 tar upp frågor om vad man bör tänka på vid studier av nyheter. Ett ideal för journalister är objektiv nyhetsrapportering[29]. Det finns flera ”försök att systematiserat klargöra relationerna mellan olika normativa begrepp och hur de härleds”[30]. Statsvetaren Jörgen Westerståhl har skapat en modell ”för att bedöma nyheternas objektivitet. I mediernas normativa uppdrag delas objektiviteten in i två delkrav; saklighet och opartiskhet”[31], vilka i sin tur har två respektive beståndsdelar.

objektivitet
saklighet	opartiskhet
sanning	relevans	balans	neutral presentation

Modellen är användbar att ha i åtanke när man bedömer artiklar och deras nyhetsvärde. I relation till denna modell finns en annan användbar tankemodell för att bedöma media. Det finns tre frågor som berör media och som man bör tänka på i en medieanalys[32]:

Brist på balans i sympatier för olika samhällsyttringar (företrädesvis politiska partier) inom media.

Vilka aktörer som kommer till tals:
- Politiker,
- Myndigheter,
- Organisationer,
- Företagsrepresentanter,
- Experter,
- Enskilda personer,
- Kändisar,
- Annan.

Samt att vara uppmärksam på de former av nyhetsvinkling som finns:
- Propaganda (dold och medveten),
- Partiskhet (öppen, medveten),
- Kulturell vinkling (dold, omedveten),
- Strukturell vinkling (dold, omedveten).

Eftersom ämnesområdet, sionism, är levande och det ges ut nya böcker anser jag det finnas en aktualitet i studien samt att det är intressant att utforska svensk medias behandling av ämnet.

De begrepp jag står i avsikt att använda kommer att definieras, avgränsas och preciseras med största möjliga mån på ett ”klart och entydigt sätt”[33]. Jag har sökt precision och klarhet i formuleringarna. Inom momenten har jag så tydligt jag kan sökt kommunicera med maximal precision.[34] Framför allt begreppen ”sionism”, ”antisionism” och ”antisemitism” som är grundläggande.

Materialet i artiklarna kommer att vävas samman med innehållet i böckerna för att understödja argumenten och sätta dem i relation till det som framställs i de respektive böckerna. Böcker och artiklar kommer att användas parallellt i den löpande texten för att redovisa hur den aktuella idédebatten ställer sig till argumenten i fråga om sionism.

Undersökningen kommer att följa ett tematiskt och i andra hand ett kronologiskt perspektiv[35]. Källmaterialet delas upp i två huvuddelar: 1948-XXX och XXX för att sedan redovisas i olika teman: hur ämnet mottogs, vad som utgjorde kritiken samt hur sionism uppfattas idag. Avsikten är att få en mer klargörande disposition[36].

Motivet att dela upp källmaterialet i två avgränsade tidsperioder enligt ovan är då de två tidsperioderna skiljer sig, och man kan se en avgörande förändring vid mitten av 1990-talet. Det är efter den tiden inte längre aktuellt att tala om sionismens mottagande; det har spelat ut sin roll. Före samma tid, runt 1995, finns ej heller särskilt många artiklar om hur sionismen uppfattas på ett modernare sätt. Tematisk uppdelning i respektive kapitel ser ut på följande sätt:

Israels uppkomst och mottagande
1. Kritik mot Israel – Kritikernas utgångspunkter
1. Nyare syn på Israel

Efter varje del kommer en kortare analys. Den sammanfattande analysen kommer i kapitlet om resultat och analys.

Vissa böcker som ges ut under undersökningsperioden återkommer i Arbetarens artiklar, framför allt i tidningens delmoment där nya böcker recenseras. Samtidigt kommer artiklarna att behandla ämnet, vilket i sin tur ger anledning för de två sidornas förespråkare att publicera nya böcker, eller nya svarsartiklar, för eller mot sionismen. Det blir en sorts ”växelvis framryckning” mot dagens debattklimat!

Dessa böcker utgör den andra källan till föreliggande uppsats. Att både ha böcker och artiklar ger en djupare bild, då artiklar är skrivna ”för stunden” och fångar ett dåtida synsätt. Böcker är gjorda med tanke på att de skall ha en längre relevans. Det gör att böcker formuleras annorlunda än tidningsartiklar.[37]

Böckerna och deras författare kommer att presenteras mer utförligt i den löpande texten, men flera av dem är kända i svensk, och ibland internationell, samhällsdebatt: Noam Chomsky, Herbert Tingsten[38], Jan Myrdal, Per Ahlmark, Per Garthon, Ingvar Karlsson, Norman Finkelstein.[39]

I det källmaterial som utgörs av böckerna, finns en nästan hel brist på hänvisningar till tidningen Arbetaren. Det finns många studier av jämförelser mellan olika betydande svenska dagstidningar, men Arbetaren har ingen plats i dem. Bachners bok Återkomsten som är den största och mest omfattande studien av synen på Israel och antisemitism i det moderna Sverige, har mängder med hänvisningar till svensk press under den aktuella tidsperioden, men inte från Arbetaren. Även maoistiska och trotskistiska tidningar citeras. T.o.m den marginella anarkisttidningen Brand får ett citat, men inte den betydligt mer etablerade Arbetaren.[40]

Detta förvånade mig mycket. Arbetaren var en gång en viktig i svensk dagspress. Idag (2020) är den marginaliserad med strax över 2000 prenumeranter[41]. Liksom den vänsterextrema grupp som ger ut den, SAC-syndikalisterna. Men under hela efterkrigstiden fram till åtminstone mitten av 90-talet var Arbetaren ansedd som en viktig kulturell och politisk tidskrift i svenskt debattklimat[42]. Kulturpersonligheter som Stig Dagerman och Tage Danielsson skrev i den. En viktig skribent och influens var Elise Ottesen-Jensen, sexualupplysningspionjären. Jensen skrev under uppropet ”Hjälp Israel!” efter sexdagarskriget[43], vilket visar på tidningens förändring.

En annan känd kvinnlig journalist, politiker och debattör som uppskattas av tidningen Arbetaren var Ingrid Segerstedt Wiberg. Framför allt för sitt motstånd mot nazism och kamp för invandring. Mindre känt för Arbetarens läsare är att ”Svenska Israelhjälpen” med start 1951 skapade 16 lokalavdelningar i Sverige; Göteborgsavdelningen leddes av Ingrid Segerstedt Wiberg.[44]

En tidig avsikt var att bredda analysen genom intervjuer[45]. Det hade givit ökat metodiskt djup till mina frågeställningar, om jag även använt ”oral history”.[46] Tyvärr fanns inget intresse från någon att uttala sig.

Som tidigare slagits fast kommer inte vetenskapliga tidskrifter att användas för att tydliggöra forskningsläget. Det kommer endast att framkomma via svensk daglig media och aktuella böcker. Det är en avgränsning jag väljer att göra, ehuru jag naturligtvis vet att de vetenskapliga tidskrifterna skulle ge en ökad analytisk tyngd till ämnesområdet.[47]

Min avsikt är att gå igenom de aktuella artiklarna i Arbetaren och nämna, sortera och analysera samtliga artiklar som berör ämnet sionism för att se om jag kan hitta ett mönster enligt frågeställningarna.

5. Forskningsläge

Forskningslägets ”syfte är just att upplysa läsaren om den tidigare forskning som undersökningen bygger på”, och en av dess funktioner är att den möjliggör ”att se mot vilken bakgrund undersökningen har gjorts”.[48] Det finns några böcker som är extra aktuella:

Den viktigaste är Sune Perssons Palestinakonflikten som tar upp alla sidor och berättar om hur Israel alltmer isoleras i världen efter 1967. Den kallas ”en klassiker som utkommit i flera versioner” och ”en av de mest inflytelserika böckerna i ämnet som har skrivits på svenska”, bl.a. då den inte är en debattbok utan med ambition att ge en objektiv skildring.[49]

Bachners Återkomsten, en studie i hur antisemitism återkommit i svensk media och samhälle, samtidigt som den tar upp hur bilden av Israel förändrats. Bachner är informatör hos Svenska Kommittén mot Antisemitism[50]. Sören Wibecks Ett land två folk, 2009 är en modern beskrivning av utvecklingen i Mellanöstern.

Ulf Bjerelds avhandling Svensk Mellanösternpolitik rekommenderas av Henrik Bachner. Den kan dock ses som lite ”torr”, då den mest är en uppräkning av tabeller om hur Israel presenteras i vissa tidningar. Bjereld är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, förbundsordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och även medförfattare till 22 sömnlösa nätter. En bok om kriget i Gaza (2009), tillsammans med bl a Per Gahrton, Mattias Gardell och Naomi Klein.[51]

Men huvudkällan är Arbetaren. Övrigt källmaterial är fler böcker (som givits ut under hela tidsperioden vilken studeras), uppsatser och ett litet antal samtida artiklar i olika tidningar. Artiklarna är ofta polariserade: vissa berättar om grupper, t.ex. SSU, som är kritiska mot Israel, men tar avstånd från antisemitism; andra beskriver de återuppståndna antisemiterna vars kritik mot Israel inte kan ses som legitim utan hatisk; åter andra kritiserar antisionister för att vara alltför ensidiga och långtgående i sin kritik mot Israel.

Ett problem för avgränsningen är det nära nog oändliga materialet. Jag har spårat upp och använt mängder med den nutida litteraturen, ändå skulle man lätt kunna mångdubbla den. Samma gäller med strömmarna av artiklar i varje tidning i Sverige. Böcker och artiklar är av en sådan mängd att det inte går att gå igenom alla. Utöver det finns föreläsningar, möten, demonstrationer, musik, teater, film, TV-serier, serietidningar.[52] Ändå anser jag mig fått med det viktigaste från alla sidor. Mina källor täcker över sjuttio år och är från alla sidor i debatten: höger, liberaler och vänster; dock med avgränsningar av kritik från religiösa, högerextrema och konspirationsteoretiker.

På plussidan är att eftersom forskning och debatt om Israel är helt levande inom samhällsdebatten och det utges mängder av artiklar och böcker i ämnet i en aldrig sinande ström har denna uppsats en aktualitet.

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Böcker

Abrahamsson, Kjell Albin Stor var Lenin… Hjalmarsson& Högberg 2017, 326s

Låt mig städa klart Hjalmarsson& Högberg 2014, 194 s

Aggestam/Persson/Strömblom Mellan krig och fred i Palestina Lund: Studentlitteratur 2014

Andersson, Daniel Med skuldkänslan som drivkraft. Om svenska Israelvänner och västfiender Timbro 2017

Arvidsson, Håkan Affären Rami-Bergman Moderna tider 2014

Asp, Kent Mediekratin – mediernas makt i svenska val Ekerlids förlag 2014 (metodik)

Den svenska journalistkåren. JMG 2007 (metodik)

Bachner, Henrik Återkomsten Antisemitism i Sverige efter 1945 Stockholm: Natur och kultur 1999

Backman, Jarl Rapporter och uppsatser, Lund: Studentlitteratur 1998, 213 s (metodik)

Bauer, Bruce While Europe slept New York: Broadway books 2006

Beckman, Ludvig Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Stockholm 2005 (metodik)

Bergqvist/Arvidsson SAC 1910-1960 Federativs förlag 1960, 367 s

Bergström/Boréus Textens mening och makt Studentlitteratur 2012 (metodik)

Bjereld, Ulf Israel och Palestina: 60 år i våra röda hjärtan Stockholm: Hjalmarson&Högberg 2008

Bjereld/Demker I Vattumannens tid Hjalmarson&Högberg 2005, 280 s (metodik)

Bjurwald, Lisa Europas skam 2011

Bryman, Alan Samhällsvetenskapliga metoder Stockholm, 2002 (metodik)

Chomsky, Noam Att förstå makten Ordfront: Stockholm 2007

Dahlgren/Florén Fråga det förflutna Lund: Studentlitteratur 1996, 323 s (metodik)

Denscombe, Martyn Forskningshandboken Lund: Studentlitteratur 2000, 292 s (metodik)

Ekman/Thullberg/Åmark Metodövningar i historia 1 Lund:Studentlitteratur 1993, 200 s (metodik)

Eriksen/Harket/Lorenz Judehatets svarta bok Albert Bonniers förlag 2008

Finkelstein, Norman G Förintelseindustrin Ordfront förlag 2000

Florén/Ågren Historiska undersökningar Lund: Studentlitteratur 2006, 178 s (metodik)

Guttenplan Förintelsen inför rätta 2001

Jacobsson, Staffan Anarkismens återkomst India Däck förlag 2006

Johnson, Paul Moderna tider Ratio 1991

Koch, Stefan Höger om! En svensk historia 1968-98 Ordfront 1999 (metodik)

Lindkvist Metodövningar i historia 2 Lund: Studentlitteratur 2013, 222 s (metodik)

Lindqvist, Sven Utrota varenda jävel Bonniers pocket 1993

Persson, Sune Palestinakonflikten Lund: Studentlitteratur 2012

Semitjov, Wladimir En stat är född Stockholm: Federativs förlag 1948

Strömbäck, Jesper Handbok i journalistforskning Lund: Studentlitteratur 2015 (metodik)

Tingsten, Herbert Det hotade Israel Stockholm: Aldus aktuellt 1967

Wernström, Sven Bästa Sverige Folkuniversitetets akademiska press 2010

Wheen, Francis Mumbo jumbo Nordstedts 2004

Wibeck, Sören Ett land, två folk : Israel-Palestinakonfliktens historia Lund: Historiska media 2009

Wirtén, Per Berättelserna – Mellanöstern efter kolonialismen Stockholm 1996

Östberg, Kjell 1968 – när allt var i rörelse Nordstedts 2002 (metodik)

Nätartiklar/hemsidor

Andersson, Jane SVT, 2019-05-04, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/ssu-skane-slar-tillbaka- kritiken (svar på Sande)

Blomqvist, Håkan https://marxistarkiv.se/skribenter/blomqvist/antisemitismen_och_vanstern.pdf

Copyriot https://copyriot.se/2010/05/18/ove-sviden-historien-hur-jag-tvingade-centerpartiet-att-dra- tillbaka-sina-valsedlar/

De fria (politiskt parti) https://defria.se/carl-norberg-dementi-antisemit-forintelsefornekare

Fridh, Linda SVT, 2019-05-03, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/ssu-efter-kritiken-sjunger- inte-den-sangen-igen (svar på Sande)

Expo 2003-04-17, Vänstern och antisemitismen, https://expo.se/arkivet/2003/04/v%C3%A4nstern- och-antisemitismen (historisk återblick)

https://expo.se/2014/02/v%C3%A4nsterpartiet-i-tranemo-bj%C3%B6d-f%C3%B6rintelsef %C3%B6rnekare (Carl Norberg)

Folin, Svante

http://www.pugio.se/wp-content/uploads/2018/09/1998-05-16-att-jamfora-ett-illdad-med- ett-annat.pdf

http://www.pugio.se/wp-content/uploads/2018/10/1998-10-29-ingen-ondska-i-ost.pdf

http://www.pugio.se/wp-content/uploads/2018/11/1999-02-18-mysigt-i-fanglagren.pdf

http://www.pugio.se/wp-content/uploads/2019/01/2000-01-25-folkmorden-vi-glomt.pdf

Jerlerup, T https://ligator.wordpress.com/2014/06/25/carl_norberg/ (Norberg)

Malm, Andreas https://sv.wikipedia.org/wiki/Andreas_Malm

https://sv.wikiquote.org/wiki/Andreas_Malm

Moreno, Federico Expressen, 2018-10-28, https://www.expressen.se/kvallsposten/larmet-s- beroende-av-extrem-falang-islam-ar-botemedlet/ (SSU tagits över av extrem islam)

Nilsson, P https://www.expressen.se/ledare/pm-nilsson-vem-ar-ulf-bjereld/ (om Ulf Bjereld)

Nordlund, Jerker (om krig mot israel)

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jPwvwL/mp-politiker-israel-ar-en-sinnessjuk-stat

https://www.expressen.se/gt/miljopartisten-israel-ar-en-sinnessjukdom/

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5935498

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/mp-politiker-vill-starta-krig-mot-israel

https://www.svd.se/mp-politiker-vill-nedmontera-israel

https://nyheter24.se/nyheter/politik/773702-mp-politiker-vill-starta-krig-mot-israel

https://www.varldenidag.se/nyheter/miljopartist-vill-se-israel-upplost/cbbngx ! ReRC5LuOIxs8qQBVlSL7g/

https://www.bt.se/herrljunga/efter-protesterna-nordlund-far-stanna-i-mp/?stopredirect

https://cornucopia.cornubot.se/2014/07/fredagsmys-den-stridsvillige.html

https://www.dagen.se/kronikor/goran-skytte-hets-mot-judar-anden-ur-flaskan-1.96687 ? paywall=true

Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se/kultur/judarnas-etniska-rensning-av-Palestina-forsta-delen/

Petersson, Claes https://www.expressen.se/nyheter/domd-for-judehets-finns-kvar-pa-youtube/

Poohl, Daniel 2009-12,
https://expo.se/2009/12/antisemiternas-taktik (för EXPO)

https://web.archive.org/web/20100823111054/http://www.levandehistoria.se/node/181

Sande, Blanche 2019-05-07,
https://timbro.se/smedjan/antisemitismen-ar-en-skam-for-vanstern/

Studio ett, 2017-02-15,
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6631042.

Strömbäck, Jesper
https://jesperstromback.org/

Om mediernas vänster- och högervridning

http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/01/12/jesper–stromback/?acceptCookies=true

http://journalisten.se/nyheter/de-forstar-inte-hur-journalistik-gar-till 22 mars 2016

SVT, 2010-10-14, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/judiskt-center-vill-stoppa-reepalu-1

Westerholm, Johan. Ledarsidorna,

                      https://ledarsidorna.se/2019/05/antisemitiska-foreningen-i- socialdemokraterna-afs/ 2019-                05-10,
                      https://ledarsidorna.se/2019/05/socialdemokraterna-                      antisemitismen-och-the-usual-suspects/
                      https://ledarsidorna.se/2020/01/vems-arenden-loper-mattias-gardell/ (kritik att Gardell går     Turkiska statens ärenden, då han säger att all kritik är islamofobi)

https://ledarsidorna.se/2020/02/folkets-hus-sparkar-ut-aron-flam-och-johan-westerholm- hanvisar-till-vardegrunden/ (Socialdemokraterna vägrar Westerholm och Aron Flam att hyra lokala Folkets hus, då de gav ut boken Islamismen i Sverige, jan 2020, Greycat publishing)

Wikipedia:

Antisionism https://sv.wikipedia.org/wiki/Antisionism

Sionism https://sv.wikipedia.org/wiki/Sionism

Utrota varande jävel: https://sv.wikipedia.org/wiki/Utrota_varenda_j%C3%A4vel

Tidskrifter

Arbetaren 1947- ………

Avanti, Bergling, Jan ”Kulturväktarna” (serietidning)

Brand 1957 nr 3 s 1 och 8 art av Helge Svensson

Contra nr 2/1996

Dagens Nyheter 2009-06-12, Bjurwald, Lisa ”Tel Aviv: en oas av tolerans”

Finanstidningen 1997-03-13 (recension av Isobel Hadley-Kamptz); 1998-05-16, 1998-10-29, 1999-02-18, 2000-01-25 (se Nätartiklar under ”Folin”)

Grus&guld nr 3/2015(medlemstidning för alternativbanken JAK)

Hashiva-Återkomsten, juni 2020, ”En publikation från Lema’an Zion”, https://hashivah.org/sv/

Pox 1988, nr 4, s 46, specialnummer om 1968 (serietidning)

SAC-Kontakt (medlemstidning för den revolutionära fackföreningen SAC) 1976- …..

Syndikalisten (SAC-Kontakt efter namnbyte) …. –

Tidssignal 2/2005, Blomqvist, Håkan ”Antisemitism och vänstern”

Uppsatser

Bachner/Ring Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige, Rapport producerad av Forum för levande historia 2005 https://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material file/antisemitiska-attityder- rapport.pdf

Bjereld, Ulf Svensk Mellanösternpolitik: en studie av Sveriges agerande och ställningstaganden gentemot konflikterna i Mellanöstern 1947-1985. Akademisk avhandling. Carlssons: Stockholm 1989.

Ekelund, Alexander En fackla för världen: Herbert Tingsten och Israel
http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:841404/FULLTEXT01.pdf Södertörns högskola, Institutionen för samhälle och historia. 2004. Magisterexamen (sökte Tingsten och Israel)

Fleischer, Rasmus Populism och apokalyps Det politiska innehållet i samtida konspirationsteorier. Södertörns högskola, Samtidshist. inst. Magisteruppsats. VT 2005.

Richardsson, Gunnel The Middle East Conflict in the Swedish Press, Esselte studium 1978, 254 s

Radioprogram

Kaliber P1, 1 nov 2009-11-01
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=3204734 om Mohammed Omar och Ahmed Rami även https://www.youtube.com/watch?v=Dopl1n_JTGc

Bildningsbyrån P1, 2020-07-30, ”Tänka mot strömmen: Theodor Herzl – idén om en judisk stat” https://sverigesradio.se/avsnitt/1475875

Cui Bono, 2020-03-19, 54RCB – ”Ahmed Rami om sitt liv och gärning”,
https://www.spreaker.com/user/10042798/54rcb-ahmed-rami-om-sitt-liv-och-gaernin

Föreläsning

Cui Bono – föreläsning med Lars Wilhelmsson 2019-12-08

Mail

Arnstad, Henrik – vägrar uttala sig

Bachner, Henrik – inga kommentarer, 2020-05-12

Blomqvist, Håkan – vägrar uttala sig

Cui Bono – vägrar uttala sig

Fleischer, Rasmus xxxx ej sänt än

Jacobsson, Staffan – vägrar uttala sig

Malm, Andreas – xx brev 6 sept tror jag ???

Nordlund, Jerker – Bekräftar sina uttalande, 2020-06-03, 15:54

SKMA –

SUF – XXX skickade 6 sept

Wernström, Sven – Bekräftar sina uttalande, 2000-10-14 (fysiskt brev)

Ospecifierat/Övrigt som inte tagits med

Ahlmark, Per Vänstern och tyranniet 1994

Andersson, Charlie Dagbok från Gaza Korpen 2015, 175 s

Sjöman som deltog i försök att bryta Gaza-blockad.

Angels of America, TV-serie, sista avsnittet

Bards, Mitchell G ”Myter och fakta”

Bruchfeld, Stéphane Förnekandet av Förintelsen 1996

Utgiven av Svenska Kommittén mot Antisemitism.

Cabu Le gros blond avec sa chemise noire. 1987 (serietidning),

Frankrike vid mitten av 80-talet: Jean Marie Le Pen tittar på TV, ser den mycket extreme högersionisten Meir Kahane och säger ”Helt ok kille den där Kahane. Synd att han är jude”

Christensson, Charlie Arne Anka,

Duke, David Den judiska rasismen Logik förlag 2015.

Falk-Rönne, Arne Israel Nyckel till Israel

Finkelstein Norman The Invention of the Land of Israel. Image and Reality of the Israel– Palestine Conflict

Fisk, Robert Det stora kriget för mänskligheten

Flam, Aron (skriver om Israel-Palestina konflikten)

Forsgård, Nils Erik Alias Finkelstein – Studier i antisemitisk retorik Schildts 2002

Fromkin, David Peace To End All Peace

Ganman/Panshiri Det lilla landet som kunde

Gardell, Mattias (se nätartiklar, kritik från Westerholm)

Garhton, Per Kampen om Palestina, Prisma 1970

Palestinas frihetskamp Carlsson 2008

Gaspar, Lorand Palestinas historia

Glidden, Sarah How to understand Israel i 60 days or less DC Comics 2010 (serietidning) s 77.

Dilemmat är att som judinna förväntas hon stödja Israel, men många uppfattar hennes stöd för palestinierna som att hon inte stödjer Israel. Samtidigt ser hon sig som vänster och progressiv, som det förväntas hon inte stödja Israel, och hennes stöd för Israel uppfattas som att hon inte stödjer Palestinierna. Hon får svaret med frågan hur man kan vara progressiv och ”anti” någonting.

Göndör, Eli (red) En bok om Ingmar Karlssons Bruden är vacker men har redan en man Malmö: Hydra förlag 2013.

Hass, Amira Rapport från Ramallah Atlas 2005, 263 s;

”israelisk journalist vid den stora dagstidningen Haaretz. Hennes artiklar från Gaza och Västbanken om ockupationen och motståndet har gjort henne till en av landets mest kontroversiella och uppmärksammade skribenter.”

Hilberg, Raul Expert på Förintelsen, uppskattar Finkelstein

Hirst, David Geväret och olivkvisten

Icke, David …and the truth shall set You free

Karlsson,Ingemar Bruden är vacker men har redan en man Wahlström&Widstrand 2012

Roten till det onda: uppdelningen av Mellanöstern från 1916 till idag Historiska media 2018

Kritik från bla Contras Tommy Hansson: https://tommyhansson.wordpress.com/2012/08/10/fallet-ingmar-karlsson-antisemitism-med- akademisk-fasad/

https://skma.se/blogg/2012/10/en-racka-av-felaktigheter/

https://ligator.wordpress.com/2012/09/page/3/

Lorry TV-program. Säsong 3, avsnitt 6, 1993:
”Å ena sidan så måste man nog förstå israelerna för dom har ju aldrig haft nåt eget land förut. Men å andra sidan så har nog inte palestinierna det så lätt dom heller” (kritik/satir mot Israel säsong 1, avsnitt 3)

MacDonald, Kevin Kritikkulturen 2006 http://www.veidos.se/kritikkulturen/kritikkulturen_kap_1.htm http://www.kevinmacdonald.net/swedishcofcpreface.pdf

Malm, Andreas Bulldozers mot ett folk

”Palestina mitt land – kampsånger om Palestina”, CD utgiven av KPML(r), 2003,

översättning av Jan Guillou, bla sången ”Leve Palestina, krossa sionismen”. En annan sånggrupp var Kofia på 70- och 80-talen som gjorde skivor pro Palestina. Det verkar inte finnas någon motsvarighet åtminstone på svenska enligt mail från SKMA.

Syndikalistiskt forum, mötesplats för syndikalister, har möteskvällar om Palestina:

http://syndikalistisktforum.se/torsdagen-den-145-samidoun-anordnar-solidaritetskvall-med- filmvisning-roadmap-to-apartheid-2012/

http://syndikalistisktforum.se/webshop/bocker/internationellt/dagbok-fran-gaza/

Oz, Amos Hur man botar en fanatiker

Pappés, Ilan Den etniska rensningen av Palestina

Pilger, John Den dolda dagordningen

Rami, Ahmed Vad är Israel? 1988. (fälld i domstol)
https://www.islam-radio.net/israel/bok-1.htm

Said, Edward Orientalism, Stockholm 1997

Shamir, Israel Blommor i Galilén 2003

Shlomo, Sand Skapandet av det judiska folket

Sternhell, Zeev The founding myths of israel

Om den socialistiska förankringen mellan sionismen och arbetarrörelsen.

Svensson, Evert Vägen till Palestina Alhambra förlag, 2002

Wärenstam. Eric Det händer i Israel, Detta är Israel

[1]https://sv.wikipedia.org/wiki/Tidsignal

[2]Tidssignal 2005, nr 5 s 5

[3]Det börjar med att Ulf B Andersson skriver en ledare i Arbetaren nr 8 2002, där han är positiv till fredsprocessen i Mellanöstern. Andersson tillhör veteranerna inom rörelsen och är en kvarleva av den tidigare pro-sionismen; SUF-Stockholm svarar i nr 11 2002 att (tidnings-) Ledaren inte är tillräckligt stark i sin kritik mot Israel; Torbjörn Karfunkel kallar sig syndikalist och sionist och försvarar Israel i Arbetaren nr 17 2002; Kjell Sundström, som även är medlem i Palestinagrupperna, kritiserar Karfunkel med rubriken ”Sionismen är rasistisk” i nr 19 2002; SUF-Stockholm skriver i nr 22 2002 med rubriken ”En rasist i våra led”, och menar att Karfunkel borde rensas ut.

[4]Observera ordvalet ”orgie”; kopplingen till ordets sexuella, antisemitiska konnotationer tas upp av Andersson Med skuldkänslan som drivkraft 159f ; Arvidsson Affären Rami-Bergman 119; Bachner Återkomsten 266; Fleischer Populism och apokalyps 37; Kaliber, Sveriges radio, 2009-11-01.

[5]Arbetaren 22/2002. SUF-Stockholm

[6]Några nedslag från mitten av nittiotalet: Arbetaren: år 1992,nummer 45, sida 15. 1994,23,20. 1995,3,10. 1995,7,2. 1995,27,5. 1995,45,3,17,20. 1998,7,23f (mot revisionism)

[7]https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Biografier/Sastamoinen,-Armas-1909-1986 ; https://sv.wikipedia.org/wiki/Armas_Sastamoinen

[8]SAC-Kontakt 1979-01-13

[9]SAC-Kontakt 1977-03-06

[10]Backman Rapporter och uppsatser s 70f och 154

[11]Denscombe Forskningshandboken s 190. Se även Lindkvist Metodövningar i historia 2 s 92ff

[12]Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 81 och 83 tar upp att det inte finns några möjligheter att avgöra exakt vad som är relevant att ta upp i ett forskningsläge. Det måste avgränsas och ovan ar ett mycket stort material under lång tid. Även Andersson Med skuldkänslan… påpekar ”Varje urval är naturligtvis i viss mån godtyckligt” s 9.

[13]Florén/Ågren Historiska undersökningar s 41

[14]Backman Rapporter och uppsatser s 31. Se även Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 180 samt 209ff.

[15]Jesper Strömbäck driver hemsidan https://jesperstromback.org/ och har skrivit bla Handbok i journalistforskning.

[16]http://jesperstromback.org/2016/01/31/om-mediernas-vanster-och-hogervridning/

[17]Citat ur Bachner s 38; exempel på tidningsjämförelser är Bjereld 1989. Det finns många fler i Bjerelds källor.

[18]Bachner s 17. Inte heller de kända ateistiska debattörerna Richard Dawkins och Christopher Hitchens tas upp.

[19]Bachner s 38

[20]https://sv.wikipedia.org/wiki/Arbetaren

[21]Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 181. Se även om jämförbarhet s 214.

[22]Backman s 31 och 48. Se även Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 180.

[23]Florén/Ågren Historiska undersökningar s 56.

[24]Samtliga av delkapitlets utsagor om begreppet ”innehållsanalys” kommer ur Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Stockholm 2005, s. 42 ff

[25]Samtliga citat i detta stycke ur Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm, 2002, s 296f

[26]Studio ett, 2017-02-15, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6631042.

Lindkvist skriver: ”Idag har pressen fortfarande en stark ställning i Sverige. Dagstidningarnas vida spridning till

hushållen, främst genom lokaltidningarna, är internationellt sett unik” (92). Tidningar har en stark bredd som kalla

för historiker samt kan generera ny forskning (92). ”Tidningarnas betydelse som politiska varit ett

favoritämne for pressforskare, och då främst ledarsidornas kommentarer” (94)

[27]Strömbäck Handbok i journalistforskning s 192.

[28]Se även http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/01/12/jesper–stromback/?acceptCookies=true och

http://journalisten.se/nyheter/de-forstar-inte-hur-journalistik-gar-till 22 mars 2016

[29]Strömbäck s 189

[30]Strömbäck s 191

[31]Strömbäck s 191f

[32]Asp Mediekratin s 72 och s 195

[33]Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 87

[34]Backman Rapporter och uppsatser s 78 och s 32

[35]Backman Rapporter och uppsatser s 62

[36]Florén/Ågren Historiska undersökningar s 112

[37]Lindkvist Metodövningar i historia 2 92.

[38]Enligt Andersson är Tingstens bok Det hotade Israel ”den mest inflytelserika svenska Israelboken”, 4. Men det måste förstås historiskt, inte som en beskrivning av dagens debattklimat.

[39]Forskare som Kevin MacDonald, eller kändisar i periferin som David Icke, arbetar utanför mainstream, akademisk diskurs, etablerade media och berörs därför bara i förbigående.

[40]Bachner Återkomsten. Exempel är DN 223; Brand 98; ST 97; Arbetet och Aftontidningen 92.

[41]https://sv.wikipedia.org/wiki/Arbetaren

[42]https://www.aftonbladet.se/kultur/a/9mb6PM/darfor-lamnar-vi-arbetaren . https://demokratikamparna.wordpress.com/arbetaren-1922/
Arbetarens betydelse medges även av deras politiska motståndare, tex Contra nr 2/1996, 23.

[43]Andersson Med skuldkänslan som drivkraft 79

[44]Bjereld Israel och Palestina 9

[45]Backman Rapporter och uppsatser s 150. Se även Denscombe s 192.

[46]En bok om metodik, Backmans Rapporter och uppsatser s 150, tar upp nyttan med konsultation.

[47]Backman Rapporter och uppsatser s 70f. Se även Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 81 och 83.

[48]Dahlgren/Florén Fråga det förflutna s 97.

[49]Aggestam/Persson/Strömblom Mellan krig och fred i Palestina s 17 och Andersson, Daniel Med skuldkänslan som drivkraft. Om svenska Israelvänner och västfiender s 86

[50]Arvidsson Affären Rami-Bergman 243

[51]Bachner s 491.
Andersson Med skuldkänslan som drivkraft 100.
Nilsson https://www.expressen.se/ledare/pm-nilsson-vem-ar-ulf-bjereld/ (mycket kritisk artikel).
Den kristna sidan Världen idag tar upp socialdemokratisk antisemitism 2018-10-24: https://www.varldenidag.se/nyheter/socialdemokraterna-och-antisemitismen-nagra-nedslag/reprjs!q1oOon81Z4Z8CpWOso1@8w/

[52]I källförteckningen är materialet som avses här, dvs relevant för denna framställnings beskrivning av en samhällsdiskurs, men ändå utanför ramen för metodiken, samlat under beteckningen ”Ospecifierat”.

ÖVRIGT

EN STAT ÄR FÖDD (Libris)

Wladimir Semitjov, Federativs förlag (länk), Stockholm: 1948

Omslag
Baksida
Karta över arabstaterna och Palestina samt
Förord
Resolutionen
Prolog i Haifa
Staden som glömde skratta
Helig bunker
Haganah, försvaret
”Öga för öga”
”Bevin square”
Månen har gått ned…
Söner av Ismael
Operation Plogfåran
Ur dagboken och karta över Palestina

Övrig litteratur:

Vitboken – engelska regeringens dokument om koncentrationslägren

Tidningen Tidssignal om att ”Syndikalisterna och deras tidning Arbetaren var tidtals närmast kampanjorgan för Israrelsolidaritet”. Källa 1, 2, 3

Lisa Bjurwald skriver i DN om toleransen i det moderna Tel Aviv, sid 1 och 2.

1. INLEDNING

1. Bakgrund

2. Syfte och mål

3. Frågeställningar

4. Metod och material

5. Forskningsläge

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

ÖVRIGT

argument mot vänsterextremism